Hoppa till huvudinnehåll
Stress

Många vobbar för att hinna med

En av fyra jobbar samtidigt som de är hemma och vårdar sjukt barn. Många gör det för att de annars inte hinner med sina arbetsuppgifter.
– Tyvärr ser vi att vobbandet gått från att vara en möjlighet till att upplevas som nödvändigt, säger Martin Linder, ordförande för Unionen.
David Österberg Publicerad
Artfolio/Colourbox
Många av Unionens medlemmar hinner inte med sina arbetsuppgifter om de inte vobbar när barnen blir sjuka. Artfolio/Colourbox

På fredag inleds många föräldrars skräckmånad: vabruari. Februari är nämligen den månad då föräldrar är hemma mest för att ta hand om sina sjuka barn, enligt statistik från Försäkringskassan. Anledningen är bland annat att influensa sprids mer i torrt och kallt väder och att vi tillbringar mer tid inomhus.

Många privatanställda tjänstemän jobbar samtidigt som de vårdar sjukt barn. Det visar Unionens årliga undersökning av vobbning – att jobba hemifrån samtidigt som man vabbar. Fördelarna med det är att det ger ett flexiblare arbetsliv och enligt undersökningen är det ovanligt att arbetsgivare tvingar medarbetare att vobba. Å andra sidan svarar många att de inte hinner med sina arbetsuppgifter om de inte vobbar.

– Det är en lagstadgad rättighet att vabba. Arbetsgivaren ska organisera jobbet så att man har möjlighet att göra det om man så önskar. Tyvärr ser vi att vobbandet gått från att vara en möjlighet till att upplevas som nödvändigt, säger Martin Linder, ordförande för Unionen, i ett pressmeddelande.

Mer än fyra av tio av dem som vobbar svarar att de helst skulle slippa göra det. Andelen har ökat från 2014 då var tredje svarade att de helst skulle slippa.

– Fler företag behöver skapa rutiner vid tillfällig, oplanerad frånvaro så att inte anställda med barn drabbas av stress och press i onödan, säger Martin Linder.

De flesta som vobbar, sex av tio, tycker att det funkar bra. Samtidigt svarar många att de känner sig otillräckliga gentemot sina barn och en av fem säger att deras barn ogillar att de vobbar.

Undersökningen genomfördes av Novus på uppdrag av Unionen under november och december förra året. 1 560 personer deltog.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Stress

Tagga-ner-lista: Så blir du lagom perfekt på jobbet

Perfektionistiska drag riskerar att leda till till prokrastinering, sena leveranser och psykisk ohälsa. Tagga ner på jobbet i nio steg och bli lagom perfekt.
Elisabeth Brising Publicerad 8 oktober 2025, kl 09:30
Kvinna lägger pennor perfekt
Personlighetsdraget perfektionism riskerar att paralysera den som lider av stark oro för misstag. Att sätta igång med uppgifter, prioritera och avsluta blir ofta svårt. Men det finns knep för att tagga ner. Foto: Colourbox

Så blir du mer lagom på jobbet i 9 steg

  1. Förstå att det är lättast att ändra beteende först, inte tankar eller känslor.
     
  2. Använd almanacka – det låter väldigt osexigt. Men för perfektionister finns en risk att allt upplevs som lika viktigt att göra felfritt. En stor risk är uppskjutande och att inte planera eller prioritera bland uppgifter.
     
  3. De flesta jobbar bäst klockan 10-12 på förmiddagen. Gör det jobbigaste du känner dig mest obekväm med då. Sedan gör du lite till - av lättnad.
     
  4. Planera jobbdagen dagen innan. Planera inte tvångsmässigt varje minut, utan tre viktiga saker du ska få gjorda varje dag.
     
  5. Koppla bort Smartphone/sociala medier t.ex. kl 10-12 för fokus.
     
  6. Minska onödigt noggranna kontroller av exempelvis meddelanden.
     
  7. Hantera motgångar: Se dem inte som en brist hos dig, utan snarare något som du vill förändra i situationen. Se fel dynamiskt: Vad hände den här gången? Vad kan jag ändra på och inte?
     
  8. Utveckla en vänligare inre röst. Påminn dig själv om dina inre drivkrafter som hälsa, meningsfullhet och goda nära relationer. Tänk på en person som behandlat dig väl, vad skulle den personen säga?
     
  9. Sök professionell hjälp om du fastnar i stress, oro, nedstämdhet, ilska, prokrastinering, konflikter och tvångsmässiga beteenden som ätstörning, eller hälsohets. 

    Källa: Intervju med Irena Makower, docent i psykologi, leg. psykoterapeut och författare.