Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Så sprids smitta på kontoret

Är du rädd för kollegans ständiga nysningar? På bara några timmar kan smitta sprida sig över halva kontoret. Men det finns knep för att slippa bli sjuk!
Lina Björk Publicerad
Kvinna snyter sig.
Foto: Colourbox

Det finns en rad olika smittor, som både färdas på olika sätt och orsakar olika mycket förödelse. Och det är inte så mycket du kan göra för att skydda dig. Enligt en undersökning som gjordes vid University of Arizona så räcker det med att en kollega dyker upp hostig på jobbet för att mer än hälften av de gemensamma ytorna på jobbet ska vara infekterade redan vid lunchtid.

Men kollegans nysningar är inte värst, som många kanske tror, utan den stora boven är dina händer och allt du rör vid under en arbetsdag. På jobbet är kaffeautomaten och kopiatorn de vanligaste smittokällorna. Även dörrhandtag, hissknappar och lampknappar är bakteriesamlare.

Smittorisken ökar på vintern och är inte helt oväntat större i öppna kontorslandskap. En förkylning smittar i regel mest innan den bryter ut ordentligt. Att ha en uttalad policy kring när man stannar hemma från jobbet, för att förskona sina kollegor, är därför en god idé.

En kontaktsmitta sprids genom en kram eller handslag med kollegan. Många hudinfektioner sprids på det sättet, till exempel svinkoppor och herpes. Den kanske vanligaste smittovägen är en indirekt smitta, där ett dörrhandtag, en telefon, mus eller dator fungerar som en mellanhand. Det krävs dock att mellanhanden är förorenad av urin, kräks, eller avlagringar från hud, sår och luftvägar för att fungera som smittobärare.

En droppsmitta, alltså hosta, nysningar, kräkningar och diarréer ger en dusch av tunga droppar som snabbt faller ner från luften och kan färdas högst några meter. Den här typen av smitta kan föras vidare både genom att du får en nysning direkt i ögat eller munnen, eller indirekt, alltså genom att du tar på de föremål som personen kräkts eller hostat på. En extremt smittsam variant av droppsmitta är vinterkräksjuka.

Luftburen smitta, är precis vad det låter som, alltså smitta som sprids via luften. Vid exempelvis hosta kan droppar torka ihop med mindre droppkärnor och bli så lätta att de sprids i luften och därmed inhaleras av någon annan. Så sprids till exempel vattkoppor, mässling och tuberkulos. Även huden sprider stora mängder partiklar som kan innehålla bakterier.  Att skaka ur en tröja på kontoret kan till exempel medföra en virvelvind av bakterier som sprids i luften.

Tarmsmitta sprids via maten som äts eller indirekt genom att kollegan har skitiga händer, otvättade kranar, spolknappar och gemensamma handdukar, där bakterierna får gotta sig med varandra.

Foto: Colourbox, Creative Commons & WIkipedia 

Så undviker du att bli smittad

  • Det allra viktigaste att tänka på för att skydda dig mot smitta är en bra handhygien. Tvätta händerna med flytande tvål ofta och noggrant, speciellt innan du äter, innan du rör vid ögon och mun och efter att du hälsat på någon som kan bära på smitta.
  • Använd handsprit som komplement, inte minst när du saknar tillgång till tvål och vatten.
  • Om det är möjligt, undvik nära kontakt med infekterade personer. Smitta sprids lättare inomhus, så för att minska risken att du själv smittas kan du vädra ofta, vara utomhus så mycket som möjligt och undvika att vistas i inomhusmiljöer där det samlas mycket människor.
  • Genom att äta bra mat, sova ordentligt, motionera och undvika stress och alkohol hjälper du din kropp att hålla sig stark och frisk. Immunförsvaret, som ska bekämpa de infektioner vi då och då råkar ut för, försvagas när vi till exempel är trötta. När det är särskilt viktigt att inte blir smittad går det även vaccinera mot en del infektionssjukdomar, som till exempel influensa.

Infektionsguiden

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket