Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Så sprids smitta på kontoret

Är du rädd för kollegans ständiga nysningar? På bara några timmar kan smitta sprida sig över halva kontoret. Men det finns knep för att slippa bli sjuk!
Lina Björk Publicerad
Kvinna snyter sig.
Foto: Colourbox

Det finns en rad olika smittor, som både färdas på olika sätt och orsakar olika mycket förödelse. Och det är inte så mycket du kan göra för att skydda dig. Enligt en undersökning som gjordes vid University of Arizona så räcker det med att en kollega dyker upp hostig på jobbet för att mer än hälften av de gemensamma ytorna på jobbet ska vara infekterade redan vid lunchtid.

Men kollegans nysningar är inte värst, som många kanske tror, utan den stora boven är dina händer och allt du rör vid under en arbetsdag. På jobbet är kaffeautomaten och kopiatorn de vanligaste smittokällorna. Även dörrhandtag, hissknappar och lampknappar är bakteriesamlare.

Smittorisken ökar på vintern och är inte helt oväntat större i öppna kontorslandskap. En förkylning smittar i regel mest innan den bryter ut ordentligt. Att ha en uttalad policy kring när man stannar hemma från jobbet, för att förskona sina kollegor, är därför en god idé.

En kontaktsmitta sprids genom en kram eller handslag med kollegan. Många hudinfektioner sprids på det sättet, till exempel svinkoppor och herpes. Den kanske vanligaste smittovägen är en indirekt smitta, där ett dörrhandtag, en telefon, mus eller dator fungerar som en mellanhand. Det krävs dock att mellanhanden är förorenad av urin, kräks, eller avlagringar från hud, sår och luftvägar för att fungera som smittobärare.

En droppsmitta, alltså hosta, nysningar, kräkningar och diarréer ger en dusch av tunga droppar som snabbt faller ner från luften och kan färdas högst några meter. Den här typen av smitta kan föras vidare både genom att du får en nysning direkt i ögat eller munnen, eller indirekt, alltså genom att du tar på de föremål som personen kräkts eller hostat på. En extremt smittsam variant av droppsmitta är vinterkräksjuka.

Luftburen smitta, är precis vad det låter som, alltså smitta som sprids via luften. Vid exempelvis hosta kan droppar torka ihop med mindre droppkärnor och bli så lätta att de sprids i luften och därmed inhaleras av någon annan. Så sprids till exempel vattkoppor, mässling och tuberkulos. Även huden sprider stora mängder partiklar som kan innehålla bakterier.  Att skaka ur en tröja på kontoret kan till exempel medföra en virvelvind av bakterier som sprids i luften.

Tarmsmitta sprids via maten som äts eller indirekt genom att kollegan har skitiga händer, otvättade kranar, spolknappar och gemensamma handdukar, där bakterierna får gotta sig med varandra.

Foto: Colourbox, Creative Commons & WIkipedia 

Så undviker du att bli smittad

  • Det allra viktigaste att tänka på för att skydda dig mot smitta är en bra handhygien. Tvätta händerna med flytande tvål ofta och noggrant, speciellt innan du äter, innan du rör vid ögon och mun och efter att du hälsat på någon som kan bära på smitta.
  • Använd handsprit som komplement, inte minst när du saknar tillgång till tvål och vatten.
  • Om det är möjligt, undvik nära kontakt med infekterade personer. Smitta sprids lättare inomhus, så för att minska risken att du själv smittas kan du vädra ofta, vara utomhus så mycket som möjligt och undvika att vistas i inomhusmiljöer där det samlas mycket människor.
  • Genom att äta bra mat, sova ordentligt, motionera och undvika stress och alkohol hjälper du din kropp att hålla sig stark och frisk. Immunförsvaret, som ska bekämpa de infektioner vi då och då råkar ut för, försvagas när vi till exempel är trötta. När det är särskilt viktigt att inte blir smittad går det även vaccinera mot en del infektionssjukdomar, som till exempel influensa.

Infektionsguiden

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Dags för skärmtid för vuxna?

Skrollar du bort ditt liv? Hjärnforskaren Sissela Nutley har satt upp skärmtid för sig själv och tipsar om hur du tar kontroll över apparna.
Elisabeth Brising Publicerad 10 juni 2025, kl 06:01
Sissela Nutley mobil
Sissela Nutley är hjärnforskare och tipsar om hur vuxna och barn kan få mer kontroll över skärmtiden. Foto: Lina Eidenbeg Adamo/Shutterstock

Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.

– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.

Hälsorisker med hög skärmtid

Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.

Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.

– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.

Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:

– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?

Får du en för ensidig bild av omvärlden?

Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.

– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?

Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?

– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.

Skapar dopamin och begär efter mer

”Once you pop you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.

Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.

– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.

Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.

Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.

– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.

4 tips: Så stoppar du skärmsuget  

1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål. 

2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.

3. Stäng av notiser. 

4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm. 

Gör det svårare att öppna mobilen

Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.

– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.

Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.

– Då blir det tråkigt!

Tar tid att sluta söka kickar

Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.

– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.

Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.

– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”

Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley. 

Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter. 

Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.

Lästips: 

Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley. 

Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.