Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Barn drabbas inte när föräldrars jobb lägger ner

När en arbetsplats läggs ner leder det inte bara till ökad risk för arbetslöshet bland dem som blir av med jobbet. De drabbas även av lägre inkomst, fler skilsmässor och sämre hälsa än andra. Men det drabbar inte deras barn. Det visar en ny rapport från IFAU.
Linnea Andersson Publicerad
Pavel Koubek/TT
Ericssons gamla fabrik i Kumla. Pavel Koubek/TT

Författarna till rapporten har studerat familjer där en förälder jobbade på en arbetsplats som blev nedlagd någon gång mellan 1995 och 2000. Resultaten visar att de föräldrar som blev av med jobbet oftare var arbetslösa och hade lägre arbetsinkomster även under en lång tid efteråt. Bland papporna ökade risken att dö i förtid och bland mammorna risken att skilja sig, behöva vård för alkoholrelaterade sjukdomar och psykisk sjukdom.

Trots det visar studien inga tecken på försämrad hälsa hos barnen. Under de tio år efter nedläggningen som man följt barnen blev de till exempel inte inlagda på sjukhus oftare än andra barn.

– Sjukhusvård är å ena sidan ett bra mått på hälsa då det är någon utomstående som gör bedömningen, men det är å andra sidan ett ganska grovt mått och vi kan inte utesluta att det finns effekter på mindre allvarliga hälsoutfall, säger Anna Sjögren, en av rapportförfattarna, i ett pressmeddelande från IFAU.

Det har dock gått något sämre för barnen i skolan, men enligt rapporten verkar det inte bero på att föräldern förlorar jobbet utan snarare på att det gått sämre för barnen redan innan arbetsplatsnedläggningen. Däremot syns ingen effekt vad gäller barnens sannolikhet att klara gymnasiet eller att vara arbetslös som ung vuxen.

Resultaten skiljer sig från en del annan internationell forskning som visat att barnen drabbas av att föräldrar friställs.

– Det ser ut som att föräldrarna och det omgivande samhället lyckas skydda barnen från de negativa konsekvenserna som drabbar familjen, säger Eva Mörk, en annan av rapportförfattarna, i ett pressmeddelande.

Fakta

Rapporten har undersökt barn som var mellan 2 och 18 år när en förälder förlorade jobbet, genom att använda registerdata över arbetslöshet, inkomster, skolutfall och sjukskrivningar för perioden 1987-2010.

Barn och föräldrar har följts under 8 år före och 10 år efter nedläggningen. Deras utfall har jämförts med en kontrollgrupp, som inte berörts av en nedläggning, bestående av barn och familjer som i många avseenden är lika de påverkade familjerna.

IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering)

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Mikael, 62, omskolar sig – tär på psyke och ekonomi

Trots ett starkt cv och kompetenser som marknaden skriker efter, får Mikael Bergbom inget jobb. Nu håller han på att omskola sig till möbelsnickare.
Johanna Rovira Publicerad 26 juni 2026, kl 09:01
man framför snickerimaskin
Mikael Bergbom har ett välmatat och digert cv och har sökt mellan 200 och 300 jobb. Snart är han färdigutbildad maskinsnickare också. Foto: Mats Andersson

– Jag har jättemycket spring kvar i benen. 

Mikael Bergbom har jobbat som alltifrån trafiklärare till produktchef, i såväl båt-, bil- som energibranschen under sin långa karriär. 

Nu är han 62 år och arbetslös sedan hans jobb som försäljningsansvarig på ett solcellsföretag försvann efter en konkurs för två år sedan. Han har sökt mellan 200 och 300 jobb som säljare och projektledare inom alla tänkbara branscher, men ingen nappade på hans ansökningar förrän han plockade bort både bild och personnummer. Då började kallelserna till intervjuer dimpa ner. 

Men sen tog det stopp igen. 

– Förr eller senare går det inte att dölja att man är över 60. Det är påfrestande när man märker att personkemin funkar och ens erfarenhet och kompetenser passar som hand i handske för många jobb, men man kommer ändå inte vidare. Till slut tappar man självförtroendet, säger Mikael Bergbom. 

Mikael Bergbom är övertygad om att ointresset från arbetsgivarna har med hans ålder att göra. 

– Det känns alltmer som det bara är yngre med lång erfarenhet arbetsgivarna vill ha.  En senior person är ju trots allt tryggare att anställa. Jag har åtminstone fem år kvar i arbetslivet, medan en 25-åring kanske stannar i två år innan han hoppar vidare till nästa jobb. 

Sålde villan och flyttade till Östergötland

Utöver den psykiska påfrestningen att man inte duger för arbetsgivarna är den ekonomiska pressen mest slitsam, menar Mikael Bergbom. Han sålde huset på Värmdö när ekonomin började krackelera och flyttade till ett mycket billigt boende i Östergötland. Men det räcker ändå inte för att täcka de utgifter han har, trots att hans sambo drar den större delen av lasset.  

– Jag har dragit ner på alla onödiga utgifter, tagit bort allt jag kan komma på. Just den här månaden ligger jag under existensminimum.

Omskolar sig till möbelsnickare

Mikael Bergbom är väldigt kritisk till de försämrade a-kassereglerna och den krassa synen på arbetssökande. 

– Jag röstade visserligen fram den här regeringen, men den tycks inte ha en aning om hur den svenska arbetsmarknaden ser ut. Det kanske finns någon enstaka som utnyttjar systemet, men de flesta vill jobba. Inte fan vill jag leva på bidrag. 

Förhoppningsvis slipper han hanka sig fram på aktivitetsstöd så länge till. I fjol hoppade han på en arbetsmarknadsutbildning i Nässjö och i november kommer han att kunna lägga yrket maskinsnickare till sitt cv. 

– Jag trodde i min enfald att jag skulle få behålla samma ersättning under hela kursen, men aktivitetsstödet har sänkts steg för steg. Vissa kursdeltagare riskerar att inte kunna fullfölja utbildningen på grund av ekonomin. Blir jag erbjuden ett jobb hoppar jag av innan jag gått klart. Jag kan inte motivera att stanna med den ersättning jag har. 

Söker jobb på snickerier

Han söker fortfarande arbete, men är fokuserad på snickerijobb. Trots att snickare betraktas som ett bristyrke finns det inga garantier att han får anställning efter utbildningens slut. Många snickerier befinner sig i en svacka och vågar inte anställa, menar Mikael Bergbom. Bara hälften av den omgång snickare som gick ut utbildningen före honom har fått anställning. 

– Att utbilda sig till möbelsnickare är jättekul, men jag hade önskat att utbildningen var lite mer individanpassad, vi har alla olika förutsättningar och vissa av oss hade kunnat gå klart tidigare, säger Mikael Bergbom.