Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så funkar kaffeautomaten

Nästan två arbetsdagar per år tillbringar vi framför kontorets populäraste automat.
David Österberg Publicerad
NPDstock/Colourbox
Det finns 110 000 kaffemaskiner på kontoren runt om i Sverige och branschen omsätter nästan tre miljarder kronor om året. NPDstock/Colourbox

8 av 10 dricker kaffe på jobbet. I snitt tre koppar per dag. Under många år innebar automatkaffe en besk och illaluktande sörja, men förändringens vindar har blåst över automaterna. I dag finns varianter som mal bönor, fixar en moccachino, använder färsk mjölk, gör små och stora koppar och svaga och starka brygder. Ja, det finns till och med automater som känner igen ansikten och därmed kan fixa kaffet precis som användaren vill ha det – utan knapptryckningar.

Smaken på automatkaffe avgörs bland annat av bönornas kvalitet, temperaturen på vattnet, hur automaten är programmerad och av hur ren den är. En automat som aldrig servas gör till slut äckligt kaffe. Men viktigast av allt är att den är fylld med bra kaffe.

De flesta kaffeautomater använder ungefär samma teknik, men det finns skillnader. De kan matas med hela bönor, färdigmalet eller frystorkat kaffe. Hela bönor är smakmässigt optimalt. De kan använda riktig mjölk, mjölkpulver eller ett substitut som alls inte innehåller mjölk. Dessutom finns det två olika bryggningstekniker. Den ena brygger kaffet ungefär som i kaffebryggaren där hemma, den andra använder espressoteknik.

Att det är viktigt hur automaten är programmerad visar den årliga tävlingen Coffee Professionals Cup. I den koras det team som gör Nordens bästa automatkaffe.

De enklaste automaterna kostar några tusenlappar, de mest avancerade landar på närmare 100 000 kronor. Men vanligast är att hyra dem. Det finns 110 000 maskiner på kontoren runt om i landet och branschen omsätter nästan tre miljarder kronor om året.

Ett företag med många anställda som har kafferast samtidigt behöver en maskin som snabbt gör många koppar. Ett litet företag kan satsa mer på kvalitet och låta automaten ta tid på sig när den brygger.

Kaffeautomaterna har blivit långsammare med åren. Kaffet blir oftast godare då: att mala bönor kräver lite tid och ju långsammare vattnet rinner genom det nymalda kaffet, desto fler aromer hinner frigöras. Nackdelen är att det blir en del väntan. Kollega har räknat ut att vi i snitt tillbringar ...

12 tim och 40 min i väntan vid kaffemaskinen per år

Läs mer: Så många timmar om året väntar du på kaffe

Kaffe är gott och gör oss dessutom smartare och piggare, enligt flera studier. Koffeinet blockerar de signalsubstanser som gör oss trötta och hjälper oss att fokusera på tråkiga uppgifter. Kaffe innehåller också nyttiga antioxidanter.

Läs mer: Kaffesug försämrar minnet

Kaffeautomater drar en hel del energi. När Energimyndigheten testade automater för ett par år sedan visade det sig att skillnaderna var stora. Om alla kaffeautomater i Sverige byttes till den energisnålaste skulle elanvändningen minska från 82,8 miljoner kilowattimmar till 40,2 miljoner kilowattimmar. Det motsvarar elanvändningen i 2 000 eluppvärmda villor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så påverkas din arbetsmiljö av scrollande

Scrollar du loss på fikarasten? Eller gör alla andra det? Det påverkar i sådana fall din arbetsmiljö, visar ny forskning. Fast det flesta anser inte att det är ett problem när de själva gör det.
Sandra Lund Publicerad 27 april 2026, kl 06:02
Två personer står med varsin mobiltelefon under en paus. Bilden illustrerar phubbing på jobbet och hur mobilanvändning kan påverka samtal mellan kollegor.
Phubbing på jobbet kan försämra den upplevda arbetsmiljön, visar ny forskning från Göteborgs universitet. När mobilen tar plats på raster påverkas sådant som tillit, stöd och gemenskap mellan kollegor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Psykologen Per Martinsson vid Göteborgs universitet har i en avhandling undersökt vad som händer när mobiltelefoner ersätter vårt sociala samspel under jobbraster.

Fenomenet han tittat på kallas phubbing, och innebär att en person prioriterar telefonen före personer som är fysiskt närvarande.

Vad betyder phubbing?

Phubbing –  kommer från engelskans phone snubbing (nonchalera). Innebörden är att någon prioriterar telefonen framför personer som är fysiskt närvarande.

Studien visar att ju fler som phubbar på jobbet, desto lägre skattar man sin arbetsmiljö. Det kan handla om sådant som känslomässigt och praktiskt stöd, tillit, känsla av gemenskap och engagemang i arbetet.

Egen phubbing är "viktig"

Per Martinsson
Per Martinsson

Om man inte själv phubbar förstås.

För om man själv fipplar med mobilen anser man själv att det är viktigt, medan om andra gör det uppfattas som nonchalant. 

Något som överraskade Per Martinsson en aning.

Forskning visar att vi är mer benägna att döma andra. När vi själv gör något har vi också kontroll, vi vet vad vi gör. Ser man alla andra sitta med mobilen, blir det ingen kontroll över vad de gör i stället. Och det blir inte heller ett gött snack.

Finns även bra phubbing

Men det finns situationer och människor det ändå kan vara bra för. 

Man kan behöva återhämtningen. Man kanske inte älskar att ta plats socialt. Man kanske aldrig uppskattat det sociala spelet. 

Dem vi intervjuat för också fram förståelse för att vi är olika. Men på ett generellt plan är vi sociala varelser. Drar man det till sin spets, att vi slutar prata med varandra helt skulle vi inte må bra. Man behöver bra relationer på jobbet, både för att trivas och för att vara produktiv. 

Yngre ser mobilen som del i samtalet

Bland svaren framkom också en skillnad i åldrar. 

Både äldre och yngre människor använder mobilen på jobbraster. 

Men yngre har högre tolerans, ser mobilen mer som en tredje part som är en del av det sociala.

Det kan man ju ifrågasätta eftersom vi inte är så bra på multitasking. Men det handlar mycket om vilka förväntningar man har på en arbetsplats. Äldre upplever också att andra sitter med mobilen i högre utsträckning än yngre.

Dumt att reglera mobilanvändning på jobbet

Per Martinsson trodde också att han skulle hitta skillnader i olika yrkesgrupper. 

Som inom vården, där man inte får använda mobilen större delen av dagen.

Men mönstret visade sig vara detsamma oavsett vilka branscher som undersöktes.

Bör mobilanvändning på jobbet regleras?

När det gäller vuxna är det nog dumt. Inte ens de mest kritiska i våra intervjuer vill se ett mobilförbud. Det skulle ge värre konsekvenser, som att känna sig mästrad av arbetsgivaren, och vilja byta jobb. Mobilen är en sådan integrerad del av oss i dag. Dessutom hittar folk vägar runt förbud. 

Vi kan inte heller veta att det är just mobilen som driver upplevelsen heller. Den kan också vara ett symptom på något annat. Därför vore också ett förbud dumt. 

Vad kan vi göra åt phubbing på jobbet?

Om man ska göra något, diskutera frågorna. Kanske ska man inte använda mobilen vid lunchbordet, men i soffan. Det finns olika förväntningar här, men oftast är de inte uttalade. 

Ser man som att alla sitter insjunkna i sina mobiler kanske man ska fundera på om det är för lite interaktion, och något som inte fungerar. 

Så undersöktes phubbing på jobbet

I avhandling ingår såväl djupintervjuer med anställda inom hälso- och sjukvård samt inom elbranschen, som kvantitativ data över anställda i olika branscher.