Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Robotarna har börjat ta våra jobb
Många av de jobb som tidigare utförts av människor görs i dag av robotar. Det visar en undersökning som Unionen har gjort. Nu kräver förbundet att arbetsgivarna tar större ansvar för sina anställdas kompetensutveckling.
De senaste åren har automatiseringen tagit fart på allvar. Nästan sex av tio av landets Unionenklubbar uppger att arbetsuppgifter som för fem år sedan utfördes av anställda numera utförs av robotar. Automatiseringen har kommit längst inom industrisektorn, men även tjänstesektorn påverkas, enligt undersökningen.
Martin Linder är ordförande för Unionen. Han är inte förvånad över resultatet.
– Det här är en utveckling vi har vant oss vid. Nu ser vi att även avancerade uppgifter går att automatisera. Det finns robotar som skriver artiklar och ställer avancerade diagnoser och vi har självkörande bilar. I grunden är teknikutvecklingen något vi ska bejaka, men då gäller det att alla får chansen att ställa om till de jobb som kommer, säger han.
Läs mer: När robotarna kommer - så planerar du din karriär
Många företag saknar en strategi för kompetensutveckling av sina anställda, enligt undersökningen. Det är allvarligt, tycker Martin Linder.
– För oss är det oacceptabelt. Arbetsgivarna har ett ansvar att se till att deras anställda har relevant kompetens. Och de företag som vill vara konkurrenskraftiga i framtiden kan inte nöja sig med den kunskap de redan har utan måste blicka framåt för att se vilken kunskap som efterfrågas längre fram.
Men det är inte enbart företagen som måste ändra sin syn på kompetensutveckling, enligt Unionen. Staten måste se till att studiemedelssystemet anpassas efter redan yrkesverksamma och utbildningssystemet måste göras om.
– Det nuvarande systemet är anpassat efter att man först skaffar sig en utbildning och sedan kommer in i arbetslivet. Men om vi ska ställa om till det livslånga lärandet måste det finnas kurser som är anpassade efter yrkesverksamma och det måste finnas bättre möjligheter till distansutbildning, till kortare utbildningar och studiefinansiering.
Vad kan fackförbunden göra?
– Vi behöver driva på politiker att ställa om utbildningssystemet, vi behöver driva på företagen att ta sitt ansvar. Dessutom måste vi som en av arbetsmarknadens parter teckna kollektivavtal som är anpassade för att stötta utveckling och jobba med de här frågorna proaktivt.
Ser du positivt eller negativt på framtiden?
– Jag ser alltid positivt på utveckling. Men en nyckelfråga är att så många som möjligt får chansen att ställa om till de jobb som kommer, inte de jobb som fanns i går.
| Är du orolig för att robotarna ska ta över våra jobb eller välkomnar du automatiseringen? Oavsett inställning kan du läsa allt om framtidens arbetsliv i höstens temanummer av Kollega: Forskning & Framtid. |
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Chefer får utbildning – medarbetarna blir utan
Sju av tio företagsledare har skaffat sig kompetensutveckling det senaste året. Men deras anställda blir utan. Det visar en undersökning som Unionen har gjort.
Varje år gör fackförbundet Unionen en undersökning om vilka möjligheter tjänstemännen har att få kompetensutveckling. Den återkommande slutsatsen är att möjligheterna är små men behovet stort.
I den senaste undersökningen svarade sex av tio att de måste få vidareutbildning för att de ska fortsätta vara attraktiva på arbetsmarknaden. En av tre tror att de kommer att behöva öka sin kompetens genom utbildning de inte kan få via sin arbetsgivare.
Samtidigt visar flera undersökningar att brist på rätt kompetens är det största hindret för tillväxt i Sverige.
Höga chefer får mer utbildning
I en ny undersökning har Unionen frågat företagsledare om de har skaffat sig kompetensutveckling det senaste året. Enligt den svarar sju av tio att de har det. Motsvarande siffra för tjänstemän i privat sektor är 41 procent.
– Det är så klart positivt att företagsledare har förstått att man på dagens arbetsmarknad ständigt måste kompetensutveckla sig, men för att bygga en organisation som är redo för framtiden måste det även investeras i anställdas kompetens. Frågan är inte längre om företag har råd att satsa på kompetensutveckling – utan om de har råd att låta bli, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande, i ett pressmeddelande.
Anställda med låg lön får mindre kompetensutveckling
Redan 2019 visade en rapport från den fackliga organisationen PTK att arbetsgivare snålar på kompetensutveckling. Under ett år deltog ungefär hälften av de anställda i en kurs. En fjärdedel av kurstimmarna lades på obligatoriska kurser i hälsa och säkerhet, varav somliga är lagstadgade.
De med lägre löner och osäkra anställningsvillkor får i genomsnitt mindre kompetensutveckling än de med högre lön och tillsvidareanställning. Chefer eller anställda med längre utbildning får mer kompetensutveckling än andra, enligt rapporten.
Unionens tips till företagsledare
- Se löpande över företagets kompetensbehov.
- Säkerställ att anställda har rätt färdigheter för att möta dagens och framtidens behov.
- Ta höjd för kompetensutveckling i budgetarbetet.
- Se till att anställda får utvecklingstid under ordinarie arbetstid, och justera arbetsbelastningen därefter.
- Se till att anställda efter längre frånvaro får kompetensutveckling.
- Erbjud kompetensutveckling på lika villkor för alla anställda.
