Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Vd döms för sexuella trakasserier på julfest

Det var sexuella trakasserier när ett elbolags vd tafsade på den då 19-åriga Jenny på företagets julfest. Det konstaterar Arbetsdomstolen och kräver att bolaget ska betala 50 000 kronor i skadestånd.
Anita Täpp Publicerad
Kvinna försöker ta bort en mans hand från sitt lår.
Jenny fick rätt i Arbetsdomstolen och vd:n på hennes före detta jobb döms för att ha tafsat på henne. Foto: Gorm Kallestad / NTB scanpix / TT

– Det blev mycket känslor när domen kom. Man har ju hört så många gånger att det inte går att få rätt i sådana här fall, när ord står mot ord. Så jag är jätteglad över att de trodde på mig. Det känns också som att det ger hopp för samhället, att vårt rättssystem fungerar. Det visar att man inte får göra så här mot någon anställd, säger Jenny.

När hon gick på julfesten i december 2015 var hon provanställd på elbolaget som försäljare sedan knappt en månad. Efter middagen började företagets vd tafsa på henne, bland annat genom att lägga sin hand på hennes lår och föra upp den mot hennes skrev. Ett par av Jennys kollegor har också uppgett att vd:n tafsade på dem vid julfesten.

Jenny polisanmälde mannen och gjorde också en anmälan till DO, Diskrimineringsombudsmannen. Som en följd av det hon blivit utsatt för sade hon också upp sig och gick direkt från arbetsplatsen.

Polisutredningen lades senare ner, i brist på bevis. Men DO beslutade att driva fallet till AD, Arbetsdomstolen och krävde ett skadestånd på 75 000 kronor till Jenny.

AD har nu funnit att vd:n utsatte Jenny för sexuella trakasserier och att bolaget ska betala 50 000 kronor i diskrimineringsersättning till henne. Att hon får ett lägre skadestånd än det DO krävde motiverar domstolen med att praxis i den här typen av mål ligger på 50 000 kronor.

– Domen är en viktig påminnelse om att bolag ansvarar juridiskt för sina chefers tafsande oavsett om det sker på arbetsplatsen eller en personalfest, säger Anna Rosenmüller Nordlander på DO, som har företrätt Jenny i AD.

Fotnot: Jenny heter egentligen något annat.

Sexuella trakasserier

Sexuella trakasserier är en form av diskriminering enligt diskrimineringslagen. Trakasserierna är kränkande behandling av sexuell natur. Det kan exempelvis vara tafsande eller ovälkommen beröring, ovälkomna sexuella anspelningar eller kommentarer, sexualiserad jargong eller ett sexualiserat språkbruk, blickar och gester.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Hon ska göra AI mindre fördomsfull

AI-system är fulla av fördomar och fakta om vita män. Alexandra Wudel har startat ett företag som testar AI-verktyg – och utbildar utvecklare i feministisk AI.
– AI kan bli en drivkraft för hållbarhet och inkludering, säger hon.
David Österberg Publicerad 14 oktober 2025, kl 06:07
Alexandra Wudel
Med sin start-up FemAI skaAlexandra Wudel göra AI-system mindre fördomsfulla. Swetlana Holz

De första krockdockorna utvecklades av män. Dockorna var runt 180 centimeter långa och vägde knappt 80 kilo. En följd av det var att bilar byggdes på ett sätt som skyddade män bättre än kvinnor.

I början av 2020-talet presenterade trafiksäkerhetsforskaren Astrid Linder världens första kvinnliga krockdocka. Den har bröst, bredare höfter, smalare skuldror och är kortare och lättare. Tillsammans med den manliga motsvarigheten kan dockan nu användas för att göra säkrare bilar för både kvinnor och män.

Fördomar byggs in i AI-verktygen

Många AI-system dras med liknande problem som de första dockorna hade. Systemen utvecklas av vita medelklassmän – och tränas på den information som finns tillgänglig i världen. Det innebär att fördomar riskerar att byggas in i AI-verktygen, enligt Alexandra Wudel. Förra året utsågs hon till ”årets AI-person” och är vd för FemAI, en start-up med bas i Berlin. 

– FemAI är ett pilotprojekt för att AI-utvecklare ska kunna testa hur fördomsfria deras AI-verktyg är. Det finns inga helt fördomsfria system, men med vår metod ska man kunna öka medvetenheten om fördomarna, säger hon.

Vad är feministisk AI?

– När vi pratar om feministisk AI fokuserar vi på de mest marginaliserade grupperna. AI är statistisk mönsterigenkänning. Det innebär att vissa människor underskattas eller saknas helt i datamängderna.

AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld

Just medvetenheten om att AI både skapar och återskapar vår värld är central, tycker Alexandra Wudel. Därför ägnar sig hennes företag också åt att utbilda företag och andra om problemen med AI.

– Man kan jämföra med dagens debatt om rasism och sexism. I dag är vi mycket mer medvetna än vi var för tio år sedan. Nu har vi ord som "mansplaining" och "gaslighting". Vi måste skapa samma medvetenhet kring AI-system.

AI-verktygen utvecklas snabbt av företag som vill tjäna pengar. Finns det en risk att teknologin utvecklas för snabbt?

– Jag tror att AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld. Men för att nå dit måste vi samarbeta. Forskning, AI-startups, företag, civilsamhället, politiker – alla måste arbeta tillsammans. Det finns inget annat sätt. Det är som på en julmiddag med familjen: man älskar inte varenda släkting, men man måste få det att fungera.