Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Unionen: Gör det enklare att plugga och jobba

Viktigt för det livslånga lärandet, men långt ifrån tillräckligt. Det anser Unionen om de förslag som en utredning om högskolans resurser presenterade häromdagen.
Niklas Hallstedt Publicerad
Tor Johnsson/SvD/TT
Unionen vill se fler distanskurser i stället för traditionella campusutbildningar. Tor Johnsson/SvD/TT

Behovet av kompetensutveckling och fortbildning är stort. En undersökning som Unionen gjorde i höstas visar att nästan hälften av landets tjänstemän kommer att behöva sätta sig i skolbänken igen. En majoritet av dessa anser sig behöva utbildningen inom fem år. Då handlar det om utbildning som de inte kan få via sin nuvarande arbetsgivare.

Läs mer: Många tror de får betala själva

Men möjligheterna att studera på landets högskolor och universitet för dem som redan har jobb är begränsat. Och det är just högskolan som är det främsta alternativet för tjänstemän som behöver vidareutbildning.

– Utbudet motsvarar inte efterfrågan, konstaterar Jesper Lundholm, utredare och kompetensexpert på Unionen.

För den som yrkesarbetar är distansutbildning en väg som gör det enklare.

– Men utvecklingen går åt fel håll. Antalet distanskurser på högskolorna har minskat med 25 procent sedan 2010.

Ett betänkande som nu lämnats över till regeringen kan kanske förändra bilden i framtiden. Utredningen, som riktar in sig på de högre lärosätenas styrning och resurstilldelning lägger fram flera förslag som kan öka antalet studiealternativ för redan yrkesverksamma.

Utredningen föreslår bland annat att ”lärosätenas ansvar för det livslånga lärandet i form av yrkesverksammas fortbildning och vidareutbildning” slås fast i högskolelagen.

– I dag är det stor spridning mellan högskolorna när det gäller hur många utbildningar de har som riktar sig mot yrkesverksamma. Vissa har mängder med distansutbildningar, andra bara några få. Det är viktigt att det införs ett krav för alla lärosäten att bidra till det livslånga lärandet, säger Jesper Lundholm.

Ytterligare en del i betänkandet som Unionen välkomnar går ut på att den del av statens ersättning till högskolorna som baseras på de studerandes prestationer, alltså hur många poäng de tar, minskar i omfattning.

– Det är väldigt bra. Ersättningssystemet har gjort det mer fördelaktigt för högskolorna att möta efterfrågan från unga som vill gå traditionella campusutbildningar, än att satsa på de som kombinerar arbete och studier och kanske studerar på distans.

Förslagen är visserligen bra och nödvändiga. Men de är inte tillräckliga, anser Unionen som skulle vilja se ytterligare ett antal förändringar. Bland annat skulle man vilja göra det möjligt för lärosätena att söka pengar till utvecklingskostnader och försöksverksamhet av nya kurser för yrkesverksamma.

– Högskolan ska kunna ta fram nya kurser i samarbete med företagen och skapa utbildningar som möter breda behov i hela branscher, säger Jesper Lundholm.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Därför lönar sig kompetensutveckling – särskilt för tacksamma medarbetare

Kompetensutveckling lönar sig. Åtminstone för de företag som har tacksamma anställda som tror på karma och ser utbildning som en gåva. Det visar en rapport från IFAU.
Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2026, kl 06:04
Anställda räcker upp handen under en intern utbildning, en form av kompetensutveckling som enligt IFAU kan öka produktiviteten.
Kompetensutveckling som betalas av arbetsgivaren kan öka produktiviteten – särskilt bland medarbetare som ser utbildningen som en investering att återgälda, enligt en rapport från IFAU. Foto: Viktoria Bank/TT

Arbetsgivare i Sverige är tämligen njugga när det gäller att vidareutbilda sina anställda, visar undersökningar. Men att snåla in på anställdas utbildning kan vara att bita sig själv i svansen. Kompetensutveckling bekostad av arbetsgivaren tycks nämligen vara en god affär för företagen, enligt en ny rapport från Institutet för arbetsmarknads – och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.  

IFAU: Kompetensutveckling ökade produktiviteten med 8–9 procent

Enligt ett fältexperiment med några år på nacken, gjort på ett nederländskt callcenter, ökade produktiviteten med i snitt 8–9 procent bland den slumpvis utvalda grupp som fick gå en veckas intern vidareutbildning. De utbildade blev såväl snabbare som mer effektiva och effekten höll i sig i cirka fem veckor. 

Ett gäng kursdeltagare stack dock ut som betydligt mer flyhänta och flitiga än sina kollegor.  De var de anställda som i en enkätundersökning före kursen, svarat att de tror på principen att belöna gott med gott. 

Tacksamma medarbetare ökade produktiviteten mest

Anställda som uppfattar den av arbetsgivaren betalda kursen som en vänlig handling anstränger sig helt enkelt lite mer för att återgälda favören. Den positiva effekten höll dessutom i sig längre hos de tacksamma anställda som tror på karma. 

Att det är lönsamt att satsa på medarbetare som lägger stor vikt vid reciprocitet, som det kallas, kan utnyttjas av arbetsgivarna, hintar rapporten.  Hur man ska kunna undvika att kasta pärlor för svin och identifiera just de anställda som ser det som sin moraliska skyldighet att lägga manken till lite extra efter vad de uppfattar som en gåva, framgår dock inte. 

Däremot verkade det som att de kollegor som blev utan utbildning, och möjligen fick dra ett tyngre lass när deras medarbetare satt vid skolbänken, presterade något sämre. Den effekten är dock inte statistiskt säkerställd, menar rapporten. 

Fakta: Vad är reciprocitetsprincipen?

Reciprocitetsprincipen är ett sociologiskt begrepp som handlar om att besvara en positiv handling med en positiv, och en negativ handling med en negativ.