Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

Allt lägre ersättning vid arbetslöshet

A-kassan ger inte tillräcklig ekonomisk trygghet vid arbetslöshet. Därför har fackförbundens inkomstförsäkringar blivit allt viktigare. Men försäkringarna kan också leda till att politikerna struntar i a-kassan.
David Österberg Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Taket i a-kassan har inte höjts i takt med löneutvecklingen. Fredrik Sandberg/TT

Ansvaret för den ekonomiska tryggheten för arbetslösa har gradvis flyttat från staten till fackföreningar, försäkringsbolag och andra aktörer. Det visar Jayeon Lindellee, forskare vid Lunds universitet, i sin avhandling.

Tanken med a-kassan var länge att den skulle motsvara ungefär 80 procent av den inkomst man hade när man jobbade, men för de flesta är det inte så. Anledningen är att taket i a-kassan inte har höjts i takt med löneutvecklingen.

– Indexeringen av a-kassan togs bort i början av 90-talet och sedan dess har taket bara höjts några enstaka gånger. Det innebär att inkomstbortfallsprincipen har blivit urholkad, säger Jayeon Lindellee.

I slutet av 90-talet började inkomstförsäkringarna dyka upp. De är utformade på olika sätt, men innebär ofta att en arbetslös får en högre andel av sin tidigare lön under längre tid. Dessutom finns omställningsavtal som ger arbetslösa hjälp att hitta ett nytt jobb och ibland också ekonomisk ersättning.

Ofta ingår en inkomstförsäkring i medlemskapet i en fackförening. Det innebär i sin tur att det kan vara stor skillnad i vilken ersättning man får beroende på om man är medlem i ett fackförbund eller inte och vilket fackförbund man är medlem i.  

– Oftast är det de personer som är minst etablerade på arbetsmarknaden som har minst tillgång till kompletterande ersättningar. Vilken ersättning man får beror i dag på vilken arbetsplats man är på, vilken anställningsform man har och vilket fackförbund man är med i, säger Jayeon Lindellee.

Hon tror dessutom att omställningsavtalen och inkomstförsäkringarna har minskat pressen på politikerna att höja taket i a-kassan.

Även TCO har undersökt varifrån ersättningen vid arbetslöshet, sjukdom och föräldraledighet kommer. I rapporten ”Tryggheten, staten och partsmodellen” konstaterar organisationen att den ekonomiska tryggheten i hög grad är beroende av de kompletterande ersättningar som kollektivavtalen ger.

TCO:s förklaring till det är att ersättningen i de allmänna försäkringarna har sänkts och minskat i förhållande till löneutvecklingen.

I förordet till rapporten skriver Eva Nordmark, ordförande i TCO, att staten måste ta ett större ansvar: ”Kollektivavtalade försäkringar eller försäkringar som erbjuds medlemmar i fackliga organisationer ska aldrig och kan aldrig ersätta offentliga försäkringar. (…) Staten måste ta ett större ansvar för sin del och rusta upp de offentliga trygghetssystemen. Taken måste höjas och räknas upp i takt med lönerna.”

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
A-kassa

A-kassa och eget företag: Linda kan tvingas lägga ner

Ett företag vid sidan av en anställning kan ge både inkomster och nya jobb. Men när Linda Ohlsson i Bollnäs blev arbetslös godkändes hennes webbdesignbyrå inte som extraarbete. Nu kan hon behöva avveckla verksamheten för att få ersättning.
Lina Björk Publicerad 23 september 2026, kl 06:00
Person sitter vid en bärbar dator och två externa skärmar, bredvid en närbild av betalningsuppgifter på en faktura.
Linda Ohlssons webbdesignbyrå godkändes inte som extraarbete när hon sökte a-kassa. Nu kan hon behöva avveckla verksamheten för att få ersättning. Foto: Privat/ Martina Holmberg / TT

– Allt är så bakvänt. Det måste ju vara bättre att jobba lite grann med de uppdrag jag får, och söka jobb resten av tiden. Men då säger a-kassan nej, säger Linda Ohlsson.  

För tre månader sedan hade Linda Ohlsson en anställning men drev också en webbdesignbyrå vid sidan av. När hon sades upp från sitt jobb ansökte hon om a-kassa och fyllde i att företaget hon startat var ett extraarbete. Byrån gav inte mycket till inkomst och timmarna hon jobbade i företaget var få, men det var hennes dröm och hon hade kämpat för att få i gång bolaget. 

Jag gjorde inte mycket jobb i företaget 
utan tog i överkant för att inte fuska

Efter tre månaders väntetid kom första bakslaget. Unionens a-kassa godkände inte hennes företag som extraarbete, eftersom hon uppgav att hon arbetat mer än tio timmar i veckan. 

 – Då hade jag levt på besparingar och lånat pengar av mina föräldrar för att få det att gå runt under tiden de handlade mitt ärende. Eftersom jag fick avslag hade jag inte rätt till några pengar retroaktivt, så det blev tufft. 

Regeln: tak på tio timmar per vecka

Vid en första kontakt med a-kassan kände handläggaren inte till termen extraarbete. När hon sedan kopplades vidare till en annan handläggare fick hon reda på hur hon skulle fylla i sin ansökan. Men ingen informerade henne om taket på tio timmar per vecka. 

– Jag gjorde inte mycket jobb i företaget utan tog i överkant för att inte fuska. 

 A-kassa och företag – här är undantagsregeln

Du kan i vissa fall fortsätta driva ditt företag om det redan var en sidoverksamhet innan du blev arbetslös.

För att det ska gälla behöver bland annat följande vara uppfyllt:

  • Din huvudsakliga sysselsättning måste ha varit minst 50 procent av en heltidsanställning.
  • Företaget som sidoverksamhet får i genomsnitt inte ha gett mer än 10 000 kronor i månaden.
  • Du måste fortsätta driva företaget i samma omfattning som tidigare. Du får alltså inte lägga mer tid på verksamheten eller öka inkomsterna från den under arbetslösheten.

Linda Ohlsson har gjort en överprövning av beslutet hos Unionens a-kassa. 

För närvarande deltar hon i ett program via Arbetsförmedlingen och har då möjlighet att få så kallat aktivitetsstöd från Försäkringskassan i stället. Men efter ett möte med Arbetsförmedlingen blev hon informerad om att företaget måste avslutas helt om hon vill ha det. 

– All uppoffring jag gjort, svett, tårar och pengar för att slippa avveckla min dröm, så är det en regel som styr min framtid. Jag kan ju bli min egen lyckas smed och bli självförsörjande. Anställning är inte enda vägen till arbete, småföretagare drar ju in miljoner i skatteintäkter, säger Linda Ohlsson. 

Enskild firma gjorde att Alexander fick nej från a-kassan

Alexander Forselius hamnade i samma situation som Linda Ohlsson för ett halvår sedan. När han blev uppsagd från sitt jobb som programmerare, sökte också han ersättning från Unionens a-kassa. Problemet var att han även producerade musik, som då och då streamades från Spotify. 

Det var inga stora summor, när han låg på någon av musiksajtens listor innebar det någon tusenlapp i månaden.

Min hobbyverksamhet 
har varit vägen till nya jobb

– Att jag skapade en enskild firma för min musik fick katastrofala följder för ekonomin. Jag blev plötsligt portad från trygghetssystemet för att jag hade en sidoverksamhet, säger han. 

Resultatet blev att Alexander Forselius varit tvungen att ta bort sin katalog för att ha rätt till a-kassa. En katalog som tidigare fungerat som ett cv för nya jobb. 

– Det måste gå att bedriva verksamhet i mindre skala. Min hobbyverksamhet har varit vägen till nya jobb. Men a-kassans inställning är stelbent.
 

Unionens a-kassa svarar i en separat artikel på kritiken och förklarar hur reglerna för extraarbete tillämpas.