Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

S vill avskaffa allmän visstid

Socialdemokraterna vill ta bort allmän visstid som anställningsform och presenterade vid en presskonferens på onsdagen det förslaget och 39 andra vallöften som partiet tänker sig ska leda till en tryggare arbetsmarknad.

Johanna Rovira Publicerad
Johanna Rovira
Statsminister Stefan Löfven, Susanna Gideonsson, ordförande för Handels och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Johanna Rovira

Svensk ekonomi är urstarkt och framgångarna ska komma alla till del. Om man arbetar hårt ska man också vara trygg i sitt arbete, sade statsminister Stefan Löfven när han presenterade en handlingsplan i tio punkter för en trygg arbetsmarknad tillsammans med arbetsmarknadsminister Ylva Johansson och ordförande för Handelsanställdas förbund, Susanna Gideonsson.

Om socialdemokraterna vinner valet kommer bland annat anställningsformen allmän visstid, som infördes 2007 och innebär att man kan vara anställd i två år utan att bli tillsvidareanställd, avskaffas helt, lovade Ylva Johansson.

– Vi ser ett jättestort problem med att arbetsgivare slentrianmässigt använder sig av allmän visstid trots en stark arbetsmarknad. Självklart ska man få visstidsanställa, men det ska alltid finnas sakliga skäl det, sade hon.

Svenskt Näringsliv var snabbt på bollen och deklarerar på sin hemsida att drygt 60 procent av medlemsföretagen anser att om allmän visstidsanställning avskaffas leder det till färre jobb och sämre service. Detta kommer framför allt att drabba unga och utrikes födda, skriver arbetsgivarna.

Men Susanna Gideonsson avfärdar kritiken:
– Vi lever i tron att vi har ganska smarta arbetsgivare och att de varken kommer att anställa fler eller färre. Men som arbetstagare ska du ha rätt att veta veta var och när du ska jobba så att du kan planera ditt liv. Konsekvenserna för drygt 600 000 visstidsanställda är stress, dålig ekonomi och usel pension. Det är ett slöseri med människor och arbetskraft när vi har så många som vill jobba men inte tillåts göra det.

Bättre system för omställning fanns också med på listan över vallöften.

- Sverige har svart bälte för den som förlorar sitt jobb. Nu behövs något motsvarande för att människor ska kunna gå vidare utan att först bli arbetslösa, sade Ylva Johansson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.