Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Korta tjänar mindre på mobilmässa

Fem centimeter klack var ett absolut krav för den hugade kvinna som ville ha jobbet som värdinna för Mobile World Congress, som avslutas i dag torsdag i Barcelona. Andra krav var make up samt kort kjol. Spanska facket UGT har anmält jobberbjudandet till Kataloniens arbetsinspektion.
Johanna Rovira Publicerad
Dean Drobot/Colourbox
Fem centimeter höga klackar var ett krav i jobbannonsen. Dean Drobot/Colourbox

”Värdinna sökes till Mobile World Congress. Krav: Kunna prata fyra språk, ha storlek 36 eller 38, att bära kort kjol och tunna strumpor. Smink och fem centimeters klack är obligatoriskt. Bonus: värdinnor över 175 centimeter tjänar 7,2 euro brutto i timmen. Kortare värdinnor tjänar en euro mindre.”

Detta är ett av några tvivelaktiga jobberbjudanden som den spanska fackföreningen UGT har hittat och anmält när de undersökt annonser inför den pågående mobilmässan MWC, skriver tidningen El Pais. MWC lär generera 14 000 arbetstillfällen i Barcelona, men vissa av jobben som bland annat värdinna, är osäkra, diskriminerande och sexistiska, skriver UGT-Catalunya på sin hemsida och uppmanar både katalanska myndigheterna och sponsorer att visa nolltolerans mot arbets- och löneförhållanden som bryter mot lagen.

Den katalanska arbetsinspektionen har beslutat att agera mot jobberbjudandena eftersom dessa kan leda till ”möjlig sexistisk diskrimineringen”. Annonsen har plockats bort från webbplatsen som publicerade den, eventuellt för att mässan, som varje år lockar över 100 0000 mobilintresserade personer till Barcelona, är i det närmaste över.

Hade jobbet utannonserats i Sverige är det inte helt solklart att det skulle ha varit diskriminerande, menar Clas Lundstedt på Diskrimineringsombudsmannen, DO:

– Det är svårt att uttala sig om sådant i förväg – det är inte tillåtet att annonsera ut ett jobb på ett sätt som riktar sig enbart till en viss grupp personer och det samtidigt har samband med någon diskrimineringsgrund. Men det finns vissa möjligheter att göra undantag i lagen om det handlar om verkliga och avgörande yrkeskrav, säger Clas Lundstedt.

För att undantaget ska kunna tillämpas måste det dock finnas ett så kallat berättigat syfte och det uppställda kravet måste vara nödvändigt för att nå detta syfte. Kravet, som kan vara en egenskap eller förmåga, ska innebära att en viss arbetssökande kan utföra jobbet bättre än andra – det kan  till exempel handla om en teater som söker skådespelare med ett visst kön, ålder eller etnisk tillhörighet.

– Undantagen ska tolkas restriktivt och omfattar enbart de yrkeskvalifikationer som är absolut nödvändiga för att utföra ett visst jobb. Är det frågan om värdinnor är det tveksamt – måste man verkligen ha ett visst kön för att utföra jobbet? säger Clas Lundstedt.

Att mässvärdinnor över 175 centimeter får mer betalt är däremot inte diskriminerande eftersom längden i sig inte är kopplad till någon diskrimineringsgrund. Möjligtvis skulle längdbonusen kunna vara ett brott mot Unionens kollektivavtal eftersom dessa slår fast att lönesättning såväl som lönekriterier ska vara sakliga.

Läs också: Vikt och utseende avgör om du får jobb

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Funktionsrätt Sverige: ”Stötande” att så många diskrimineras

Var tredje person med funktionsnedsättning har upplevt diskriminering i arbetslivet, enligt Diskrimineringsombudsmannen. Det rapporten visar är ”stötande i grunden”, säger Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige.
Elisabeth Brising Publicerad 12 mars 2026, kl 09:15
Nicklas Mårtenssonon, porträttfoto och kontorsmiljö med dator, skrivbord och en person som sitter i rullstol framför arbetsstationen.
Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige, kritiserar behandlingen av personer med funktionsnedsättning. Att så många upplever diskriminering på arbetsmarknaden är stötande anser han. Foto: Funktionsratt Sverige/Colourbox

En tredjedel av alla 16-65-åringar med en funktionsnedsättning har upplevt diskriminering i arbetslivet, enligt Diskrimineringsombudsmannen senaste rapport. 

Nicklas Mårtensson, ordförande Funktionsrätt Sverige
Nicklas Mårtensson. Foto: Linnea Bengtsson/Funktionsrätt Sverige

Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige, tycker siffrorna kräver nya åtgärder. 
– Det är anmärkningsvärt högt. Det går för långsamt, säger han. 

DO har fördjupat sig i diskriminering som har samband med funktionsnedsättning vid rekrytering. Situationerna gäller allt från rekrytering, till chefens behandling och vem som sägs upp. 

DO:s rapport är stötande i grunden – att man har rekryteringsbehov och inte kan fånga upp alla som har kompetensen. 

Otillgängliga tester stoppar arbetssökande

Sysselsättningsgraden bland personer med funktionsnedsättning är 53 procent, medan den bland övriga befolkningen är 80 procent.

Funktionsrätt Sveriges tycker arbetsgivare måste se till att rekryteringssystemen är tillgängliga för alla och att tester inte missgynnar vissa grupper. Men framförallt krävs ett skifte i synen på människor menar Nicklas Mårtensson. 

Arbetsgivare måste våga anställa. Vi måste jobba med attityder. Vi har en lågkonjunktur men ändå skriker många efter arbetskraft. Vad är problemet? 

Heltidsnormen hindrar fler från att få jobb

Han kritiserar också heltidsnormen i Sverige, nästan alla jobbannonser är 100 procent. 

Det kan inte vara så att vi alltid måste vara ute efter det. Det måste finnas ett värde även i 50-60 procent. Anställ två på halvtid. 

Stöd från Arbetsförmedlingen dröjer för länge

Ett annat problem enligt Funktionsrätt Sverige är att Arbetsförmedlingen tar för lång tid på sig att stötta och utreda vid behov av hjälpmedel. Det gör att man inte hinner söka vissa jobb i tid och skrämmer bort arbetsgivare. 

Om jag anställt någon med en funktionsnedsättning men märker att vissa situationer är kniviga ska jag kunna höra av mig till en arbetsterapeut på Arbetsförmedlingen som kan ge tips. Det är människors tid och liv det handlar om - och ekonomi, säger Nicklas Mårtensson

Krav på höjt lönebidrag för att anställa fler

Organisationen driver att lönebidraget borde höjas från 20 000 till 28 000 kronor i månaden och indexeras upp med inflationen. 

Det har stått still i sju år och gör att arbetsgivare inte får kostnadstäckning för att anställa. Då säger man också först upp de som är längst från arbetsmarknaden. 

Aktivitetsstöd ”väldigt låg ersättning

Även sjukersättning och aktivitetsersättning är för låga enligt Funktionsrätt Sverige, som samlar en rad olika brukar- och patientorganisationer i Sverige. Får man sjuk- eller aktivitetsersättning på 100 procent har man som mest drygt 13 000 kronor före skatt. 

Det är en väldigt låg ersättning. Sedan kan man söka bostadsbidrag, men då blir man ju beroende av bidrag trots att man inte kan rå för att man fått en funktionsnedsättning som innebär en nedsatt arbetsförmåga.  

Flexibelt arbete hjälper – men syns inte i statistiken

Sedan pandemin har möjligheten att arbeta mer flexibelt och hemifrån ökat för många anställda, men det är inget som syns i statistiken över sysselsatta med funktionsnedsättning. Men en öppen dialog med anställda om deras behov och små justeringar i arbetsmiljön leder ofta till att fler kan jobba mer enligt Nicklas Mårtensson.

– Det är bra att kunna kombinera att jobba hemma och på plats, exempelvis om du har migrän 1-2 ggr i veckan eller i månaden. Eller en kronisk magsjukdom, eller psykisk ohälsa som fluktuerar. Eller om du sitter i rullstol och det kommit jättemycket snö. 

DO:s rapport: Så diskrimineras arbetssökande

  • Jobbsökande väljs bort på grund av sin funktionsnedsättning på olika sätt i olika skeden av rekryteringsprocessen.
  • Negativa föreställningar om funktionsnedsättningar kan vara en orsak till diskriminering vid rekrytering.
  • Att vara öppen med att man har en funktionsnedsättning kan medföra att chansen att få ett arbete minskar.
  • Utrikes födda med en funktionsnedsättning löper ökad risk för diskriminering enligt rapporten. I gruppen svarar nästan hälften, 47 procent, att de upplevt diskriminering någon gång i arbetslivet som har samband med deras funktionsnedsättning. 

Källa: Förekomst av diskriminering 2025 - rapport från DO | DO