Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

Orättvis lag drabbar fackligt aktiva

Personer som haft fackliga uppdrag kan förlora ekonomiskt om de blir arbetslösa. Det vet Thomas Ackelid, som inte får full a-kassa. Men nu väntas regeringen föreslå en lagändring.
Anita Täpp Publicerad
Fredrik Stehn
Besviken. Thomas Ackelid går miste om 2 000 kronor i månaden. Men tänker fortsätta att slåss mot systemet i rätten. Fredrik Stehn

Unionen har tillsammans med andra fackförbund länge försökt få till stånd en ändring av lagen som gör att den som blir arbetslös och har varit fackligt aktiv kan få lägre a-kassa. Och nu ser en lagändring ut att komma.

– Det är en jätteviktig demokratifråga. Det vi vill se är att allt arbete som förtroendevalda lägger ned ska likställas med vanligt arbete ur arbetslöshetsförsäkringens perspektiv, säger Marina Åman, Unionens andre vice ordförande, apropå regeringens besked.

En som drabbats av orättvisan är Thomas Ackelid. När han blev arbetslös kände han sig trygg med att han skulle få ut 80 procent av sin lön från a-kassan och Unionens inkomstförsäkring. Men ersättningen blev lägre, på grund av hans förtroendeuppdrag.

Thomas Ackelid har varit fackligt och politiskt aktiv i många år. Senast som ledamot i Eskilstunas barn- och utbildningsnämnd liksom i Unionens regionstyrelse i Mälardalen.

Under förra året la han ner fyra timmar i veckan på sina förtroendeuppdrag, vid sidan av sitt arbete som verksamhetschef på företaget Dynama kompetensutveckling. För den tid som han och andra förtroendevalda är borta från arbetet betalar arbetsgivaren ingen lön. I stället ger exempelvis kommuner och fackförbund ersättning för förlorad arbetsinkomst. Vilket också Thomas Ackelid har fått.

Vi kan inte ha ett system där man förlorar ekonomiskt på att engagera sig

När han i våras blev av med jobbet räknade han med att få 80% av sin lön i 150 dagar. Nu vet han bättre. Det visade sig att a-kassan – i de flesta fall – inte räknar med den ersättning som förtroendevalda får när de utför sina uppdrag. Och när a-kassan blir lägre blir ersättningen från inkomstförsäkringen också det.

I Thomas Ackelids fall betyder det att han tappar runt 2 000 kronor netto i månaden.

– Visst svider det ekonomiskt. Men det värsta är ändå den demokratiska aspekten av det här. Reglerna innebär ju att man förlorar pengar om man har varit förtroendevald innan man blir arbetslös. Om det blir allmänt känt så blir det naturligtvis också svårare att få folk att engagera sig fackligt och politiskt.

Varför likställer då inte a-kassan den inkomst man får i ersättning för sitt förtroendeuppdrag med arbetsinkomst? Enligt Jeanette Mandl på Unionens a-kassa beror det på att det inte finns några regler om förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen.

– Det här är ett område som helt styrs utifrån rättspraxis. Och då måste vi göra bedömningar utifrån varje enskilt fall, där utgångspunkten är att förtroendeuppdragen inte är förvärvsarbete som kan ligga till grund för a-kasseersättningen, även om vi i vissa fall bedömer att det fackliga uppdraget är så likt ett förvärvsarbete att man kan räkna med full ersättning. Så ser rättspraxis ut.

Jeanette Mandl är glad över den aviserade lagändringen. Enligt vad hon vet kommer a-kassorna att få ett regelverk från den 1 april 2018. Exakt vad det kommer att innebära är ännu oklart. Frågan bereds nu i regeringskansliet.

– Det är en rad förändringar på gång vad gäller förtroendevalda, inklusive deras rätt till a-kasseersättning. Regeringen lägger fram sin proposition senare i höst, säger Natali Sial, presskommunikatör hos arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

Marina Åman på Unionen menar att det är hög tid för lagändringen.

– Hela vårt samhälle bygger på att människor engagerar sig. Vi har till och med en lagstadgad rätt att göra det. Vi kan inte ha ett system som gör att man förlorar ekonomiskt på att engagera sig i det som är bra för Sverige. Så det är jättebra om det äntligen blir en förändring av det här nu.

Under tiden som politikerna arbetar med sitt förslag till en proposition fortsätter Thomas Ackelid sin kamp för att han själv, liksom andra förtroendevalda, inte ska förlora ekonomiskt på att ta politiska och fackliga uppdrag.

Efter att ha begärt omprövning av a-kassans beslut, men fått samma negativa besked igen, har han nu överklagat till förvaltningsrätten. Han är även beredd att gå vidare till kammarrätten.

SÅ FUNKAR LAGEN I DAG

➧Lagen ger rätt till betald ledighet för uppdrag på den egna arbetsplatsen. Syftet med denna lag är att stödja och möjliggöra lokal facklig verksamhet. Om det finns kollektivavtal på arbetsplatsen har man enligt förtroendemannalagen rätt till ledighet för fackligt uppdrag. Vid obetald ledighet väljer en del fackförbund att kompensera den förtroendevalda för inkomstförlusten. Enligt regeringsformen och kommunallagen har arbetstagare också rätt till ledighet för vissa politiska uppdrag.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
A-kassa

Ny lag ger kortare a-kassa för föräldrar

Den som har barn under 18 år får färre dagar med a-kassa med de nya reglerna, jämfört med dagens regler. Det är fel, tycker fackförbundet Unionen.
David Österberg Publicerad 21 maj 2025, kl 09:30
Mamma och barn går i en trappa
Den som har barn under 18 år får färre ersättningsdagar från a-kassan den 1 oktober, jämfört med dagens a-kassa. Martina Holmberg / TT

I dag kan den som är arbetslös som mest få 300 ersättningsdagar från a-kassan. Det motsvarar ungefär 14 månaders arbetslöshet. Men den som är förälder till ett barn under 18 år kan få ytterligare 150 ersättningsdagar. Tanken är att visa extra hänsyn till den arbetssökandes barn och övrig familj.

Från 1 oktober gäller en ny arbetslöshetsförsäkring. I den försvinner de extra 150 dagarna. Som mest kan man alltså få 300 ersättningsdagar, oavsett om man har barn eller inte.

I utredningen som ligger till grund för den nya a-kassan motiveras förändringen med att a-kassan ska vara en omställningsförsäkring. Om föräldrar får 450 ersättningsdagar riskerar det att förlänga deras arbetslöshet, enligt utredningen.

Utredaren anser dessutom att det är fel att en förälder kan få extra ersättningsdagar oavsett om personen har vårdnaden om barnet eller inte.

Fackförbund kritiska till förändringen

Tidningen Arbetet har frågat Akademikerförbundet SSR vad de tycker om förändringen.

– Sverige har skrivit under barnkonventionen. Men det här kommer att drabba barnen direkt, barnfattigdomen riskerar att öka när föräldrarnas a-kassa tar slut, säger Simon Vinge, chefsekonom på Akademikerförbundet SSR, till Arbetet.

Även Unionen är kritiskt. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver pressekreterare Torbjörn Granrot att ”Unionen är kritiskt till att möjligheten till förlängning av ersättningsperioden har tagits bort för föräldrar, särskilt då ersättningsperioderna samtidigt har gjorts kortare för många.”