Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Fackförbund outsourcar tidningar

Den 1 april lägger Lärarförbundet ut sina tidningar på entreprenad. Bara två av 28 journalister väljer att följa med vid övergången.
– De har inte fått några garantier att få fortsätta sina anställningar, säger Kristina Hovlid, Unionens klubbordförande på Lärarförbundet.
David Österberg Publicerad
Christine Olsson/TT
Nu står det klart att bara två av de 28 journalisterna följer med till contentbyrån. Christine Olsson/TT

Lärarförbundet ger ut sju olika tidningar och har 28 fast anställda journalister. I februari meddelade förbundet att produktionen av tidningarna skulle läggas ut på entreprenad. Uppdraget gick till contentbyrån Make your mark. Byrån arbetar, enligt sin hemsida, med ”content marketing som ett kraftfullt sätt att påverka attityder och köpbeteenden med hjälp av redaktionell kommunikation.”

Beslutet möttes av starka protester bland flera av tidningarnas medarbetare. De ansåg bland annat att det är svårt för en contentbyrå att kritiskt granska sin uppdragsgivare och att Lärarförbundets medlemmar därmed skulle få sämre tidningar.

Vid verksamhetsövergången erbjöds journalisterna tre alternativ: stanna kvar hos Lärarförbundet med andra arbetsuppgifter, sluta med arbetsbefriad uppsägningstid eller följa med till Make your mark. Nu står det klart att bara två av de 28 journalisterna följer med till contentbyrån.

Kristina Hovlid är Unionens klubbordförande på Lärarförbundet och säger att det finns flera anledningar till varför så många väljer att sluta.  

– En anledning är att de inte fått några som helst garantier att få fortsätta sina anställningar hos Make your mark. I princip hade de kunnat bli uppsagda samma dag som de påbörjade sina anställningar där, säger hon.

Hade Lärarförbundet kunnat ställa krav på en viss anställningstid?
– Sådana krav kan man alltid ställa vid en verksamhetsövergång. Och vi anser att förbundet borde ha gjort det.

Varför gjorde de inte det?
– Det kan jag inte svara på. Men en sådan skrivning tycker vi alltid ska finnas i ett avtal om verksamhetsövergång.

Skulle de ha räknats som nyanställda hos Make your mark?
– Nej, vid en verksamhetsövergång tar man alltid med sig sin anställningstid. Den som väljer att sluta nu får lite längre uppsägningstid än avtalet anger, med 1,5 gånger sin uppsägningstid.

Har någon valt att stanna kvar på Lärarförbundet?
– Inte vad jag vet. Men det är möjligt att någon eller några inte är helt klara med förhandlingarna med arbetsgivaren.

Hade Lärarförbundet kunnat sköta den här processen på något annat sätt?
– Det tror jag. Det finns många andra sätt som hade varit bättre än det här. Förbundet har till exempel ett eget tidningsproduktionsbolag, man hade kanske kunnat lägga tidningarna där.

Journalisterna arbetar kvar till sista mars. Hur är det för dem att jobba där nu?
– Journalisterna har väldigt hög arbetsmoral och är väldigt stolta över de tidningar som de gör, så de jobbar. Men det är nog inte många som känner arbetsglädje. Tidningsproduktionen är väldigt bred och omfattande och tidningarna har varit väldigt uppskattade av förbundets medlemmar.

Kollega söker Lärarförbundet för en kommentar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Sjukskriven i flera år – fick noll kronor i löneökning

En sjukskriven administratör fick inte en krona i löneökning – år efter år. Diskriminering, anser Unionen som nu stämt arbetsgivaren Region Stockholm.
Men vad gäller – har man rätt till löneökning vid sjukskrivning?
Ola Rennstam Publicerad 12 mars 2026, kl 08:00
Svenska sedlar och mynt med Region Stockholms logotyp som symboliserar en tvist om löneökning för en sjukskriven administratör.
En administratör inom Region Stockholm nekades löneökning under flera år av sjukskrivning. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och menar att kvinnan har diskriminerats. Foto: Colourbox/Region Stockholm

Kvinnan började arbeta som administratör på en rehabmottagning i norra Stockholm för åtta år sedan. I maj 2022 blev hon sjukskriven på heltid till följd de fyra olika sjukdomar som hon drabbats av.

Efter att ha varit sjukskriven i två år uppdagades det att kvinnan –  till skillnad från andra administratörer på arbetsplatsen – inte har fått någon löneförhöjning alls under perioden. På sitt senaste lönesamtal i februari fick hon beskedet att hon inte heller kommer att få någon löneökning för det kommande året. Diskriminering, anser Unionen som nu stämt arbetsgivaren Region Stockholm.
 

Unionen: ”Administratören har missgynnats” 

Unionen slår fast att administratören har behandlats sämre än andra anställda och att missgynnandet har ett samband med hennes varaktiga funktionsnedsättning. Unionen menar att Region Stockholm har brutit mot diskrimineringslagen och kräver 80 000 kronor i skadestånd.

Varaktighet

Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med funktionsnedsättning. Lagen definierar funktionsnedsättning som varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Nedsättningen kan ha funnits sedan födseln, uppstått efter skada eller sjukdom. En tillfällig eller övergående sjukdom anses inte som funktionsnedsättning.
Källa: Diskrimineringsombudsmannen

För att en person ska anses ha missgynnats i arbetslivet måste det, enligt diskrimineringslagen, finns ett samband med en funktionsnedsättning som är just varaktig. Övergående sjukdomar eller tillfälliga begränsningar av en persons funktionsförmåga omfattas som regel inte av lagen.

Clas Lundstedt

– En diagnos i sig är i sig inte ett kriterium för att det ska vara en funktionsnedsättning enligt diskrimineringslagen. För att omfattas av lagen måste man kunna påvisa att det är en varaktig funktionsnedsättning det handlar om, säger Clas Lundstedt på Diskrimineringsombudsmannen, DO.

Har sjukskrivna rätt till löneökning?

Enligt Unionens stämningsansökan har arbetsgivaren hävdat att man, på grund av medarbetarens långvariga frånvaro, saknat underlag för att kunna genomföra en lönerevision (se faktaruta). Facket köper inte det argumentet och konstaterar att administratören har fått löneökningar när hon varit föräldraledig.

Men vad gäller egentligen – har man rätt till löneökning när man är sjukskriven? 

Elin Svensson

– I alla Unionens avtal gäller att är man sjukskriven eller föräldraledig så omfattas man av lönerevisionen, precis som alla andra. Det betyder att man är med i de processerna men det innebär inte att man automatiskt får någon löneökning, säger Elin Svensson, central ombudsman på Unionen.
 – På företag utan kollektivavtal har man ingen rätt till löneökning överhuvudtaget, då är det helt upp till arbetsgivarens goda vilja.
 

Därför kan vissa bli utan löneökning i lönerevisionen

Hur en löneprocess går till skiljer sig åt mellan olika kollektivavtal och företag. Vissa av Unionens avtal har individgaranti, där medarbetarna är garanterade en viss summa i löneökning. Andra avtal saknar detta och där kan man alltså nollas.

Vad ska man göra som sjukskriven om man blir nollad?
– Först och främst ta kontakt med sina lokala fackliga företrädare eller Unionens fackliga rådgivning. I de avtal där det saknas individgaranti finns det krav på att en åtgärdsplan ska upprättas tillsammans med arbetsgivaren, om någon får noll i löneökning. Då har man också rätt att ha med sitt fackliga ombud.

Så ska lönekriterier följas vid lönerevision

Att det finns fackliga representanter på arbetsplatsen som kan bevaka hur lönekriterier följs, inte minst för att motverka diskriminering, är viktigt enligt Unionen.

– En grundläggande princip att man inte ska bedömas för den tid man varit frånvarande – utan för hur man utfört sitt arbete. Man ska inte bli nollas enbart mot den bakgrunden att man är sjuk. Arbetsgivaren måste tillämpa lönekriterierna och göra en bedömning av den personens kompetens – inte i förhållande till sjukdomen, säger Elin Svensson.

Region Stockholm: ”Alla har rätt till lönerevision”

Kollektivavtalet som gäller på rehabmottagningen där administratören arbetar saknar individgaranti och medarbetare kan därför bli nollade. Maria Ahlmark, primärvårdschef inom Region Stockholm, vill inte kommentera enskilda ärenden där det pågår en rättslig process men skriver i ett mejl till Kollega att man följer Region Stockholms riktlinjer. Hon bekräftar att alla medarbetare har rätt till lönerevision:

”Där ingår självklart sjukskrivna i den årliga löneöversynen. Enligt gällande löneavtal erbjuds alla, även sjukskrivna, såväl ett bedömningssamtal som ett lönesamtal och utifrån det görs en individuell bedömning om den nya lönen utifrån prestation och bidrag till verksamheten.”

Så funkar lönerevision

Det finns inte någon lag som reglerar lön eller löneökningar. När och hur din lön ska ses över (revideras) är bestämt i ditt centrala löneavtal som är en del av kollektivavtalet. Det kallas lönerevision (även löneöversyn eller löneprocess) och ska ske en gång per år. Många av Unionens avtal har så kallad individgaranti, där en minsta löneökning är garanterad.
Om din arbetsplats saknar kollektivavtal måste du själv komma överens med arbetsgivaren om när din lön ska revideras. Detta bör skrivas in i ditt anställningsavtal.
Källa: Unionen och Vision