Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Trots att möjligheten till förebyggande sjukpenning har funnits i över 20 år är det inte alla arbetsgivare, anställda eller läkare som vet vad det är. Tanken är att personer som är i riskzonen för att hamna i långtidssjukskrivning – eller har korta men frekventa frånvarotillfällen – ska få hjälp innan det har gått för långt. Och på så sätt förkorta sjukdomstiden.
Med förebyggande sjukpenning kan medarbetaren vara borta från jobbet för medicinsk rehabilitering eller behandling utan att vara sjukskriven. Man får då förebyggande sjukpenning både för vanlig sjukvård och för till exempel sjukgymnastik, arbetsterapi, handikapphjälpmedel eller andra stödåtgärder.
– Att vara sjuk och borta från jobbet kostar för såväl arbetsgivaren som den anställde och samhället. Den största behållningen med den här lösningen är att man i ett tidigt skede fångar upp personer som börjar må dåligt och på så sätt sparar både pengar och mänskligt lidande, säger Cecilia Udin, som är nationell försäkringssamordnare på Försäkringskassan.
För att få förebyggande sjukpenning krävs att du har en ökad sjukdomsrisk eller en sjukdom som påverkar din arbetsförmåga, eller att du på grund av en behandling behöver avstå från jobb under en viss tid.
Du måste först träffa en läkare som skriver ett utlåtande och ett medicinskt underlag. I det ska bland annat framgå vad som motiverar att du skulle må bra av förebyggande sjukpenning och hur den skulle kunna påverka din framtida arbetsförmåga positivt.
Den största behållningen är att man tidigt fångar upp personer som mår dåligt
Om den medicinska planen godkänns av Försäkringskassan betalar myndigheten genast ut pengarna.
– Det finns ingen karensdag utan sjukpenningen betalas ut från första behandlingsdagen och arbetsgivaren behöver inte betala ut någon sjuklön de första 14 dagarna, säger Cecilia Udin.
I Lunds kommun gjorde man ett projekt där man lyfte ut nio personer från sina ordinarie tjänster och med Försäkringskassans hjälp gav dem möjlighet till förebyggande sjukpenning kombinerat med ett rehabiliteringsprogram. I dag, sex månader efter projektet, är samtliga deltagare i full tjänst.
– Resultatet var som natt och dag. Från att ha varit utan energi och ständigt trötta på grund av stress strålade de när behandlingen var klar. När vi summerat projektet kunde vi konstatera att vi helt förhindrat sjukskrivning i sex av nio fall. De tre andra var deltidssjukskrivna när vi började och där kunde vi se en klar förbättring, säger Annika Berndtsson, som är företagssköterska på Lunds kommuns företagshälsovård.
I försöket i Lund kombinerades sjukpenningen med olika typer av behandlingsinsatser så som medicinsk yoga och träning med sjukgymnast. Deltagarna tyckte att de sov bättre, hade fått bättre fysik och var rörligare än tidigare.
– De nämnde också att de blivit bättre på att prioritera sig själva, att de hade lättare att släppa taget om saker som de inte hade ansvar över och överlag blev bättre på att hantera stressiga situationer, säger Annika Berndtsson.
Hon tror att alla verksamheter – oavsett om du jobbar som arbetare eller tjänsteman – skulle behöva se över möjligheten av förebyggande sjukpenning.
– Det handlar egentligen om att du får stanna upp och prioritera dig själv och din hälsa.
ÅR ANTAL
Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.
– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.
Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.
Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.
– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.
Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:
– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?
Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.
– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?
Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?
– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.
”Once you pop – you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.
Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.
– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.
Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.
Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.
– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.
4 tips: Så stoppar du skärmsuget
1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål.
2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.
3. Stäng av notiser.
4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm.
Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.
– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.
Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.
– Då blir det tråkigt!
Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.
– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.
Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.
– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”
Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley.
Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter.
Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.
Lästips:
Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley.
Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.
