Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Arbetstiderna och tempot knäckte Maria

Med över tio timmars övertid per vecka sa kroppen till slut ifrån. I dag har Maria Ergül startat eget och har en annan inställning till både arbetstid och vad hon mår bra av på jobbet.
Lina Björk Publicerad
Per Groth
Maria såg till slut som enda utväg att säga upp sig – ett beslut hon inte ångrar. Per Groth

Om du skadar ett ledband under en fotbollsmatch kan du ofta springa tills slutsignalen ljuder. Men så fort du sätter dig ned och slappnar av kommer smärtan och svullnaden.

Så beskriver Maria Ergül vad som hände henne sommaren 2016 när hon slutligen sa upp sig för att få vila från krav, möten och måsten.

Maria Ergül älskade sitt jobb som HR-partner för en global affärsenhet på Bombardier. Hon jobbade tidiga morgnar och sena kvällar. Med ansvar för 400 medarbetare med över 70 chefer placerade i olika länder krävdes det flexibilitet och tillgänglighet. Många veckor var det över tio timmars övertid. Ingen av de övriga chefskollegorna reagerade, eftersom de arbetade lika mycket.

Utmattning är symptom på bristande ledarskap

– Så här i efterhand har jag insett att de första varningstecknen kom tidigt. Jag jobbade konstant, satt i ledningsgrupper och hade dessutom andra uppdrag utanför arbetstid. Jag hade roligt och tyckte om mitt jobb, men hade aldrig tid för återhämtning. Eftersom jag är en väldigt högpresterande person ville jag alltid leverera på en nivå högre än vad som förväntades av mig, något annat fanns inte i min värld, säger hon.

Men trots varningssignalerna fortsatte Maria i samma rasande tempo. När ett varsel drabbade arbetsplatsen skulle Maria Ergül utöver sina ordinarie arbetsuppgifter vara med och verkställa det. Hon la ner stor möda på att de anställda skulle få information och må bra under den svåra tiden. Men när varslet var avklarat var hennes egen energi som bortblåst.

– Jag började fundera på vilket slags liv jag ville leva och valde till slut att säga upp mig. I det läget var jag så trött att det enda jag tänkte på var att jag ville bli fri.

Efter uppsägningen blev Maria trött. Förkylningar avlöste varandra och hon ville bara vila. Hon sjukskrev sig aldrig, utan sov och tog långa promenader för att vila och få tillbaka energi. Den jobbrelaterade stressen var uppbyggd under många år och tog också lång tid att komma över.

– För mig är utmattning ett symptom på bristfälligt ledarskap. Kliver man in som ledare säger man samtidigt att man är villig att ta ansvar för andra individer och deras arbetsmiljö. I dag följs cheferna framför allt upp vad gäller lönsamhet. Man mäter inte mjuka värden som medarbetarnas utveckling, engagemang och hälsa. Där har företagsledningarna en läxa att lära.

– Hela min inställning till jobb har ändrats. Tidigare kunde jag kliva in och ta över arbetsuppgifter som mina kollegor inte klarade eller hann med. I dag skulle jag ta upp problemet med medarbetaren eller chefen. Jag identifierade mig med mina prestationer. Att jobba hårt är okej, men att göra andras jobb är ett bekymmer.

I dag driver Maria eget företag där hon hyr ut sina tjänster som HR-konsult och stormtrivs med det.

– En del kanske är förvånade över att jag som tidigare utmattad väljer att starta eget företag, men för mig var det mitt enda alternativ. Jag behövde friheten att planera mitt arbete själv för att hålla mig hållbar!

Läs mer: Övertid motsvarande 16 400 helstidstjänster

Läs mer: Arbetsgivarens ansvar om du jobbar för mycket

Läs mer: Här ska alla jobba lagom

Läs mer: "Företag är underbemannade"

VÄGRA VÄGGEN

Den ideella föreningen startades av Maria Ergül och arbetar för att motverka utmattning. Man fokuserar framför allt på att sprida kunskap och information om stress och dess effekter, och utbildar företag, skolor och organisationer i att arbeta förebyggande.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland