Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Medlemmar stäms på miljoner

Unionen stämmer över 100 arbetsgivare per år för exempelvis uteblivna löner och felaktiga uppsägningar. Men det händer även att medlemmar hamnar i domstol. Och får betala miljonbelopp.
Lina Björk Publicerad
Colourbox
Arbetsgivaren har ofta muskler att trycka till medarbetare som till exempel agerat illojalt eller har röjt företagshemligheter. Colourbox

Om du hamnar i trångmål med din arbetsgivare och beviljas facklig rättshjälp kan Unionens jurister företräda dig om det skulle gå till domstol. Men det händer även att de får rycka in när medlemmar själva blir stämda. Ofta handlar det om brott mot lojalitetsplikten, att medlemmen röjt en företagshemlighet eller struntat i en konkurrensklausul i sitt anställningsavtal.

En typsituation är när några anställda startar eget och den tidigare arbetsgivaren hävdar att de utnyttjat exempelvis kundregister.

– Vi har en tydlig känsla av att den här typen av ärenden ökar. Några av skälen kan vara att många branscher är kunskapsintensiva både vad avser personal och teknik, att konkurrensen är hård och att den tekniska utvecklingen kommit väldigt långt. Men det har också blivit enklare för arbetsgivaren att göra så kallade IT-forensiska undersökningar, där man kontrollerar hur anställdas arbetsredskap har använts, säger Malin Wulkan, som är biträdande chefsjurist på Unionen.

Unionens jurister företräder ungefär fem medlemmar per år som blivit stämda av arbetsgivaren. Sedan är det en del arbetsgivare som motstämmer när de själva dras inför domstol och hävdar att det i stället är medlemmen som betett sig illa och vill ha ekonomisk ersättning för det. I det sammanhanget händer det också att arbetsgivaren i stället för att själv väcka talan gör en invändning om kvittning mot arbetstagarens krav.

– En kvittningsinvändning i en pågående tvist kan vara om medlemmen stämmer arbetsgivaren och begär ekonomiskt skadestånd för förlorad lön vid en felaktig uppsägning och arbetsgivaren i sin tur hävdar att denne har krav mot medlemmen motsvarande kostnaden för en dator och en telefon som medlemmen påstås ha tagit med sig hem. Det kan bli ganska utdragna tvister.

Ofta slutar rättstvisterna i förlikningar, alltså att man kommer överens innan ärendet hamnar i domstol. I de fall där arbetstagare dömts att betala skadestånd handlar det ofta om hundratusentals kronor, i några fall rör det sig om miljonbelopp.

– Vi hade ett stort ärende efter sommaren där arbetsgivaren begärde kring tio miljoner kronor i skadestånd för brott mot lojalitetsplikten och företagshemlighetslagen. Men ofta är kraven framställda solidariskt mot flera personer som varit inblandande, vilket innebär att var och en kan få betala om skadestånd döms ut, men att de i sin tur kan vända sig mot varandra och reglera det slutliga beloppet som var och en ska betala.

Läs mer: Medlemmar döms till miljonskadestånd

– Vi har gått igenom de ärenden där vi varit med och stöttat medlemmar i sådana här tvister det senaste året och kunnat konstatera att vi lyckats hjälpa till så att det slutliga belopp som medlemmarna har fått betala har blivit väsentligt lägre än de krav som arbetsgivaren från början ställt, säger Malin Wulkan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Åtalades för rattfylla i tjänstebil – fick sparken

Säljaren på L´Oréal åtalades för grovt rattfylleri efter en olycka i sin tjänstebil – och avskedades. Unionen anser dock att händelsen saknar samband med anställningen och att kvinnan därför ska få behålla jobbet.
Ola Rennstam Publicerad 26 augusti 2025, kl 07:48
Är det rimligt att förlora jobbet om man begår ett brott på fritiden? Unionen och kosmetikföretaget L´Oréal har olika uppfattning i frågan och nu blir tvisten en fråga för Arbetsdomstolen. Foto: Ola Rennstam

Vid midnatt den 5 september förra året inträffade en trafikolycka i centrala Göteborg. En tjänstebil tillhörande kosmetikföretaget L´Oréal krockade med en stillastående bil. Den kvinnliga säljaren hävdar att hon satt i passagerarsätet vid kollisionen och att hon blivit skjutsad i tjänstebilen av en person hon lärt känna tidigare samma kväll. Efter krocken lämnade denna person lämnade fordonet och försvann från platsen. Kvinnan uppger att hon var kraftigt berusad och har vaga minnesbilder av händelseförloppet. Hon vet inte heller vem föraren var.

Åtalades och blev avskedad

Dagen efter olyckan kontaktade säljaren sin närmaste chef och berättade vad som inträffat. Hon hade även ett möte med HR-ansvariga på L´Oréal angående händelsen och fortsatte därefter att jobba som vanligt. 

I början av mars, fem månader efter trafikolyckan, blev hon åtalad för grovt rattfylleri och vårdslöshet i trafik samt smitning från olycksplats. En månad senare valde L´Oréal att avskeda henne. Arbetsgivaren gör gällande att grovt rattfylleri är ett ”mycket allvarligt brott som äventyrar liv och allmänhetens säkerhet”. Bolaget hävdar också att säljaren medvetet lämnat felaktiga uppgifter om händelsen till ledningen.

Unionen: "Saknar koppling till arbetet"

Unionen håller inte med och har nu stämt kosmetikjätten i Arbetsdomstolen. Förbundet kräver 190 000 kronor i skadestånd till kvinnan och att hon ska få behålla sin anställning.

– Trafikolyckan inträffade långt utanför arbetstid och saknar klart samband med arbetsgivarens verksamhet, därför kan det inte läggas till grund för ett avskedande av vår medlem, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen som företräder säljaren.

Påverkas Unionens inställning om medlemmen skulle fällas i tingsrätten för de brott hon åtalats för?

– Det gör den inte. Vår uppfattning är att bara för att man blir dömd för en viss brottslighet innebär inte det automatiskt att man åsidosatt sina förpliktelser i tjänsten. Så länge brottsligheten inte har en koppling till arbetsplatsen ska det inte heller leda till att man blir av med jobbet.

Har det ingen betydelse att händelsen skedde med företagets tjänstebil?

– Nej, det är för svag koppling till arbetsgivarens verksamhet, säger Lena Isenstam.

Haft kännedom i ett halvår

Enligt lagen om anställningsskydd, las, får ett avskedande inte grundas enbart på omständigheter som arbetsgivaren har känt till mer än två månader. Unionen påpekar i sin stämningsansökan till Arbetsdomstolen att L´Oréal haft kännedom om det som inträffat ett halvår när man valde att avskeda medlemmen.

Kollega har varit i kontakt med L´Oréal som avböjt att kommentera med hänvisning till att det är en pågående rättstvist.