Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Barn drabbas inte när föräldrars jobb lägger ner

När en arbetsplats läggs ner leder det inte bara till ökad risk för arbetslöshet bland dem som blir av med jobbet. De drabbas även av lägre inkomst, fler skilsmässor och sämre hälsa än andra. Men det drabbar inte deras barn. Det visar en ny rapport från IFAU.
Linnea Andersson Publicerad
Pavel Koubek/TT
Ericssons gamla fabrik i Kumla. Pavel Koubek/TT

Författarna till rapporten har studerat familjer där en förälder jobbade på en arbetsplats som blev nedlagd någon gång mellan 1995 och 2000. Resultaten visar att de föräldrar som blev av med jobbet oftare var arbetslösa och hade lägre arbetsinkomster även under en lång tid efteråt. Bland papporna ökade risken att dö i förtid och bland mammorna risken att skilja sig, behöva vård för alkoholrelaterade sjukdomar och psykisk sjukdom.

Trots det visar studien inga tecken på försämrad hälsa hos barnen. Under de tio år efter nedläggningen som man följt barnen blev de till exempel inte inlagda på sjukhus oftare än andra barn.

– Sjukhusvård är å ena sidan ett bra mått på hälsa då det är någon utomstående som gör bedömningen, men det är å andra sidan ett ganska grovt mått och vi kan inte utesluta att det finns effekter på mindre allvarliga hälsoutfall, säger Anna Sjögren, en av rapportförfattarna, i ett pressmeddelande från IFAU.

Det har dock gått något sämre för barnen i skolan, men enligt rapporten verkar det inte bero på att föräldern förlorar jobbet utan snarare på att det gått sämre för barnen redan innan arbetsplatsnedläggningen. Däremot syns ingen effekt vad gäller barnens sannolikhet att klara gymnasiet eller att vara arbetslös som ung vuxen.

Resultaten skiljer sig från en del annan internationell forskning som visat att barnen drabbas av att föräldrar friställs.

– Det ser ut som att föräldrarna och det omgivande samhället lyckas skydda barnen från de negativa konsekvenserna som drabbar familjen, säger Eva Mörk, en annan av rapportförfattarna, i ett pressmeddelande.

Fakta

Rapporten har undersökt barn som var mellan 2 och 18 år när en förälder förlorade jobbet, genom att använda registerdata över arbetslöshet, inkomster, skolutfall och sjukskrivningar för perioden 1987-2010.

Barn och föräldrar har följts under 8 år före och 10 år efter nedläggningen. Deras utfall har jämförts med en kontrollgrupp, som inte berörts av en nedläggning, bestående av barn och familjer som i många avseenden är lika de påverkade familjerna.

IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering)

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

83 kommuner saknar Arbetsförmedling

Antalet fast bemannade arbetsförmedlingskontor har halverats på några år. Arbetsförmedlingen saknas nu helt i 83 kommuner, enligt en rapport från Unionen.
David Österberg Publicerad 29 april 2026, kl 10:09
Arbetsförmedlingen kontor
Den som är arbetslös får bättre hjälp att hitta nytt jobb genom att besöka ett av Arbetsförmedlingens fysiska kontor, enligt Unionen. Trots det saknar många kommuner sådana kontor. Johan Nilsson/TT

2019 inleddes en reform av Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen konkurrensutsattes och fler tjänster köptes in från privata aktörer. Sedan dess har antalet arbetsförmedlingskontor med fast personal mer än halverats – från 170 till 81. Det visar en genomgång som fackförbundet Unionen har gjort. 

Arbetsförmedlingen saknas nu helt i 83 kommuner och avståndet till närmaste kontor har ökat i 271 av landets 290 kommuner.

Det här är inte en marginell förändring. Det är en systematisk tillbakadragning av staten från stora delar av landet, med tydliga konsekvenser för arbetsmarknaden, säger Peter Hellberg, förbundsordförande på Unionen, i ett pressmeddelande.

Privata aktörer har fått större ansvar

Enligt Unionen leder Arbetsförmedlingens bristande närvaro till färre fysiska möten, sämre tillgång till personligt stöd och sämre matchning mellan arbetslösa och företag.

Rapporten visar också att privata aktörer har fått ett större ansvar, men inte heller de finns i alla kommuner. 68 kommuner saknar privata leverantörer. I många glesbefolkade områden finns varken Arbetsförmedlingen eller privata aktörer.

När varken staten eller marknaden finns på plats blir människor och företag utan stöd. Det är ett misslyckande för arbetsmarknadspolitiken, säger Peter Hellberg.

Unionen vill bland annat att Arbetsförmedlingens lokala närvaro ska stärkas, att fler arbetslösa får fysiska möten och att systemet med fristående leverantörer ses över.