Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Försenat intyg gav avsked

Ett läkarintyg som skickades in för sent blev orsaken till ett avsked. När Unionens ombudsman ringde upp bolagets vd för att förklara misstaget sade vd:n att den enda godtagbara anledningen till tabben var om kvinnan ”hade legat i koma”
Lina Björk Publicerad
Colourbox
Ett försenat läkarintyg kostade kvinnan jobbet. Nu stämmer Unionen företaget på sammanlagt 180 000 kronor. Colourbox

Kvinnan som jobbade med att sälja kurser till kommuner och landsting hade haft problem med sin hälsa en längre tid. Efter en bukoperation fick hon komplikationer och var tvungen att genomgå en lång rehabilitering vid Smärtmottagningen. Träningen var hård och kvinnan fick kämpa med de mest basala sysslorna, vissa dagar klarade hon inte av att ta sig upp ur sängen.

I slutet av oktober fick hon ett brev från sin arbetsgivare där man berättade att hennes anställning hade upphört för att hon varit frånvarande utan skäl.
Kvinnan blev chockad och kontaktade sin behandlande läkare, som konstaterade att det uppstått ett missförstånd mellan primärvården och Smärtmottagningen och att hennes läkarintyg inte skickats in i tid.

Men även om läkarintyget skickades in redan dagen efter så vägrade företaget att ta tillbaka kvinnan och hänvisade till att det enda godtagbara skälet att inte skicka in intyget i tid hade varit om hon ”hade legat i koma”.

Unionen påkallade förhandling med företaget som kovände och plötsligt ville ta tillbaka kvinnan i tjänst. Hon var dock inte längre intresserad av att jobba kvar och nu stämmer Unionen utbildningsföretaget på sammanlagt 180 000 kronor för olagligt avsked.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.