kollega.se logotyp
Sök
Hälsa

9 knep mot huvudvärk

Ont huvudet igen? Du är inte ensam. En av sex i Sverige har huvudvärk minst en gång i veckan enligt en ny undersökning. Och det är framför allt kvinnor som drabbas.
Petra Rendik Publicerad
Tirachard Kumtanom/Colourbox.com
Trött på att ha ont i huvudet? Det finns knep som kan hjälpa för att underlätta arbetsdagen. Tirachard Kumtanom/Colourbox.com

Att ha ont i huvudet då och då är vanligt och oftast ofarligt. Men det gör det inte mindre besvärligt för det. Migrän och förkylningar är vanliga anledningar till huvudvärk men allra vanligast är spänningshuvudvärk.

Stress, oro och felaktiga arbetsställningar kan få den friskaste skalle att dunka av smärta. Hormoner, synfel och problem med käkleder och tänder är andra vanliga orsaker till spänningshuvudvärk. Enligt undersökningen från Novus* drabbas kvinnor mest, fler än en av fem uppger att de har ont i huvudet minst en gång i veckan. Men det finns lindring att få.

Att ta en värktablett kan hjälpa snabbt men det finns även andra knep som kan råda bot på huvudvärk.

Här får du några tips

1. Ställ dig upp från skrivbordet, sträck på dig och gå ett varv. Sänk axlarna och andas. Testa en avslappningsövning om du har någon på lut.

Läs mer: Sitta eller Stå? Både och!

2. Ta en paus från skärmarna. Ingen dator, padda eller mobil i några minuter. Ljuset kan förvärra huvudvärken, likaså att försöka läsa text i mobilen.

Läs mer: Behöver du IT-fasta?

3. Prata med chefen eller arbetsmiljöombudet och be om att ergonomin ses över. Hur sitter du framför datorn? Är stolen rätt inställd? Är det för mörkt på kontoret?

Läs mer: Dålig belysning på jobbet kan ge värk

4. Boka in tid för massage eller be en kollega, om det känns okej, att massera nacke och axlar.

5. När åt du senast? Håll blodsockernivån i balans. Slarva inte med lunchen och ta en frukt, en smörgås eller näve nötter på eftermiddagen.

6. Drick vatten. Om inte annat får du en promenad bort till kranen.

7. Drick kaffe. Om du är van att få i dig ett par koppar om dagen så kan huvudet reagera negativt om du plötsligt dra ner på mängden.

Läs mer: Kaffesug försämrar minnet

8. Träna regelbundet. Flera studier visar att träning minskar spänningar i musklerna och med det oftast huvudvärk.

9. Kolla ögonen och tänderna. Synfel och gnisslande käkar resulterar nästan alltid i spänningshuvudvärk.

 

*Drygt 1 000 personer deltog i undersökningen som genomfördes av Novus på uppdrag av Ipren.

När ska du söka hjälp?

Huvudvärk går oftast över av sig själv men vid svår och långvarig värk ska du söka vård. Får du hög feber, blir stel i nacken och kraftig huvudvärk ska du söka hjälp direkt på vårdcentralen eller akuten.

Läs mer på Vårdguiden.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras
  • Man känner sig tröttare
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt
  • Vi blir mer lättdistraherade
  • Vi känner oss mindre motiverade och få svårare att ta tag i saker
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer 

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.  

Läs även