Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Så blir du höstpigg

Investera i en ljusterapilampa och intala dig själv att du är pigg och glad. Det är ett par tips som sömnexperten Torbjörn Åkerstedt ger dig som är hösttrött.
Anita Täpp Publicerad
Pressmaster/Colourbox.com
Hösttrött på jobbet? Du är inte ensam ... Pressmaster/Colourbox.com

Det är nu det är som värst. En månad bakåt liksom framåt räknat från höstdagjämningen den 22 september är den period på året när dagsljuset försvinner i snabbast takt. Fram till den 22 oktober får vi alltså räkna med att det fortsätter på det här viset.

När det går så fort har vår inre dygnsklocka svårt att hänga med och då kommer också hösttröttheten som ett brev på posten för många, även om vi är olika känsliga för det.

För den som nu helst skulle vilja gå i ide för att vakna upp först till våren finns dock en del som kan hjälpa. De flesta av oss vet hur viktigt det är att sköta sig vad gäller mat, sömn och motion, men vad kan man mer göra?

Läs mer: Sov gott nästa år!

– Det normala sättet att försöka förhindra den trötthet som man kan känna är att ge artificiellt ljus på morgonen. Då tror hjärnan att dygnslängden inte ändrar sig så snabbt som den egentligen gör, säger Torbjörn Åkerstedt, professor och sömnforskare vid Stressforskningsinstitutet.

– Om man har större problem kan man få ljusbehandling på en del psykiatriska kliniker. Annars kan det vara bra att investera i en egen ljusterapilampa. Det ger positiva effekter på de flesta människor. Sedan finns varianten med en klockmekanism så att ljuset dras igång 45 minuter innan man ska vakna, vilket hjälper en del. Man får pröva sig fram.

En studie har visat att om vi tror att vi har sovit dåligt så presterar vi också sämre, trots att vi har sovit bra. Kan vi också bli hösttrötta därför att vi förväntar oss att bli det?
– Placeboeffekten är väldigt kraftfull, det är exempelvis halva effekten av sömntabletter och antidepressiva mediciner. Så kan man intala sig att man inte är hösttrött så kanske man också känner sig mindre trött. Men det är inte lätt att lura sig själv på det viset och det viktigaste motmedlet är ändå ljus på morgonen.

Läs mer: 1 av 4 äter sömnmedel regelbundet

En liten ljusglimt för den hösttrötte som måste upp tidigt är att när vi om några veckor, den 29 oktober, ställer tillbaka våra klockor till vintertid, så blir det ändå lite ljusare på morgnarna igen.

Läs mer: 3 av 4 chefer sover dåligt

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras.
  • Man känner sig tröttare.
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar.
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt.
  • Vi blir mer lätt distraherade.
  • Vi känner oss mindre motiverade och får svårare att ta tag i saker.
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer.

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.