Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Klubbar agerar aktieägare

Unionen äger aktier till ett värde av 16 miljarder kronor, bland annat i svenska bolag. Men ägarrollen låter man fackklubbarna i företagen sköta.
Publicerad
Pontus Lundahl/TT
Unionenklubben på Ericsson är en av de klubbar som årligen nyttjar möjligheten att delta vid företagets bolagsstämmor. Pontus Lundahl/TT

Totalt har Unionen cirka 16 miljarder kronor i aktier. Till exempel har man stora innehav i medlemsföretagen Volvo AB, Ericsson, Saab och H&M

Ägarrollen låter man fackklubbarna i företagen sköta genom fullmakter som de kan ansöka om. I år har endast tre klubbar begärt en fullmakt från förbundet – Volvo AB, Ericsson och Sandvik. Men de flesta storklubbar har åtminstone vid några tillfällen varit aktiva, visar Kollegas rundringning.  

1. Känner du till att din klubb har ägarinflytande i ditt företag via bolagsstämman?
2. Brukar ni gå på bolagsstämmorna? Varför/varför inte?
3. Har ni varit aktiva på en bolagsstämma (exempelvis hållit anförande/protesterat mot föreslagna beslut etc)?
4. Kommer ni att nyttja möjligheten att gå på bolagsstämmor i framtiden?

 

Niklas Westerlund, vice klubbordförande, Ericsson Kista:

1. Unionenklubben på Ericsson i Kista går på varje bolagsstämma och tänker fortsätta att göra det.

2. Ja, o ja. Vi går på varje bolagsstämma.

3. Vi är aktiva genom att vi har rösträtt och använder den. Det händer också att vi håller anföranden. Om vi gör det eller inte beror på om det finns anledning till det eller inte. Det brukar vara ett pressat schema, så det finns ingen anledning att säga något bara för att säga något.

4. Se ovan.

Andreas Danielsson, Saab:

1. Ja, men jag är osäker på hur mycket ägande Unionen har i Saab nuförtiden dock. Förut var det runt 2 procent vill jag minnas, men nu ser jag inte Unionen på topp 5-ägare längre.

2. Jag har deltagit på en bolagstämma, men jag är rätt ny i min roll som ordförande, jag har bara suttit två år.

3. Nej, ingen Unionare har varit aktivt och hållit anförande.

4. Ja, om tid finns, så absolut.

Urban Spännar, klubbordförande Volvo AB:

1. Ja. Vi brukar begära en fullmakt för att representera förbundet på bolagsstämman. Men även klubben har egna aktier. Stämman är ett bra forum att lyfta frågor både som representant för de anställda och för förbundet som ägare. Men man bör använda det verktyget med försiktighet och vara extra eftertänksam kring det man tar upp. Vår egentliga påverkansmöjlighet är den svenska modellen, med lokala fack och företagsledning, och det vill vi inte försämra eller göra mindre värt.

2. Ja det brukar vi. Vi har en representant i bolagsstyrelsen som alltid är med och dessutom skickar vi ytterligare representant.

3. Vi brukar inte vara det för vi har andra forum att diskutera med ledningen. Men det finns tillfällen när vi gått upp i talarstolen, till exempel när bolaget föreslog en kraftig höjning av styrelsearvodena jämfört med lönehöjningarna. Då fick jag applåder.

4. Ja. Det är bra för ett bolag att ha aktiva aktieägare. Jag säger inte att Unionen gör fel som är passiva ägare men det kan vara bra att ha en debatt om var gränsen går och vilka saker kan man ta upp på en stämma. Personligen anser jag att förbundet skulle kunna använda sitt ägande för att säkerställa att bolaget har ett bra CSR-arbete eller inte ger sig in i några tvivelaktiga affärer.

Kristoffer Kullberg, klubbordförande Autoliv:

1. Nej det känner jag inte till.

2. Nej, eftersom vi inte känner till den.

3. Nej.

4. Inte i nuläget. Vi känner att vi har bra inflytande eftersom vi sitter med i bolagsstyrelsen, så därför har vi inte reflekterat så långt som till bolagsstämman. Men visst kan vi se över möjligheten.

Alexandra Rosenqvist, klubbordförande H&M:

1. Unionen äger ett antal aktier i företaget och de brukar vid varje årsstämma fråga om klubben vill gå och använda rösterna. Under min tid har vi använt det 2 gånger.

2. Arbetstagarrepresentanterna närvarar alltid på bolagsstämmorna. Representanter från klubben i mån av tid.

3. Nej. 

4. Ja, det är vår förhoppning.

 

Redaktionen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Unionen om AI-chefer: ”Måste finnas människa i kontroll”

Unionen drar en tydlig gräns mot AI som fattar beslut i stället för mänskliga chefer.
– Du kan aldrig automatisera en chef, säger Victor Bernhardtz, utredare på Unionen och expert på digitala tjänster.
Elisabeth Brising Publicerad 21 maj 2025, kl 06:01
Victor Bernhardtz.
Victor Bernhardtz, utredare på Unionen varnar för en övertro på AI-system för chefer. "Vissa dras med i hajpen och tror mer om tekniken än vad den kan leverera", säger han. Foto: Unionen

AI och algoritmiska system används mer och mer i arbetsledning. Det innebär nya risker i arbetsmiljön visar en svensk forskningsrapport. 

Vad ser facket för risker med AI och algoritmer som chefsstöd?

– Att vi lärt oss att lita på datorer, att det är maskiner som räknar rätt. Men när det kommer till AI-system som beslutsstöd vet vi inte alltid exakt hur de funkar. Det är osannolikt att vi får in all data som behövs för att få ut ett korrekt svar, eller en rimlig rekommendation. 

Vad vill Unionen göra när det gäller datadrivet ledarskap?

Vårt krav är att det alltid måste finnas en människa i kontroll. Du kan automatisera vissa arbetsuppgifter men du kan aldrig automatisera en chef. Du kan aldrig utkräva ansvar ur ett datorsystem och därför kan det heller aldrig vara det som fattar besluten. Det finns system som fattar mikrobeslut men då måste en chef kunna förklara och överpröva dem.

Det här är algoritmisk arbetsledning och AI som chefsstöd

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?
I en rapport från arbetsgivarorganisationen Almega beskrivs hur företag redan använder AI för många administrativa uppgifter.

I en studie på svenska logistikföretag såg forskare att en hög grad av digital arbetsledning via paddor och headset hade samband med ohälsa. Där fanns fler arbetsplatsolyckor, ökad stress och psykisk ohälsa

Tror du det blir lika hård övervakning av tjänstemän framöver som för arbetare i logistikbranschen? 

Tjänstemän har så pass hög specialisering och gör så olika saker att det är svårt för ett system att arbetsleda dem så. Det blir snarare mer digital utvärdering av prestationer. Men de system för utvärdering jag tittat på är problematiska på svensk arbetsmarknad utifrån dataskyddsförordningen, GDPR. Vi vet att chefer ändå installerar programvara i smyg på vissa ställen. 

Vad är problemet med att kontrollera anställdas prestationer med digitala mätningar? 

Om arbetsgivare agerar i hög utsträckning på vad som kan mätas skapar du incitament för personal att bara göra det som mäts, inte det som inte mäts, för det premieras inte. Risken är att man hamnar i en ironisk situation där man inför ett system för ökad effektivitet som minskar produktiviteten. Det kan leda till en låg grad av självständighet, men hög grad av övervakning och kontroll, vilket innebär en sämre arbetsmiljö. 

Hur förberett är facket på att förhandla kring AI och datadriven arbetsledning?

–  Vi har en intellektuell förståelse men det betyder inte att alla i organisationen har kunskapen. Jag tror inte vi kommer komma i mål med det på kort sikt för tekniken uppdateras hela tiden. Men vi ska och kommer göra mer. Det finns en handbok i att förhandla digital integritet och AI. 

Vad kan lokala klubbar göra för att påverka arbetsvillkoren?

– Påkalla MBL-förhandling när nya system införs om inte arbetsgivaren gjort det. Som förtroendevald ska man inte bli rädd för det här. Viss oro är befogad men man ska inte känna att det gör att man inte kan ta tag i det. Precis som i andra frågor finns regelverk. Du behöver inte bli machine-learning-expert.

Vilken kunskap har chefer om hur AI och algoritmer funkar?

Det händer att en fackklubb förklarar att en chef sagt ”det här står i systemet, nu är det så” - att chefen inte längre fattar självständiga beslut utan tittar på en skärm och tar det för sant. Chefer måste förstå att system för algoritmisk arbetsledning inte är maskiner som räknar rätt, utan de gör vad de kan med den data de får och den programmering de har. 

Vad ser Unionen för möjligheter med AI och algoritmer som chefsstöd?

Jag har inte träffat många chefer som säger att de har för lite att göra. Kan du automatisera vissa moment frigör du potentiellt sett tid. Om du får det här att fungera kan du få bättre beslutsunderlag och hantera stora data för exempelvis kompetensutveckling. 

Vad ska man tänka på som chef kring datadrivet beslutsstöd? 

Här kommer jag inte få med allt. Jag kommer ändå få göra en avancerad analys och bedömning innan jag fattar något ledningsbeslut. Ett datorsystem kan bara hantera den data som skickas in och det behöver en massa datapunkter. Du kan mäta interaktioner, eller samtal man ringer, men det säger inget om kvaliteten i mötena eller samtalen. Det finns jättemycket osynligt arbete som alla på ett kontor gör som inte syns i ett system. 

Fördelar med AI/algoritmer som chefsstöd

Kan ge mer konsekvent bedömning av prestationer. 
Kan avlasta chefers administration.
Stora datamängder kan förenkla prognoser och kompetensutveckling. 
Ökad effektivitet, kan ge minskat svinn av tid. 

Risker med AI/algoritmer som chefsstöd

Ökad övervakning och ständig mätning av prestationer skapar fysisk och psykisk stress och ohälsa hos människor.
Mindre rättvis bedömning av prestationer utifrån systemets trubbighet. 
Minskad personlig integritet i arbetslivet. 
Risk att anställda förlorar inflytande och inte kan frångå systemet.
Risk att beslut inte går att ansvarsutkräva av mänskliga beslutsfattare. 
Risk för fel och att chefer och ledning litar alla på förslag och siffror i systemet.
Risk att chefer inte förstår på vilka premisser datan skapats.
Risk för lagbrott mot GDPR, AI-förordningen och Arbetsmiljölagen. 
Miljön påverkas negativt - AI kostar mycket i el och naturresurser

Listan är sammanställd av Kollega. Källor: Forskarrapporten Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef, Unionens AI-expert Victor Bernhardtz och SVT/Forbes. 

Läs mer: Unionen om integritet på jobbet.