Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Grattis alla arbetsmiljöombud!

De jobbar ofta i det tysta och får inte så mycket beröm för sina bedrifter. Men gör ett oerhört viktigt arbete. I dag är det arbetsmiljöombudens dag.
Lina Björk, Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Har du firat ditt arbetsmiljöombud i dag? Colourbox

Arbetsmiljöombuden, AMO, eller skyddsombuden som de också kallas, har inte ansvar för arbetsmiljön på ditt företag. Men de har makten att säkerställa att arbetsgivaren faktiskt tar sitt ansvar. För att göra jobbet bra krävs det att man är nyfiken, men också lyhörd och insatt i ganska snåriga regler och förordningar.

Här är tre Unionenmedlemmar som tagit sig an ett slitigt men betydelsefullt uppdrag.

Hans Vejhammar, huvudskyddsombud på Telia

Hur länge har du haft uppdraget?
–  I mer än 15 år.

Hur kom det sig att du blev ombud?
– Jag började engagera mig fackligt. När jag lärde mig mbl och de delarna så blev det naturligt att komma in på arbetsmiljölagen. Jag tyckte att det var intressant att hjälpa medarbetare med arbetsmiljöfrågor för det är så nära besläktat med andra fackliga frågor. 

Vad är den största utmaningen?
–  Det har varierat över tiden. Tidigare var det att över huvud taget diskutera arbetsmiljö och öka kunskapen om att det är viktigt. En enkel konkret sak som är en utmaning i dag är att få alla dem som är med om en incident på arbetet att skriva en arbetsskadeanmälan.

Vad är största behållningen?
– Att man tillsammans med arbetsgivaren kan påverka arbetsmiljön till det bättre. Man får ett inflytande och blir lyssnad till. Att verka för att något ska bli bättre är såklart härligt när man ser resultat.

Vad har du lärt dig under tiden du varit ombud?
– Att det kommer nya utmaningar hela tiden. Man byter lokal, flyttar verksamhet, förändrar arbetsmodeller. Sitter man med i riskbedömningar så måste man alltid anpassa sig till nya frågor, exempelvis aktivitetsbaserade kontor, vad innebär det för de anställda och arbetsmiljön? Sen måste man också följa med i lagstiftningen för det gäller att vara påläst. Varefter man får erfarenhet återkommer saker, men det viktigaste att tänka på är att har man en god arbetsmiljö då vinner både medarbetare och företag på det.

 

Carola Hellström, arbetsmiljöombud och likabehandlingsombud på Sveaskog

Hur länge har du haft uppdraget?
– Jag har varit arbetsmiljöombud i ett och ett halvt år och likabehandlingsombud i två och ett halvt år.

Hur kom det sig att du blev ombud?
–  För att jag tycker att det är så otroligt viktigt att arbeta för att alla ska ha en bra arbetsmiljö och en bra arbetsplats att komma till.

Vad är den största utmaningen?
–  Det är nog att begränsa sig själv i tid. Allt känns väldigt spännande och intressant och jag vill att de anställda ska känns sig trygga och må bra på jobbet så det finns ingen begränsning i det man kan göra. Men ibland måste man bromsa sig.

Vad är största behållningen?
– Det är att man hjälper till att få människor att få en fungerande och bra vardag. Jag märker det för att anställda är glada när de får de hjälpmedel de behöver, de är tillfreds med sin arbetssituation och många ger uttryck för en tacksamhet så det känns fint.

Vad har du lärt dig under tiden du varit ombud?
– Vikten av kommunikation och samarbete. Oavsett vilken position eller roll vi har, om vi är arbetstagarrepresentanter eller från arbetsgivarsidan så är det viktigt att jobba för samma mål och det är att alla ska ha det så bra som möjligt på sin arbetsplats.

 

Marianne Engvall, arbetsmiljöombud och fastighetsförvaltare på Phadia

Hur länge har du haft uppdraget?
– I över 30 år. Jag har även varit huvudskyddsombud under nästan tio av dessa år.

Vad är den största utmaningen?
– När jag som huvudskyddsombud var delaktig i ett ombyggnadsprojekt där jag fick framföra mina åsikter om arbetsmiljön för personalen, som skulle jobba i labbet som ombyggnaden gällde, var det inte så lätt att få igenom mina åsikter. Men till slut förstod projektledaren att det skulle bli mindre ändringar i slutet på projektet om man tog hänsyn till arbetsmiljön redan i starten.

Vad är den största behållningen?
– Att vara delaktig i arbetsmiljöarbetet.

Vad har du lärt dig under tiden du varit ombud?
– Mycket om regelverk och hur man kan påverka sin egen och andras arbetsmiljö.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Skitig toa smutsar ner kontoret

Två av tre kontorsanställda tycker att toaletten på jobbet inte håller måttet, visar en ny branschundersökning. Nästan en fjärdedel av de tillfrågade uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
Torbjörn Tenfält Publicerad 17 december 2025, kl 06:00
Ostädad jobbtoalett med papper på golvet och dålig lukt – exempel på dålig arbetsmiljö.
Överfyllda papperskorgar och dålig städning gör att många undviker toaletten på jobbet, visar en ny undersökning från Essity. Foto: Colourbox.

Smuts, dålig lukt och pappershanddukar som växer på hög i en överfylld papperskorg.

Hygienen på jobbtoaletten handlar inte bara om renlighet. Den påverkar också hur människor upplever sin arbetsplats och i förlängningen hur de trivs och hur länge de väljer att stanna kvar. 

För att få en bild av statusen på toaletter på arbetsplatser och i offentliga miljöer har Tork, ett varumärke inom det globala hygien- och hälsoföretaget Essity, ställt frågor till cirka tusen personer i Sverige. Drygt 600 av de tillfrågade arbetade på kontor.

Två av tre missnöjda med jobbtoaletten

*Två av tre (66 procent) kontorsanställda anser att arbetsplatsens toaletter sällan eller aldrig lever upp till deras förväntningar.

*Nästan en fjärdedel (24 procent) uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.

*Fyra av tio (40 procent) säger att de spenderat mindre tid på jobbet till följd av dåliga toalettupplevelser.

Det här kräver Arbetsmiljöverket 2025

Arbetsmiljöverket ska nästa år börja följa upp de föreskrifter om utformningen av arbetsplatser (AFS 2023:12), som trädde i kraft den 1 januari 2025. Hur toaletterna utformas och hur tillgängliga de är hör till det föreskrifterna reglerar. Men också i vilket skick de är.

– I arbetsmiljölagen och i våra föreskrifter står att det ska vara en god arbetsmiljö på arbetsplatsen, det gäller även i alla toalettutrymmen, säger Ewa Krynicka Storskog, arkitekt och handläggare på Arbetsmiljöverket.

Hur stor toaletten på en arbetsplats ska vara finns det föreskrifter som reglerar – men inte att det måste finnas toapapper och tvål.

Att det finns tvål är en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning

– Man får utgå från att det i begreppet en god arbetsmiljö också ingår tvål och toapapper. Men föreskrifterna är inte specificerade på den detaljnivån. Att det finns tvål är ju också en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning.

Till en god arbetsmiljö på toaletten räknar Ewa Krynicka Storskog även pappershanddukar, papperskorg, bägare för dricksvatten, klädkrok, spegel och sophink för sanitetsbindor och liknande. 

Dålig hygien påverkar både hälsa och trivsel

Underhållet av toalettutrymmen är väldigt viktigt, understryker Ewa Krynicka Storskog. Hur ofta de behöver städas beror till viss del på verksamhetens art. Här måste varje arbetsgivare göra en riskbedömning och skapa tydliga rutiner för städningen.

– Har någon allergier kan toaletterna behöva städas oftare, men det står inte i föreskrifterna exakt hur ofta.

Att toalettmiljön är ren och välkomnande är viktigt för hur bra människor presterar på jobbet, menar Ewa Krynicka Storskog.

– Oroar man sig inför sina toalettbesök kan det skapa stress och ta fokus från arbetet. Känner man att man inte kan gå så ofta som man behöver kanske man dricker för lite och då finns en risk att man även drabbas medicinskt. 

Kissa så ofta och länge du behöver

Kollega berättade nyligen om en Unionenmedlem som fick avdrag på sin lön för toalettbesök. Arbetsgivaren, en kaféägare i centrala Göteborg, ansåg att medarbetaren tillbringade för lång tid på toaletten.

Unionen har stämt arbetsgivaren, som även bedrev omfattande kameraövervakning av personalen.

– Alla medarbetare har rätt att gå på toaletten på betald arbetstid. Man går när man behöver, några regler om hur många eller långa besöken får vara finns inte, säger Ewa Krynicka Storskog.

En toalett per 15 anställda – och andra regler

En toalett på 15 arbetstagare är ett allmänt riktmärke. Den ska vara avskild från övrig verksamhet och inte ha direkt förbindelse med matutrymme, men ändå ligga i närheten av platsen där arbetet utförs, pausutrymmen, och tvättutrymmen. Toaletten ska ha en låsbar dörr.

En tillgänglig toalett ska rymma en rullstol. Toaletten ska ha en fri golvyta på minst 2,2 x 2,2 meter och en dörröppning som är 0,8 meter. Larm och kontrastmarkeringar bör finnas. 

Om arbetsplatsen består av flera våningar ska det finnas minst en toalett på varje våningsplan. Ingen ska behöva gå till en annan våning eller byggnad för ett toabesök. 

Alla medarbetare har rätt att på betald arbetstid gå på toaletten när de behöver. Det är inte reglerat i antal eller hur långa toalettbesöken kan vara. 

Utformningen av toaletter arbetsplats regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2023:12.

Källa: Arbetsmiljöverket