När du tackar ja till ett jobb och skriver under ett anställningsavtal, ingår du ett slags förhållande. Anställningsavtalet har beskrivits som en hybrid mellan affärskontrakt och äktenskapskontrakt, och även om det inte står så i avtalen, så förutsätter anställningen att du som arbetstagare alltid sätter arbetsgivarens intressen före dina egna intressen om de kolliderar.

Denna lojalitetsplikt härrör från en gammal tjänstehjonslag, och det är den många anställda bryter mot, enligt arbetsgivarna, som i sin tur är skyldiga att visa dig lojalitet – de ska ta hand om dig som anställd i nöd och lust, alltså betala ut din lön och omplacera dig om du behöver.

Unionens chefsjurist Martin Wästfelt tvivlar på att förklaringen till upptrappningen av stämningar för lojalitetsbrott som förbundet upplevt under senare år, beror på att anställda i dag är mer okunniga om lojalitetsplikten än de var tidigare.

– Kanske satt kunskapen mer i ryggraden tidigare, men de stämningar som vi får in riktar sig mot både yngre och äldre medlemmar, så det är ingen generationsfråga, säger Martin Wästfelt.

– Vi är övertygade om att det i stället rör sig om att anställdas kunskaper blivit en viktigare tillgång i allt fler verksamheter. Historiskt var det också lättare att skydda företagshemligheter och kunskap med patent, men hastigheten i teknikutvecklingen gör att företag struntar i att patentera.

Tidigare var maskiner och utrustning de viktigaste tillgångarna, och vem skulle få för sig att de kunde plocka med sig utrustning ostraffat när anställningen bröts? Men när det gäller kunskap är det knepigare. Särskilt som ny teknik gjort det betydligt enklare att ta med sig kopior av det man uträttat på jobbet.

– När man behövde stå vid en kopiator för att få med sig information hem upplevdes det nog mer som en överträdelse. It-tekniken har gjort det lättare att tanka ner och mejla företagshemligheter, säger Martin Wästfelt.

Sedan i somras kan det dessutom betraktas som ett brott att överföra information som utgör företagshemligheter utan lov, även om du inte har en tanke på att säga upp dig eller slå mynt av det du tagit hem. Den nya lagen om företagshemligheter gör det möjligt för arbetsgivaren att komma åt dig redan när du tryckt på skickaknappen.

Läs mer: Nya lagar för arbetslivet

– Vi ser med oro på den förskjutning som skett, att innehav av information kan leda till skadeståndskrav. Många gånger uppmuntrar ju arbetsgivaren anställda att ta med sig jobbet hem, så det måste finnas tydliga policys för vad som gäller.

– Det blir alltid viss rättsosäkerhet när nya lagar träder ikraft, men lagen kan innebära att arbetsgivaren slipper visa att nyttjandet som skett är till skada för företaget.

Unionen har redan fått in ett flertal ärenden där arbetsgivare stämmer för brott mot den nya lagen. Fördelen med lagen är enligt Martin Wästfelt att skadestånden rimligtvis inte kan bli lika höga som tidigare, eftersom företagen knappast hunnit lida någon ekonomisk skada om de stämmer redan när överträdelsen sker.

Läs mer: Medlemmar döms tll miljonskadestånd

Vid stämningar för brott mot lojalitetsplikten ligger skadeståndsanspråken ofta på flera miljoner kronor.

– Arbetsgivarna saftar ofta i i sina anspråk för att skapa rädsla. Vi upplever att det har blivit ett hårdare klimat – numer nöjer man sig inte med att säga upp arbetstagaren, utan vill ha skadestånd också.

Även om arbetsgivarna ofta får nöja sig med betydligt mindre än de krävt, blir kostnaderna stora både för medlemmen som stämts och för Unionen, som lägger ner mer och mer tid på att hjälpa dessa medlemmar.

– De här ärendena är tidskrävande och omfattande, men det är ingen diskussion om att vi ska fortsätta hjälpa medlemmarna. Så småningom kommer det att sättas en praxis och kunskapen kommer att öka.

– Arbetsgivarna kommer att lära sig att lägger de sig för högt kommer de inte att få sina rättegångskostnader betalda. Dessutom blir det i längden dålig image för företagen att stämma arbetstagare om detta görs utan grund, säger Martin Wästfelt.