Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

S vill avskaffa allmän visstid

Socialdemokraterna vill ta bort allmän visstid som anställningsform och presenterade vid en presskonferens på onsdagen det förslaget och 39 andra vallöften som partiet tänker sig ska leda till en tryggare arbetsmarknad.

Johanna Rovira Publicerad
Johanna Rovira
Statsminister Stefan Löfven, Susanna Gideonsson, ordförande för Handels och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Johanna Rovira

Svensk ekonomi är urstarkt och framgångarna ska komma alla till del. Om man arbetar hårt ska man också vara trygg i sitt arbete, sade statsminister Stefan Löfven när han presenterade en handlingsplan i tio punkter för en trygg arbetsmarknad tillsammans med arbetsmarknadsminister Ylva Johansson och ordförande för Handelsanställdas förbund, Susanna Gideonsson.

Om socialdemokraterna vinner valet kommer bland annat anställningsformen allmän visstid, som infördes 2007 och innebär att man kan vara anställd i två år utan att bli tillsvidareanställd, avskaffas helt, lovade Ylva Johansson.

– Vi ser ett jättestort problem med att arbetsgivare slentrianmässigt använder sig av allmän visstid trots en stark arbetsmarknad. Självklart ska man få visstidsanställa, men det ska alltid finnas sakliga skäl det, sade hon.

Svenskt Näringsliv var snabbt på bollen och deklarerar på sin hemsida att drygt 60 procent av medlemsföretagen anser att om allmän visstidsanställning avskaffas leder det till färre jobb och sämre service. Detta kommer framför allt att drabba unga och utrikes födda, skriver arbetsgivarna.

Men Susanna Gideonsson avfärdar kritiken:
– Vi lever i tron att vi har ganska smarta arbetsgivare och att de varken kommer att anställa fler eller färre. Men som arbetstagare ska du ha rätt att veta veta var och när du ska jobba så att du kan planera ditt liv. Konsekvenserna för drygt 600 000 visstidsanställda är stress, dålig ekonomi och usel pension. Det är ett slöseri med människor och arbetskraft när vi har så många som vill jobba men inte tillåts göra det.

Bättre system för omställning fanns också med på listan över vallöften.

- Sverige har svart bälte för den som förlorar sitt jobb. Nu behövs något motsvarande för att människor ska kunna gå vidare utan att först bli arbetslösa, sade Ylva Johansson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.