Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
”Värdinna sökes till Mobile World Congress. Krav: Kunna prata fyra språk, ha storlek 36 eller 38, att bära kort kjol och tunna strumpor. Smink och fem centimeters klack är obligatoriskt. Bonus: värdinnor över 175 centimeter tjänar 7,2 euro brutto i timmen. Kortare värdinnor tjänar en euro mindre.”
Detta är ett av några tvivelaktiga jobberbjudanden som den spanska fackföreningen UGT har hittat och anmält när de undersökt annonser inför den pågående mobilmässan MWC, skriver tidningen El Pais. MWC lär generera 14 000 arbetstillfällen i Barcelona, men vissa av jobben som bland annat värdinna, är osäkra, diskriminerande och sexistiska, skriver UGT-Catalunya på sin hemsida och uppmanar både katalanska myndigheterna och sponsorer att visa nolltolerans mot arbets- och löneförhållanden som bryter mot lagen.
Den katalanska arbetsinspektionen har beslutat att agera mot jobberbjudandena eftersom dessa kan leda till ”möjlig sexistisk diskrimineringen”. Annonsen har plockats bort från webbplatsen som publicerade den, eventuellt för att mässan, som varje år lockar över 100 0000 mobilintresserade personer till Barcelona, är i det närmaste över.
Hade jobbet utannonserats i Sverige är det inte helt solklart att det skulle ha varit diskriminerande, menar Clas Lundstedt på Diskrimineringsombudsmannen, DO:
– Det är svårt att uttala sig om sådant i förväg – det är inte tillåtet att annonsera ut ett jobb på ett sätt som riktar sig enbart till en viss grupp personer och det samtidigt har samband med någon diskrimineringsgrund. Men det finns vissa möjligheter att göra undantag i lagen om det handlar om verkliga och avgörande yrkeskrav, säger Clas Lundstedt.
För att undantaget ska kunna tillämpas måste det dock finnas ett så kallat berättigat syfte och det uppställda kravet måste vara nödvändigt för att nå detta syfte. Kravet, som kan vara en egenskap eller förmåga, ska innebära att en viss arbetssökande kan utföra jobbet bättre än andra – det kan till exempel handla om en teater som söker skådespelare med ett visst kön, ålder eller etnisk tillhörighet.
– Undantagen ska tolkas restriktivt och omfattar enbart de yrkeskvalifikationer som är absolut nödvändiga för att utföra ett visst jobb. Är det frågan om värdinnor är det tveksamt – måste man verkligen ha ett visst kön för att utföra jobbet? säger Clas Lundstedt.
Att mässvärdinnor över 175 centimeter får mer betalt är däremot inte diskriminerande eftersom längden i sig inte är kopplad till någon diskrimineringsgrund. Möjligtvis skulle längdbonusen kunna vara ett brott mot Unionens kollektivavtal eftersom dessa slår fast att lönesättning såväl som lönekriterier ska vara sakliga.
Läs också: Vikt och utseende avgör om du får jobb
– Jag orkar inte längre.
Ingrid Tauson ringde i början av juni upp arbetsförmedlingen och bad om att bli utskriven, avförd som arbetssökande. Nu går hon i pension, trots att hon har tre år kvar till 67 år, som är riktåldern för pension numer.
– Jag har varit arbetssökande sedan 2019 och de tuffare kraven på arbetslösa blev droppen som fick bägaren att rinna över. Ska jag lämna min familj, mitt hem och behöva flytta från Göteborg?
Förra året sökte Ingrid Tauson runt 200 jobb. Med närmare 37 års bred erfarenhet som alltifrån tekniker och ekonom till projektledare och chef inom telecombranschen, kunde hon tycka att någon skulle nappa på hennes kompetens – men nej. Hon fick nobben överallt, trots att flertalet jobb hon sökte var mindre kvalificerade och lönen betydligt längre än vad hon haft tidigare.
– Visst har jag blivit kallad till några intervjuer, med det ledde ingenstans. Det beror troligen på min ålder, men kanske också på att arbetsgivarna är rädda att jag ska lägga mig i eller tröttna, eftersom jag varit chef tidigare. Men jag skulle vilja säga att vi äldre inte tar jobb för att sedan sluta. Vi vill känna oss trygga.
Ingrid Tauson, som bland annat jobbat mycket med ekonomi, har räknat ut att hennes tidiga pension kostar henne 10 000 kronor i månaden i runda slängar.
– Men å andra sidan är det ändå 10 000 mer än vad jag får ut från försäkringskassan. Och dessutom slipper jag sitta här och våndas varje dag. Det känns som man sjunker längre och längre ner i ett svart hål av att hela tiden få negativa besked, om man får något svar alls.
Ingrid Tauson är långt ifrån ensam om att bli pensionär av tvång. Pensionsbolaget SPP har med hjälp av SCB tagit fram en rapport som visar andelen äldre som gått i pension i förtid och som varit arbetslösa året före pensionen har ökat markant de senaste 20 åren, samtidigt som allt färre av de som har jobb pensionerar sig före riktåldern.
– Det är något på den svenska arbetsmarknaden som är djupt problematiskt. Vi slösar bort enorma resurser genom exkludering och diskriminering, säger Shoka Åhrman, ekonom på SPP.
– Inte nog med att personer som vill och har förmågan att jobba, är tvungna att gå i pension i förtid och går miste om pengar – samhället förlorar miljarder i skatteintäkter och pensionsavgifter vilket slår på tillväxten och välfärden.
Ska man få politiker och näringsliv att lyssna, behövs det sättas en prislapp på problemet, resonerar Shoka Åhrman. SPP har räknat ut att samhällsnotan för ålderismen i arbetslivet ligger på 11, 4 miljarder kronor per år i missad tillväxt.
– Vår syn på ålder i Sverige är problematisk, vi måste förändra normen. Alla vet, och all forskning visar också, att dynamiken i en arbetsgrupp gynnas av olika kön, ålder och bakgrund, säger Shoka Åhrman.
Ingrid Tauson är inne på samma spår – hon har lärt sig att de bästa resultaten uppnås när det finns en bred mix av medarbetare.
– Det behövs en ändrad inställning hos arbetsgivare och rekryterare. Vi som är äldre behövs ju också på arbetsmarknaden. Vi sitter här och har en massa kompetens, men får inga jobb, samtidigt som företagen skriker efter kompetens, säger Ingrid Tauson.
