Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

"Las funkar dåligt i praktiken"

Företagsledare tycker att det ska finnas någon form av anställningstrygghet men de tycker inte att las i praktiken fungerar som det var tänkt. Det visar en rapport som näringslivets forskningsinstitut, Ratio, har gjort.
Sofia Broomé Publicerad
Colourbox
Arbetsgivarna anser att las gör det svårt att få ihop kompetenspusslet Colourbox

Ratio har undersökt anställningsskyddets konsekvenser ur företagsledares perspektiv. Det har man gjort genom att intervjua tolv företagsledare inom tillverkningsindustrin i företag med mellan 20 och 80 anställda. Samtliga företagsledare hade erfarenhet av att säga upp anställda.

Ratio menar att lagen om anställningsskydd, las, ”skapar friktioner på svensk arbetsmarknad”. Detta på grund av att arbetsgivarna vill att företagen ska kunna vara flexibla och vill ha rätten att fördela arbetsuppgifter så gynnsamt som möjligt för verksamheten medan arbetstagarna vill ha trygga anställningar.

Unionens förhandlingschef Niklas Hjert håller inte med om den beskrivningen. Han menar att trygga anställningar skapar trygga arbetsplatser och arbetstagare som är lojala med företaget.

– Anställningstryggheten skapar arbetsplatser med högt i tak och bidrar till att anställda är lojala med företagen där de är anställda. Det gynnar ju arbetsgivarna.

Företagarna som intervjuas av Ratio tycker att det ska finnas någon form av anställningstrygghet men att det finns ett glapp mellan syftet med las och hur det fungerar i praktiken.

De är villiga att betala ett ganska högt pris för att kunna behålla just de anställda som de vill ha, eftersom de menar att kompetens är viktigare än turordningsreglerna. Antingen köper de på ett eller annat sätt ut dem som de inte vill behålla eller så försöker de manipulera arbetssituationen för att kunna hävda övertalighet eller att det krävs specifik kompetens för att få vara kvar.

– Vi träffar lokala överenskommelser i nio fall av tio om vilka som ska sägas upp. De överenskommelserna kan innehålla kompensation till dem som slutar men min bild är att det i de flesta fall inte rör sig om några större kostnader för företagen, säger Niklas Hjert.

– Det är rimligt att arbetsgivaren inte godtyckligt kan säga upp anställda. Det är heller inte så att Sverige är unikt i världen när det gäller regler för anställningstrygghet. De allra flesta utvecklade länder har någon form av anställningstrygghet.

Företagarna menar att las skapar en mindre förlåtande arbetsmarknad, att företagen avstår från att anställa hellre än att riskera att anställa fel person.

– Vi har ju i våra kollektivavtal skapat stora möjligheter för arbetsgivarna att visstidsanställa. På flera avtalsområden kan man anställa någon i 36 månader inom en femårsperiod. Det gör det möjligt för arbetsgivarna och den anställde att bedöma om det fungerar.

Rapporten tar även upp några fall där det har varit väldigt svårt att avskeda på grund av personliga skäl.

– Jag har inte läst in mig på de enskilda fallen men över lag tycker jag inte att det ställs för hårda krav. Jag tycker det är rimligt att ha ett starkt anställningsskydd. Anställningsavtalet är unikt, eftersom det har en så stor betydelser för människors försörjning, säger Niklas Hjert.

Är det någonting i den här rapporten som är anmärkningsvärt?

– Nej.

Är det någonting i las som du tycker borde justeras?

– Parterna har redan i avtal anpassat las. Till exempel genom Omställningsavtalet mellan PTK och Svenskt Näringsliv och genom reglerna om anställningsformer i våra branschavtal. Parterna kommer även fortsättningsvis ha behov av att göra det. Vi vill till exempel utveckla Omställningsavtalet så att privatanställda tjänstemän får möjlighet att studera under sitt yrkesliv. För att åstadkomma det behövs finansiering av studier och studievägledning. I utbyte mot det är vi beredda att låta kompetens spela en större roll för vilka som får vara kvar vid en neddragning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.