Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

S vill avskaffa allmän visstid

Socialdemokraterna vill ta bort allmän visstid som anställningsform och presenterade vid en presskonferens på onsdagen det förslaget och 39 andra vallöften som partiet tänker sig ska leda till en tryggare arbetsmarknad.

Johanna Rovira Publicerad
Johanna Rovira
Statsminister Stefan Löfven, Susanna Gideonsson, ordförande för Handels och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Johanna Rovira

Svensk ekonomi är urstarkt och framgångarna ska komma alla till del. Om man arbetar hårt ska man också vara trygg i sitt arbete, sade statsminister Stefan Löfven när han presenterade en handlingsplan i tio punkter för en trygg arbetsmarknad tillsammans med arbetsmarknadsminister Ylva Johansson och ordförande för Handelsanställdas förbund, Susanna Gideonsson.

Om socialdemokraterna vinner valet kommer bland annat anställningsformen allmän visstid, som infördes 2007 och innebär att man kan vara anställd i två år utan att bli tillsvidareanställd, avskaffas helt, lovade Ylva Johansson.

– Vi ser ett jättestort problem med att arbetsgivare slentrianmässigt använder sig av allmän visstid trots en stark arbetsmarknad. Självklart ska man få visstidsanställa, men det ska alltid finnas sakliga skäl det, sade hon.

Svenskt Näringsliv var snabbt på bollen och deklarerar på sin hemsida att drygt 60 procent av medlemsföretagen anser att om allmän visstidsanställning avskaffas leder det till färre jobb och sämre service. Detta kommer framför allt att drabba unga och utrikes födda, skriver arbetsgivarna.

Men Susanna Gideonsson avfärdar kritiken:
– Vi lever i tron att vi har ganska smarta arbetsgivare och att de varken kommer att anställa fler eller färre. Men som arbetstagare ska du ha rätt att veta veta var och när du ska jobba så att du kan planera ditt liv. Konsekvenserna för drygt 600 000 visstidsanställda är stress, dålig ekonomi och usel pension. Det är ett slöseri med människor och arbetskraft när vi har så många som vill jobba men inte tillåts göra det.

Bättre system för omställning fanns också med på listan över vallöften.

- Sverige har svart bälte för den som förlorar sitt jobb. Nu behövs något motsvarande för att människor ska kunna gå vidare utan att först bli arbetslösa, sade Ylva Johansson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ny bok om Northvoltkraschen: ”Det var anarki”

För lite kunskap och för få som visste vad de skulle göra. Det var orsaken till att Northvolt kraschade, enligt Gunnar Lindstedt, prisbelönt journalist och författare, som skrivit boken Northvoltfallet.
Elisabeth Brising Publicerad 15 juni 2026, kl 06:03
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.