Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Behovet av kompetensutveckling och fortbildning är stort. En undersökning som Unionen gjorde i höstas visar att nästan hälften av landets tjänstemän kommer att behöva sätta sig i skolbänken igen. En majoritet av dessa anser sig behöva utbildningen inom fem år. Då handlar det om utbildning som de inte kan få via sin nuvarande arbetsgivare.
Läs mer: Många tror de får betala själva
Men möjligheterna att studera på landets högskolor och universitet för dem som redan har jobb är begränsat. Och det är just högskolan som är det främsta alternativet för tjänstemän som behöver vidareutbildning.
– Utbudet motsvarar inte efterfrågan, konstaterar Jesper Lundholm, utredare och kompetensexpert på Unionen.
För den som yrkesarbetar är distansutbildning en väg som gör det enklare.
– Men utvecklingen går åt fel håll. Antalet distanskurser på högskolorna har minskat med 25 procent sedan 2010.
Ett betänkande som nu lämnats över till regeringen kan kanske förändra bilden i framtiden. Utredningen, som riktar in sig på de högre lärosätenas styrning och resurstilldelning lägger fram flera förslag som kan öka antalet studiealternativ för redan yrkesverksamma.
Utredningen föreslår bland annat att ”lärosätenas ansvar för det livslånga lärandet i form av yrkesverksammas fortbildning och vidareutbildning” slås fast i högskolelagen.
– I dag är det stor spridning mellan högskolorna när det gäller hur många utbildningar de har som riktar sig mot yrkesverksamma. Vissa har mängder med distansutbildningar, andra bara några få. Det är viktigt att det införs ett krav för alla lärosäten att bidra till det livslånga lärandet, säger Jesper Lundholm.
Ytterligare en del i betänkandet som Unionen välkomnar går ut på att den del av statens ersättning till högskolorna som baseras på de studerandes prestationer, alltså hur många poäng de tar, minskar i omfattning.
– Det är väldigt bra. Ersättningssystemet har gjort det mer fördelaktigt för högskolorna att möta efterfrågan från unga som vill gå traditionella campusutbildningar, än att satsa på de som kombinerar arbete och studier och kanske studerar på distans.
Förslagen är visserligen bra och nödvändiga. Men de är inte tillräckliga, anser Unionen som skulle vilja se ytterligare ett antal förändringar. Bland annat skulle man vilja göra det möjligt för lärosätena att söka pengar till utvecklingskostnader och försöksverksamhet av nya kurser för yrkesverksamma.
– Högskolan ska kunna ta fram nya kurser i samarbete med företagen och skapa utbildningar som möter breda behov i hela branscher, säger Jesper Lundholm.
Vill du snabbt ut i arbetslivet utan att lägga flera år på studier? Då kan en yrkesutbildning vara rätt väg att gå. Många korta utbildningar leder direkt till jobb – ofta inom branscher där det råder stor efterfrågan på arbetskraft. Här är några av de mest eftertraktade yrkena.
Kan du tänka dig att jobba på bank eller på ett försäkringsbolag har du stora möjligheter att få jobb efter yrkeshögskolan. 98 procent av alla som utexaminerades 2023, hade jobb året därpå. I år är antalet utbildningsplatser på yrkeshögskolorna 165, men trycket på utbildningen är betydligt högre än vad det finns platser. 2024 var det 2486 sökande till 170 platser.
Till denna utbildningsinriktning hör till exempel arbetsmiljöingenjörer, som också har lätt att få jobb enligt Myndigheten för yrkeshögskolans senaste statistik. Även här fick nästan alla, 98 procent, som tagit examen, jobb efter avklarad utbildning. I år finns dock bara 87 utbildningsplatser.
Jobb inom detta utbildningsområde finns det behov av över hela landet. 97 procent av de nybakade logistikerna och speditörerna fick jobb efter avslutad utbildning. I år finns 195 utbildningsplatser.
Drifttekniker kan få jobb både inom den kommunala sektorn och i det privata näringslivet. 96 procent av de som gått programmet svarar att de fått jobb efter sin examen 2023. Antalet utbildningsplatser i år är 271.
Kommer du in på en av de 251 utbildningsplatserna inom denna utbildningsinriktning kommer du sannolikt att ha lätt att få jobb framöver. 96 procent av alla som gick ut 2023 fick jobb.
Den som har håg för teknisk design kan bli CAD-ritare eller 3D-tekniker som det också kallas. 95 procent av de nyblivna CAD-konstruktörerna fick jobb vid senaste mätningen och antalet utbildningsplatser i år är 345.
95 procent av samtliga som gick ut 2023 fick jobb efter examen inom denna utbildningsinriktning. Men alla jobbar nödvändigtvis inte inom det område de utbildats för. När de gäller just de nybakade produktionsteknikerna uppskattar närmare en femtedel att deras nuvarande jobb inte överensstämmer med det yrke de utbildats för. Det finns ändå fortsatt stort behov av produktionstekniker – i år finns 496 utbildningsplatser.
95 procent i jobb efter avklarat program. Här är det högt söktryck på platserna. Förra året gick det 12, 7 sökande på varje plats inom utbildningsinriktningen robot- och automationstekniker, i år har man utökat antalet platser till 641.
Om man inte hittar sitt blivande drömyrke i urvalet ovan finns det fortsatt stora behov av bland annat lokförare, tandsköterskor och experter på IT-säkerhet.
– Utbildningar inom industrin ser vi fortsatt höga behov av. Anläggningssektorn tuffar också på eftersom det finns stora behov av underhåll, säger Matilda Bölling, omvärldsanalytiker på Myndigheten för yrkeshögskolan.
Här hittar du utbudet av utbildningar på yrkeshögskolan och kan ansöka till kurser.
