Många av Unionens medlemmar jobbar i branscher där det förekommer företagshemligheter. Nästan alla näringsidkare har saker som behöver skyddas av affärsmässiga skäl. Det kan vara högteknologisk information, ritningar, modeller eller kundlistor. Arbetsgivarna är också måna om att försvara den här kunskapen, så lagen om företagshemligheter används flitigt i dag.

Läs också: Fängelse för den som röjer information om jobbet

Men trots att tvisterna om företagshemligheter ökar och arbetstagare stäms på höga belopp tillsatte regeringen en utredare för att titta på om lagen om var för tandlös. Det har sin bakgrund i ett nytt EU-direktiv, vars syfte är att göra skyddet för den här typen av frågor detsamma inom hela EU och förbättra villkoren för innovativ affärsverksamhet. Men i lagförslaget föreslogs också, utan bakgrund i direktivet, ett utökat straff för anställda som tar med sig eller för ut information om sin arbetsgivare: fängelse i upp till två år om brottet anses lindrigt, eller upp till sex år om brottet anses allvarligt.

I dag fattade regeringen dock ett beslut i motsatt riktning och valde att inte gå vidare med förslaget om ytterligare straffrättsligt ansvar för fler brott än de som finns i dag. Man gick bland annat på Unionens linje som i sitt remissvar till utredningen tryckte på medlemmarnas trygghet och den eventuella inlåsningseffekt ett sådant förslag skulle ha.