Hoppa till huvudinnehåll
Lön

”Hiskeliga pengar inom herrfotbollen”

Hedvig Lindahl är målvakt i det svenska fotbollslandslaget. Hon lämnade nyss Chelsea och har tidigare spelat i Allsvenskan för klubbar som Malmö FF och Linköpings FC.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Hedvig Lindahl
Hedvig Lindahl, landslagsmålvakt. Foto: Kollega

Har du erfarenhet av att kvinnliga och manliga fotbollsproffs behandlas olika i Sverige?
– Det är svårt att svara på då jag aldrig riktigt haft någon insikt i hur herrarna har det. Men tidigt i min karriär såg jag skillnader mellan ytor vi rörde oss på. MFF:s omklädningsrum för herrarna var till exempel större än damernas.

– Det är först nu som vi insett att vi kan kräva samma förutsättningar som herrarna. Förr var vi mest glada över att få vara med på ett hörn. Att det fortfarande är skillnader är förstås inte okej. Alla förutsättningar för att bedriva samma jobb bör vara desamma.

Hur ser du på de stora löneskillnaderna mellan kvinnliga och manliga fotbollsproffs i Sverige?
– Jag blir upprörd över att det finns så hiskeliga pengar inom herrfotbollen. Jag blir framförallt upprörd över att FIFA (Internationella fotbollsförbundet) fortfarande tycker att det är helt okej med olika löner. Det är ju inte okej någonstans att fotbollsspelare ska ha så otroliga löner, inte någonstans i hela världen kan det vara okej. Men så ser det ut och innan sponsorer kräver jämlika förhållanden är det svårt att rucka på löneskillnaderna. Det är också svårt för FIFA att agera, eftersom medlemsländerna måste vara delaktiga - och som vi alla vet är inte synen på kvinnor så himla härlig i alla medlemsländer.

Hur kan situation förbättras?
– Allmänheten måste säga ifrån och sätta ner foten. Tycker vi att det är okej att säga till hälften av jordens befolkning att de är mindre värda fast de gör samma jobb som den andra hälften? Tycker vi inte det måste vi säga ifrån och sätta press på nationsförbund, UEFA och motsvarande samt FIFA. Sponsorerna måste också sätta ner foten. Vill vi att unga tjejer ska kunna få drömma om att kunna bli så bra de vill måste saker och ting förändras.

– Marknadsföring är det vi behöver - produkten är bra nog för att attrahera vår egen målgrupp, som nu är stor. Det är bara att titta på försäljningssiffrorna kring till exempel VM eller hur stor tv-publik som följer mästerskapen. Vi måste givetvis också börja ta rejält betalt för sådant som tv-avtal.

Hur påverkas fotbollsspelare av att tvingas jobba deltid vid sidan av fotbollen?
– Delar man sin tid och sitt fokus på olika saker finns såklart risken att man inte gör det ena eller det andra så bra som man skulle kunna.

Hur har du själv klarat ekonomin under din fotbollskarriär?
– Jag har levt relativt billigt och ibland fått stöttning från förbundet eller SOK. Jag har också drivit en enskild firma, där jag fått in olika uppdrag som jag kunnat dryga ut lönen med. Det har hänt att jag blivit sponsrad med pengar för att kunna klara vissa situationer. Min familj spenderade också mycket pengar på mig när jag var yngre och hade flyttat hemifrån, men jag jobbade också i många år.

Vill du fortsätta inom fotbollen efter din aktiva karriär?
– Jag är intresserad av att stanna inom fotbollen, då det är här jag har i stort sett all min erfarenhet. Och ärligt talat kommer jag nog ha svårt att konkurrera i någon annan bransch, då jag lär vara närmare 40 år när jag ska söka nästa jobb. Fotbollen berör ju många olika intressenter, så någon slags roll ska jag nog kunna hitta med fotboll som gemensam nämnare.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Ministern: ”Minskar löneskillnaden inom ett par år”

Med ökad insyn i lönesättningen kommer löneskillnaderna mellan kvinnor och män att minska. Det tror i alla fall Nina Larsson (L), jämställdhetsminister.
David Österberg Publicerad 28 januari 2026, kl 06:01
Jämställdhetsminister Nina Larsson
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister, tror att ökad transparens kring löner kommer att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män. Skillnaden är 10 procent. Jessica Gow/TT

Nyligen presenterade regeringen sitt förslag för hur osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män ska minska. Förslaget bygger på EU:s direktiv om lönetransparens. 

Från den 1 juli ska arbetsgivare informera kandidater om ingångslön eller ingångslöneintervall. Det blir förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.

Nina Larsson (L) är jämställdhetsminister och övertygad om att förslaget kommer att ge minskade löneskillnader mellan kvinnor och män.

– Ökad transparens leder i rätt riktning och gör att vi kan arbeta bort osakliga löneskillnader. Förslaget kräver god struktur hos arbetsgivarna, med bra lönekriterier och saklighet i lönesättningen. Det är positivt för att komma åt lönegapet, säger hon.

Hjälper det verkligen att få veta att ingångslönen är exempelvis 22 000 kronor? Hur minskar det skillnaden mellan kvinnors och mäns löner?

– Det är inte ovanligt att en osaklig löneskillnad cementeras när man byter jobb. Den risken raderas genom förbudet mot att fråga vilken lön någon har i dag.

Men om en kvinna och en man söker ett jobb med ett ingångslöneintervall på mellan 22 000 och 23 000 finns inget hinder att ge kvinnan 22 000 kronor och mannen 23 000 kronor?

– Lönediskriminering är förbjudet redan i dag. Diskrimineringen försvinner inte med det här lagförslaget, men ökad insyn och transparens och förbud att ställa lönefrågor till en kandidat minskar risken för en osaklig lönesättning, säger Nina Larsson.

Rätt att begära ut snittlöner

Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.

Hjälper det en att veta vilken snittlön ens kollegor har?

– Ja, om man kan notera att samtliga personer som har högre lön än man själv har är män. Då har man möjlighet att ställa frågor om det. Dessutom har Diskrimineringsombudsmannen tillsyn över lönesättningen och får ökade resurser, bland annat för att få in lönerapportering från stora bolag, men också för att driva fall där DO anser att ett företag bryter mot lagen, säger Nina Larsson.

Måste motivera eller åtgärda löneskillnader

Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.

Finns det en risk att företagen alltid hittar sätt att motivera löneskillnader, i stället för att åtgärda dem?

– Vi har fortfarande individuell lönesättning, men löner ska vara sakliga. Om en arbetsgivare har en saklig grund för löneskillnaderna är det inget brott mot diskrimineringslagstiftningen. Om man däremot inte kan motivera löneskillnader sakligt ska de åtgärdas. Om de inte åtgärdas finns rättsliga möjligheter att driva frågan.

När tror du att förslaget om lönetransparens får effekt?

– Inom ett par år bör vi kunna se skillnad.

Löneskillnaden är 10 procent

  • Det finns både en förklarad och oförklarad löneskillnad mellan kvinnors och mäns löner.
  • Den förklarade tar hänsyn till skillnader i ålder, utbildning, yrke, sektor och arbetstid.
  • Den oförklarade är en skillnad som statistiken inte kan förklara. En möjlig förklaring kan vara könsdiskriminering.
  • 2024 året var den förklarade löneskillnaden 10,2 procent. Den oförklarade var 4,6 procent. För privatanställda tjänstemän var den oförklarade löneskillnaden större: 6,8 procent.
  • Löneskillnaden har minskat med 6,1 procentenheter mellan 2005 och 2024. Sedan 2019 har dock löneskillnaden mellan kvinnor och män varit i princip oförändrad.

Källa: Medlingsinstitutet