Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Inget fängelse för röjda hemligheter

Skulle du utnyttja en företagshemlighet från din arbetsplats kan du få betala dyra skadestånd. Men du kommer inte att kunna dömas till fängelse. I dag gick regeringen på Unionens linje och sade nej till ett lagförslag som föreslog just detta.
Lina Björk Publicerad
Colourbox.com
Regeringen gick inte vidare med förslaget om att utöka straffet till fängelse för anställda som för ut information om sin arbetsgivare. Colourbox.com

Många av Unionens medlemmar jobbar i branscher där det förekommer företagshemligheter. Nästan alla näringsidkare har saker som behöver skyddas av affärsmässiga skäl. Det kan vara högteknologisk information, ritningar, modeller eller kundlistor. Arbetsgivarna är också måna om att försvara den här kunskapen, så lagen om företagshemligheter används flitigt i dag.

Läs också: Fängelse för den som röjer information om jobbet

Men trots att tvisterna om företagshemligheter ökar och arbetstagare stäms på höga belopp tillsatte regeringen en utredare för att titta på om lagen om var för tandlös. Det har sin bakgrund i ett nytt EU-direktiv, vars syfte är att göra skyddet för den här typen av frågor detsamma inom hela EU och förbättra villkoren för innovativ affärsverksamhet. Men i lagförslaget föreslogs också, utan bakgrund i direktivet, ett utökat straff för anställda som tar med sig eller för ut information om sin arbetsgivare: fängelse i upp till två år om brottet anses lindrigt, eller upp till sex år om brottet anses allvarligt.

I dag fattade regeringen dock ett beslut i motsatt riktning och valde att inte gå vidare med förslaget om ytterligare straffrättsligt ansvar för fler brott än de som finns i dag. Man gick bland annat på Unionens linje som i sitt remissvar till utredningen tryckte på medlemmarnas trygghet och den eventuella inlåsningseffekt ett sådant förslag skulle ha.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.