Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Varför blir chefer destruktiva?

Alla usla chefer är inte psykopater från början. En del blir monsterchefer på grund av sin arbetsmiljö. Nu ska forskare luska ut hur man kan förhindra ledare från att hänge sig åt maktfullkomlighet och destruktivt beteende.
Johanna Rovira Publicerad
Illustration: Colourbox

Dåliga chefer kostar pengar och lidande – flera tidigare studier visar att medarbetare blir sjuka om chefen gråter, skriker eller bestraffar sin personal. Men det är heller inte nyttigt om cheferna är alltför passiva, visar forskningen.

Susanne Tafvelin, docent i psykologi vid Umeå universitet har nu fått 3,2 miljoner av AFA Försäkring för att kartlägga hur vanligt destruktivt ledarskap är och ta reda på varför chefer utvecklar dåliga beteenden som gör att personal far illa.

– Som psykolog och praktiker i grunden hoppas jag att kunskapen vi får fram kan ligga till grund för att utveckla åtgärder som organisationer ska kunna använda för att förebygga att de här typerna av ledarbeteenden uppstår, säger Susanne Tafvelin i ett pressmeddelande.

AFA Försäkring delar inte bara ut pengar till studier av onda chefer utan även av elaka virus och bestialiska bakterier. Mätning av hur de virus som orsakar vinterkräksjuka, influensa och luftvägsinfektion, överlever och sprids på arbetsplatser är ett annat forskningsprojekt som fått del av de 20 miljoner som AFA försäkring satsar  på forskning och utveckling för att förbygga ohälsa inom arbetslivet i årets tredje anslagsomgång.

Tre miljoner går till forskning bland annat om vilka kombinationer av antibiotika som ger bäst effekt mot multiresistenta bakterier.

3 600 000 kronor får ett forskningsprojekt som ska klura ut vad chefstäthet, administrativt stöd och tydliga mål spelar för roll för medarbetares arbetsmiljö. Projektet ska också undersöka vad som får personalen vilja att stanna kvar på arbetsplatsen och hur förutsättningarna påverkar de anställdas sjukfrånvaro.

Illustrationer: Colourbox

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Fråga mentorn: ”Hur får jag teamet att våga på nytt?”

Hur får man ett team som tappat geisten att komma igen?
Charlotta Wikström har i 25 år haft ledande befattningar inom marknadsföring och försäljning. Utifrån egna erfarenheter reflekterar hon kring läsarfrågor.
Ola Rennstam Publicerad 2 oktober 2026, kl 06:00
En chef i svart kostym drar fyra medarbetare framåt med en stor pil, mot en färgstark bakgrund.
Hur får man ett team som tappat självförtroendet att våga testa igen? Mentorn Charlotta Wikström ger chefen konkreta råd. Illustration: Dennis Eriksson.

FRÅGA: Jag är chef över en grupp som har gått igenom en tuff period med flera motgångar i verksamheten. Vårt misslyckande har påverkat teamets initiativförmåga och geist, vilket inte är så konstigt.

Men jag upplever att vi har fastnat i en försiktighet där ingen längre bidrar med nya idéer till vår utveckling och vår verksamhet har tappat tempo. Det jag undrar är: Hur ska jag som chef kunna återuppbygga självförtroendet och initiativförmågan i organisationen så att medarbetarna vågar ta nya tag och testa?

Jag inser förstås att jag själv har ett stort ansvar för att gå i bräschen för den utvecklingen – men hur ska jag konkret gå till väga för att lyckas?

MENTORN SVARAR: Det jobbigt när självförtroendet i en grupp sviker och rädslan för att göra fel tar över. Nu ställs ditt ledarskap på prov och här följer några handfasta råd som jag hoppas du har nytta av för att få tillbaka drivet och öka den psykologiska tryggheten som är viktig för att medarbetarna ska våga ta egna initiativ igen.

Börja med en workshop med syftet att lära av misstagen och ladda gruppen med ny energi och trygghet. Din uppgift blir att avdramatisera motgångar, som är en naturlig del i jobbet. Det viktiga är hur man hanterar dem och vad man lär sig för framtiden.

Utvärdera

→ Diskutera vad det är som gått fel och skapa en gemensam bild av läget. → Försök förstå varför det har gått fel. Här är nyckelorden ofta målsättningar, förutsättningar, ansvar och befogenheter, samt hur samarbetet fungerat. Låt alla komma till tals och få redovisa sin syn utan att peka ut några syndabockar. → Summera lärdomar och slutsatser.

Förslag på förbättringar

→ Vilka mindre förbättringar kan gruppen testa de kommande veckorna? Vilka arbetsuppgifter är på agendan och hur kan ni tillsammans förbättra ert arbetssätt? Det är viktigt att ta små steg för att återta självförtroendet och tryggheten.

Återställ fokus framåt – öka den psykologiska tryggheten

→ I denna sista fas är det viktigt att du är extra tydlig med vad gruppen ska uppnå och vad som därmed ska prioriteras.

Det kan behövas mer styrning än vanligt så att ni återtar initiativet och blir drivande och kreativa igen. Förändringarna måste ske i det dagliga arbetet, det räcker förstås inte med en workshop.

Nu måste du som ledare verkligen leda – visa att du tar kalkylerade risker och inte uppfattas som försiktig. Berätta om egna misstag, uppmuntra gruppen att komma med synpunkter, att våga framföra halvfärdiga idéer och att experimentera.

Fokusera på medarbetarnas beteenden och belöna beteenden som visar på lite högre riskvillighet och inte bara resultat. Till exempel någon som vågar ifrågasätta ett beslut eller erkänner att hen faktiskt behöver hjälp. Det är de här faktorerna som skapar psykologisk trygghet i gruppen.

Glöm aldrig bort – att göra misstag ibland är en förutsättning för utveckling!

CHARLOTTA WIKSTRÖM

→ GÖR: Senior advisor på Stardust Consulting.

→ ÅLDER: 68.

→ KÄND FÖR: Har skrivit bästsäljaren Vinnande mentorskap – en praktisk handbok.

→ KARRIÄR: Civilekonom DIHR, 15 år inom SAS-koncernen. Har jobbat på Telia, Comhem och Stockholmsbörsen, samt som HR-direktör på Eniro.