Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Totalt har Unionen cirka 16 miljarder kronor i aktier. Till exempel har man stora innehav i medlemsföretagen Volvo AB, Ericsson, Saab och H&M
Ägarrollen låter man fackklubbarna i företagen sköta genom fullmakter som de kan ansöka om. I år har endast tre klubbar begärt en fullmakt från förbundet – Volvo AB, Ericsson och Sandvik. Men de flesta storklubbar har åtminstone vid några tillfällen varit aktiva, visar Kollegas rundringning.
1. Känner du till att din klubb har ägarinflytande i ditt företag via bolagsstämman?
2. Brukar ni gå på bolagsstämmorna? Varför/varför inte?
3. Har ni varit aktiva på en bolagsstämma (exempelvis hållit anförande/protesterat mot föreslagna beslut etc)?
4. Kommer ni att nyttja möjligheten att gå på bolagsstämmor i framtiden?
1. Unionenklubben på Ericsson i Kista går på varje bolagsstämma och tänker fortsätta att göra det.
2. Ja, o ja. Vi går på varje bolagsstämma.
3. Vi är aktiva genom att vi har rösträtt och använder den. Det händer också att vi håller anföranden. Om vi gör det eller inte beror på om det finns anledning till det eller inte. Det brukar vara ett pressat schema, så det finns ingen anledning att säga något bara för att säga något.
4. Se ovan.
1. Ja, men jag är osäker på hur mycket ägande Unionen har i Saab nuförtiden dock. Förut var det runt 2 procent vill jag minnas, men nu ser jag inte Unionen på topp 5-ägare längre.
2. Jag har deltagit på en bolagstämma, men jag är rätt ny i min roll som ordförande, jag har bara suttit två år.
3. Nej, ingen Unionare har varit aktivt och hållit anförande.
4. Ja, om tid finns, så absolut.
1. Ja. Vi brukar begära en fullmakt för att representera förbundet på bolagsstämman. Men även klubben har egna aktier. Stämman är ett bra forum att lyfta frågor både som representant för de anställda och för förbundet som ägare. Men man bör använda det verktyget med försiktighet och vara extra eftertänksam kring det man tar upp. Vår egentliga påverkansmöjlighet är den svenska modellen, med lokala fack och företagsledning, och det vill vi inte försämra eller göra mindre värt.
2. Ja det brukar vi. Vi har en representant i bolagsstyrelsen som alltid är med och dessutom skickar vi ytterligare representant.
3. Vi brukar inte vara det för vi har andra forum att diskutera med ledningen. Men det finns tillfällen när vi gått upp i talarstolen, till exempel när bolaget föreslog en kraftig höjning av styrelsearvodena jämfört med lönehöjningarna. Då fick jag applåder.
4. Ja. Det är bra för ett bolag att ha aktiva aktieägare. Jag säger inte att Unionen gör fel som är passiva ägare men det kan vara bra att ha en debatt om var gränsen går och vilka saker kan man ta upp på en stämma. Personligen anser jag att förbundet skulle kunna använda sitt ägande för att säkerställa att bolaget har ett bra CSR-arbete eller inte ger sig in i några tvivelaktiga affärer.
1. Nej det känner jag inte till.
2. Nej, eftersom vi inte känner till den.
3. Nej.
4. Inte i nuläget. Vi känner att vi har bra inflytande eftersom vi sitter med i bolagsstyrelsen, så därför har vi inte reflekterat så långt som till bolagsstämman. Men visst kan vi se över möjligheten.
1. Unionen äger ett antal aktier i företaget och de brukar vid varje årsstämma fråga om klubben vill gå och använda rösterna. Under min tid har vi använt det 2 gånger.
2. Arbetstagarrepresentanterna närvarar alltid på bolagsstämmorna. Representanter från klubben i mån av tid.
3. Nej.
4. Ja, det är vår förhoppning.
Redaktionen
Historiskt har många företag inom tech haft en skeptisk inställning till svenska modellen. Kollektivavtal har betraktats som något gammeldags och förtroendevalda har lyst med sin frånvaro. Det har helt enkelt varit svårt för facken att nå framgång där. Men något har hänt – de senaste åren har det fackliga intresset väckts till liv. På Unionen menar man den uppmärksammade konflikten med Klarna 2023 blev den stora vändpunkten.
– Att vi höjde rösten i samband med Klarna fick väldigt stor effekt. Vi kunde se att arbetsgivare som vi jobbat med tidigare, utan att lyckats, helt plötsligt ville teckna avtal – kanske för att undvika negativ publicitet, säger Björn Larm, samordnare av kollektivavtalsteckningsfrågor på Unionen.
Parallellt med arbetsgivarnas förändrade attityd väcktes även ett större intresse hos medlemmarna inom tech att organisera sig.
– Det uppstod ett större engagemang när de, i kölvattnet efter Klarna, insåg att de också kunde få rätt till medbestämmande och förutsägbara villkor.
Redan något år tidigare hade Unionen dragit igång en riktad satsning på branscher där avtalsteckningen var låg. Men det var när techjättarna Spotify och Klarna nästan samtidigt vägrade att teckna kollektivavtal, och till och med valde att dela ut flygblad utanför kontoren om avtalets nackdelar, som det började det hända saker. Unionen varslade om konflikt och media rapporterade. Plötsligt hörde techarbetsgivare självmant av sig till Unionen för att teckna avtal och på många ställen bildade medlemmarna klubbar på eget initiativ.
Resultatet? En riktig avtalsboom. På 1,5 år har förbundet tecknat 300 nya avtal på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound. Björn Larm lyfter fram två faktorer som varit viktiga:
– Det ena är styrkan i vårt samarbete med Sveriges Ingenjörer. Men den absolut största framgångsfaktorn för att kunna teckna kollektivavtal på de här företagen har varit att det finns förtroendevalda på plats, utan dem når vi inte medlemmarna – för när kollegorna pratar då lyssnar man, konstaterar han.
Ett exempel är ljudplattformen Epidemic Sound. Där valde medarbetarna att bilda klubb under en period 2023 när det var skakigt i techbranschen. Ganska snart landade man i att nästa steg var att få ett kollektivtal på plats – arbetsgivaren var ”positivt optimistiska” till initiativet enligt klubbordförande Tobias Hurtig.
– Vi har alltid haft bra anställningsvillkor men de byggde på ensidiga utfästelser från arbetsgivaren och det fanns en oro att förmånerna kunde dras in om företaget behövde spara pengar. Det var helt enkelt dags att få pensionslösningen inskrivet i avtalet och vi blev försäkrade om en årlig löneökning, säger han.
Trots ledningen positiva attityd tog det tid att få alla delar på plats – först i april i år trädde avtalet i kraft– efter 1,5 års förhandlingar.
Nyligen gick företrädare för spelutvecklingsbolagen Massive och Sharkmob ut i media och berättade att man vill få till ett branschspecifikt kollektivavtal. Unionen ser spelbranschen som en naturlig fortsättning på framgången inom tech-branschen.
– Utvecklingen kommer att accelerera inom både tech och spelbranschen de närmsta åren. Snöbollen är i rullning och rullar allt snabbare, nu har medlemmarna börjat organisera sig organiskt, alltså utan att vi på Unionen behöver ta initiativ till det och även arbetsgivarorganisationerna är aktiva. Det har uppstått ett annat mindset i de här branscherna, det ses inte längre som något konstigt att organisera sig, säger Björn Larm.
Under 2024 har Unionen tecknat kollektivavtal med 244 företag inom tech, media och gaming och ytterligare 52 under 2025. Sammanlagt omfattas närmare 2 000 medarbetare på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound.
