kollega.se logotyp
Sök
Arbetsrätt

Babblarna i Arbetsdomstolen

Doddo, Babba och de andra Babblarna ska snart upp i Arbetsdomstolen. Förlaget bakom Babblarna har stämt en Unionenmedlem som är en av skaparna till figurerna. Men varken Unionen eller hans försäkringsbolag hjälper Babbelskaparen i AD – han har fått gå med bössan för att få råd med rättshjälp.
Johanna Rovira Publicerad
Privat
Figurerna i det omåttligt populära barnprogrammet Babblarna står nu inför en tvist i Arbetsdomstolen. Privat

Vem är pappa till Babblarna, de färgglada gestalter som figurerar i populära tv-program, böcker och musik för de allra yngsta barnen? En Unionenmedlem tillika illustratör och animatör, menar att han är skapare till merparten av figurerna. Han hade också först som konsult och senare anställd i förlaget bakom Babblarna, royalty förutom lön, enligt tidningen Lag & Avtal.

Eftersom illustratören var anställd i förlaget under två år hävdar dock arbetsgivaren att företaget övertagit rätten att förfoga över hans Babblare, även om medlemmen faktiskt kreerade dem innan han var anställd. Företaget stämde i maj i fjol illustratören i Arbetsdomstolen (AD) för att få tvisten avgjord.

Medlemmen vände sig tidigt till Unionen för att få hjälp att få ut royalty från företaget, som numer tiodubblat sin omsättning. Men eftersom tvisten rör sådant medlemmen gjort innan han var anställd, får han ingen hjälp från förbundet.

– Huvudsakligen på grund av att han inte var medlem när upphovsrättsanspråket uppstod, alltså när han skapade figurerna. Det är ju en grundbult att man ska vara medlem för att få hjälp, säger Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen. 

– Vi vet att en ganska stor grupp rör sig mellan rollerna som anställd och egenföretagare, och därför har vi medlemskap också för egenföretagare. Vi har upphandlat en företagsförsäkring som bland annat innehåller rättshjälp, vilken vi uppmanar egetmedlemmmar att teckna så att man inte står utan möjlighet att hävda sina rättigheter. 

Medlemmen får heller ingen hjälp från sitt försäkringsbolag eftersom hemförsäkringen inte täcker arbetsrättsliga tvister och han berättar i Lag & Avtal att han är barskrapad efter att ha använt alla besparingar på en affärsjurist. Förlorar han i AD, där huvudförhandlingarna inleds den andra maj, kan notan bli skyhög och medlemmen har därför startat en insamling som på bara ett par dagar skrapat ihop 15 000 kronor.

Vad är royalty?

Royalty är ersättning till upphovsman, varumärkesägare eller patenträttsinnehavare, som betalas för rätten att nyttja ett verk eller använda ett patent.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.

Läs även