Hoppa till huvudinnehåll
Anställningsvillkor

Samma jobb men olika lön på svenska ambassader

Att tillämpa lagen i det land man jobbar kan tyckas vara en självklarhet. Men både lokalt anställda vid svenska ambassader utomlands och lokalanställd personal vid utländska ambassader i Sverige, föredrar svensk arbetslagstiftning.
Johanna Rovira Publicerad
Johan Nilsson/TT
Sveriges ambassad i Köpenhamn. Johan Nilsson/TT

Det är skillnad mellan lokalt anställda och utsända på en ambassad, trots att de ibland utför samma jobb. Utsända är anställda av Utrikesdepartementet (UD) medan lokalanställda, eller lokalt anställda (som de som jobbar vid svenska ambassader kallas numer), är anställda direkt av ambassaden eller konsulatet i det land de jobbar.

Före 2007 behövde lokalanställda vid andra länders ambassader i Sverige inte betala skatt i Sverige och kunde därför klara sig på lägre löner – så länge de inte blev sjukskrivna, föräldralediga eller gick i pension.

När lagändringen kom om att ambassadanställda skulle ha samma rättigheter och sociala skyddsnät som andra anställda i Sverige genom att börja betala skatt, var tanken att ambassaderna skulle höja de lokalanställdas löner så att deras faktiska inkomst blev den samma som innan. De allra flesta ambassaderna höjde också lönerna, men det fanns några ambassader som spjärnade emot och för vissa lokalanställda kom lagändringen i praktiken att innebära en rejäl lönesänkning.

Läs mer: Sänkt inkomst på Italiens ambassad

När de utländska ambassaderna hamnar i klinch med Unionen på grund av att de brutit mot svensk arbetsrätt hävdar de ofta att de står över svensk lag.

Läs mer: Pikant process blev dyr för ambassad

Men svenska ambassader utomlands tillämpar inte heller svensk arbetsrätt när det gäller de lokalanställda eftersom de sedan 2015 inte omfattas av svensk lagstiftning. Lokalt anställda jobbar sida vid sida med utsända kollegor, med samma arbetsuppgifter, men helt annan lön och villkor, beroende på vilket land de jobbar i.

De lokalanställda på svenska ambassader och konsulat har en sektion, ST UM, och hör till fackförbundet ST, men nekas förhandla om löner och villkor eftersom att ST UM inte erkänns som facklig organisation. Enligt en debattartikel ST UM skrivit, vrakar och väljer ambassaderna bland regler och praxis man ska följa och situationerna på ambassaderna är ofta godtycklig och beror främst på myndighetschefens goda vilja.

I länder med skyhög inflation, som bland annat Ukraina, har lönerna för de lokalt anställda på ambassader och konsulat urholkats rejält och trots att andra EU-länder marknadsanpassat lönerna, så vägrar svenska ambassaden att kompensera sin personal.

Läs mer: Usla villkor på spanska ambassaden

SKILLNAD MELLAN AMBASSADER

På svenska ambassaden i Madrid tjänar de lokalt anställda i snitt 2 900 euro i månaden, vilket är en bra lön med spanska mått mätt. Den spanska snittlönen ligger på 1 640 euro.

Men det är inte alltid svenska ambassader betalar de runt 1 300 lokalt anställda rimliga löner. Trots att lokalanställda ibland jobbar med exakt samma arbetsuppgifter som utsänd personal och lönen betalas ur samma statskassa har de ofta sämre villkor och lön – de lyder inte under svenska arbetslagar, får inte förhandla om sina löner och deras organisation, Stum, erkänns inte som facklig motpart.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Anställningsvillkor

Gör din röst hörd på Kollega Debatt

Arbetsförmedlingen, a-kassa och prestationsångest. Här är några av Kollegas mest lästa debatter under året.
Lina Björk Publicerad 11 augusti 2026, kl 09:15
Kollega debatt
Var med och tyck till om arbetslivet och arbetsmarknaden – allt som rör jobbet. Foto: Colourbox

Under året har ämnen debatterats, kommenterats och fått svar på Kollegas debattsida. Har du något som rör arbetslivet värt att lyfta? Tveka inte att höra av dig. 

Här är de debattartiklar som lästes av allra flest 2025: 

Hittar jag inget nytt jobb innan hösten meddelar jag a-kassan och Arbetsförmedlingen att jag inte längre står till deras förfogande, trots att jag då har långt över 100 ersättningsdagar kvar, skriver Eddy Nehls.

Jag har ringt, förklarat, väntat och ringt igen för att nå rätt person på Arbetsförmedlingen. Avverkat timme efter timme i telefonkö för att till slut få samma svar: "Någon kommer att kontakta dig." Ingen har kontaktat mig – på tre månader, skriver Jenny Fornlund. 

Varför väljer så många att stanna hos arbetsgivare som inte ger dem förutsättningar att göra ett bra jobb? Anställda jobbar i motvind, tar ansvar ända in i väggen bara för att bli ersatta när de går sönder, skriver Elin Åberg.

Efter nio månader skrev jag ut mig från Arbetsförmedlingen. Meddelade a-kassan att tack, men nej tack. Det var inte ett enkelt beslut. Varken ekonomiskt eller mentalt. Men alldeles, alldeles livsnödvändigt, skriver Åsa Hanell. 

När Försäkringskassan säger nej till ersättning försvinner inte behoven – bara stödet. Resultatet blir att sjuka människor faller mellan systemen och att kostnaderna vältras över på kommuner och vård, medan individens liv rasar i fritt fall, skriver Lena Hallonlöf.