Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Telekomföretaget Ericsson har tvingats dra ner på personal regelbundet under en längre tid. Enligt uppgifter i Svenska Dagbladet har antalet anställda i Sverige minskat från drygt 40 000 år 2000 till 12 500 i slutet av 2018. Och personalneddragningarna har påverkat arbetsmiljön negativt. Flera medarbetare har kontaktat Svenska Dagbladet och berättat om en tidvis omänskligt hård arbetsbelastning.
Unionens klubbordförande i Kista, Annika Salomonsson, vittnar också om ett ökat tryck på de medarbetare som finns kvar i organisationen efter neddragningarna.
– Färre ska göra samma arbetsuppgifter som tidigare. Ofta är det bara en individ som ansvarar för en arbetsuppgift. Den enskilda känner då lätt en förväntan på sig att ständigt vara tillgänglig, att jobba över och svara i telefonen under semestern – för att undvika att någon annan blir lidande. Risken att må dåligt ökar om man aldrig hinner återhämta sig, säger hon.
År 2017 beslutade bolaget att satsa på forskning och utveckling. Besparingarna är därför mest kännbara för dem som inte arbetar inom FoU-verksamheten. Deras arbetsuppgifter har i flera fall flyttats utomlands.
– Vi har blivit kontaktade av många det senaste året, som känner en oro inför framtiden. När arbetsuppgifter flyttar ut tvingas den som gjorde jobbet tidigare att se sig om efter en ny tjänst inom eller utanför organisationen. Det är jättetråkigt att inte själv kunna ta beslutet att lämna en tjänst, säger Annika Salomonsson.
Läs också: Uppsagd från Ericsson för andra gången
Ericssons vd Börje Ekholm medger att företaget behöver jobba med arbetsmiljön.
– Det här bolaget har under tio års tid haft kontinuerliga neddragningar och nedskärningar. Det är klart att det skapar en jobbig miljö. Det är ingen tvekan om att vi måste jobba med det. Vi har underinvesterat i arbetsmiljö och i miljö runt omkring under de kostnadsbesparingar som varit under väldigt lång tid, säger han till Svenska Dagbladet.
Annika Salomonsson tycker dock att ledningen tar personalens problem med hög arbetsbelastning och oro inför framtiden på allvar.
– De försöker inte dölja något eller lägga locket på. Jag tycker att Ericsson tar hand som sin personal och känner att vi har ledningens stöd. Men det går förstås inte att säga att arbetsmiljön är bra när det finns någon som mår dåligt, säger hon.
För att komma till rätta med hög arbetsbelastning råder facket utsatta medlemmar att ta en diskussion med sina kollegor och sin närmaste chef.
– Det är inte okej att jobba helger hela tiden. Vi uppmanar varje del av organisationen att ha en konkret handlingsplan när det gäller tillgänglighet – vem kan vara backup när en individ är ledig.
Läs också: Bye bye Ericsson
Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver.
– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han.
Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga.
Vad skulle du tycka om en AI-chef?
– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?
– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas.
Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap.
Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda.
Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?
Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev.
I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).
– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm.
Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal.
– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna.
Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden.
– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon.
Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen.
– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.
AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.
– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk.
Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).
Systemet kan till exempel mäta:
