Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Robotarna har börjat ta våra jobb

Många av de jobb som tidigare utförts av människor görs i dag av robotar. Det visar en undersökning som Unionen har gjort. Nu kräver förbundet att arbetsgivarna tar större ansvar för sina anställdas kompetensutveckling.
David Österberg Publicerad
Colourbox.com
En framtid där robotarna tar våra jobb? Det är redan verklighet ... Colourbox.com

De senaste åren har automatiseringen tagit fart på allvar. Nästan sex av tio av landets Unionenklubbar uppger att arbetsuppgifter som för fem år sedan utfördes av anställda numera utförs av robotar. Automatiseringen har kommit längst inom industrisektorn, men även tjänstesektorn påverkas, enligt undersökningen.

Martin Linder är ordförande för Unionen. Han är inte förvånad över resultatet.

– Det här är en utveckling vi har vant oss vid. Nu ser vi att även avancerade uppgifter går att automatisera. Det finns robotar som skriver artiklar och ställer avancerade diagnoser och vi har självkörande bilar. I grunden är teknikutvecklingen något vi ska bejaka, men då gäller det att alla får chansen att ställa om till de jobb som kommer, säger han.

Läs mer: När robotarna kommer - så planerar du din karriär

Många företag saknar en strategi för kompetensutveckling av sina anställda, enligt undersökningen. Det är allvarligt, tycker Martin Linder.

– För oss är det oacceptabelt. Arbetsgivarna har ett ansvar att se till att deras anställda har relevant kompetens. Och de företag som vill vara konkurrenskraftiga i framtiden kan inte nöja sig med den kunskap de redan har utan måste blicka framåt för att se vilken kunskap som efterfrågas längre fram.

Men det är inte enbart företagen som måste ändra sin syn på kompetensutveckling, enligt Unionen. Staten måste se till att studiemedelssystemet anpassas efter redan yrkesverksamma och utbildningssystemet måste göras om.

– Det nuvarande systemet är anpassat efter att man först skaffar sig en utbildning och sedan kommer in i arbetslivet. Men om vi ska ställa om till det livslånga lärandet måste det finnas kurser som är anpassade efter yrkesverksamma och det måste finnas bättre möjligheter till distansutbildning, till kortare utbildningar och studiefinansiering.

Vad kan fackförbunden göra?
– Vi behöver driva på politiker att ställa om utbildningssystemet, vi behöver driva på företagen att ta sitt ansvar. Dessutom måste vi som en av arbetsmarknadens parter teckna kollektivavtal som är anpassade för att stötta utveckling och jobba med de här frågorna proaktivt.

Ser du positivt eller negativt på framtiden?
– Jag ser alltid positivt på utveckling. Men en nyckelfråga är att så många som möjligt får chansen att ställa om till de jobb som kommer, inte de jobb som fanns i går.

Är du orolig för att robotarna ska ta över våra jobb eller välkomnar du automatiseringen? Oavsett inställning kan du läsa allt om framtidens arbetsliv i höstens temanummer av Kollega: Forskning & Framtid.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Jobbade och krävs på tusentals kronor – regeln ändras inte

Flera personer som pluggar med omställningsstudiestöd har krävts på tiotusentals kronor av CSN. Anledningen är att de har jobbat några timmar medan de pluggat. Men Lotta Edholm (L), ansvarig minister, ser ingen anledning att ändra på reglerna.
David Österberg Publicerad 22 april 2026, kl 06:01
Alternativ bildtext.
Bildtext. Foto: Jessica Gow/TT/Fredrik Sandberg/TT.

För ett par veckor sedan berättade Kollega om Robert Toth som studerat med omställningsstudiestöd, OSS. Han fick ett återkrav från CSN på 56 000 kronor eftersom han jobbat 24 timmar under studietiden.

Och Robert Toth är långt ifrån ensam om att krävas på stora belopp efter några timmars arbete under studierna. Flera läsare har hört av sig till Kollega med liknande berättelser. 

Att det är otydligt vad som gäller blir tydligt när Kollega granskar de ärenden som kommit in till Överklagandenämnden för studiestöd, ÖKS (se faktaruta). Ett tiotal personer har begärt att nämnden ändrar på CSN:s beslut om återkrav. Flera av dem har bara arbetat några timmar under studietiden. 

En person har fått ett återkrav på drygt 14 000 kronor efter att ha jobbat 8 timmar och 15 minuter under en period. Återkravet var riktigt, anser ÖKS och avslog överklagandet. En annan tog, under studietiden, ut fem semesterdagar från det jobb hon var tjänstledig från och krävdes därför på nästan 26 000 kronor. Även det återkravet var korrekt, enligt ÖKS. 

Okej att jobba 7 timmar

Men det händer också att ÖKS går på de klagandes linje. Att kräva tillbaka studiemedel från en person som jobbat 7 timmar var fel, enligt ÖKS. Det var också fel att skicka återkrav till en person som jobbat två timmar under sin praktik, enligt nämnden.

När CSN fattar beslut om återkrav gör de det med stöd i lagen om omställningsstudiestöd. I den står att den som har arbetat för mycket ska betala tillbaka pengar till CSN.

Men i förarbetet, alltså den utredning som låg till grund för lagen, står också att CSN inte ska kräva tillbaka pengar om en studerande endast arbetat ”ett fåtal timmar” under studietiden. Frågan är vad det betyder. 

När förslaget var ute på remiss ville CSN att regeringen skulle precisera vad ”ett fåtal timmar” betyder:

”CSN vill att det i det fortsatta lagstiftningsarbetet tydligare framgår vad som avses med arbete ett fåtal timmar mer än vad som tidigare anmälts till CSN. Mer specifikt vill CSN veta om det rör sig om ett fåtal timmars arbete per dag, vecka eller månad.”

Någon sådan precisering blev det dock aldrig. I stället har ÖKS tolkat vad ”ett fåtal timmar” betyder – och den tolkningen är strikt. Enligt ÖKS räcker det att någon har jobbat mer än en procent av en heltid för att CSN ska ha rätt att kräva tillbaka pengar. Det betyder exempelvis att den som pluggar på heltid i fem månader maximalt får jobba åtta timmar under den tiden.

Tillåtet att jobba när man pluggar

För den som studerar med vanligt studiemedel gäller helt andra regler. Den som pluggar på heltid på universitet kan maximalt få 4 120 kronor i studiebidrag och 9 472 kronor i studielån i månaden. Den studerande förutsätts då plugga 40 timmar i veckan, motsvarande ett heltidsjobb. Trots det är det tillåtet att jobba vid sidan om studierna. Under en termin får en student tjäna 114 676 kronor utan att det påverkar rätten till studiemedel.

 Den som tjänar 150 kronor i timmen kan med andra ord jobba 38 timmar i veckan utan att det påverkar rätten till studiemedel.

Lagen om omställningsstudiestöd stiftades under den förra regeringen. I dag är det Lotta Edholm (L) som är ansvarig minister för stödet. Hon vill inte ställa upp på en intervju, men skickar skriftliga svar.

”(…) Tanken med stödet är att täcka det inkomstbortfall som blir följden av minskat arbete till förmån för studier. Den som börjar studera och inte minskar sitt arbete i motsvarande omfattning drabbas ju inte av ett inkomstbortfall och därför är det rimligt att de inte heller kan få lön och kompletterande omställningsstudiestöd som tillsammans uppgår till mer än motsvarande heltid.”

I lagtexten står att CSN inte ska skicka återkrav om en studerande arbetat "ett fåtal timmar". Lagen preciserar inte vad "ett fåtal timmar" innebär. ÖKS har slagit fast att det är maximalt en procent av en heltid. Är det en rimlig tolkning av lagen? 

”Jag kan som statsråd inte uttala mig om hur en myndighet tolkar lagstiftningen men jag noterar att det finns viss flexibilitet i systemet.”

Och hur har det då gått för Robert Toth? Han har nyligen lämnat in en stämning till EU-domstolen och hoppas att den ska pröva hans ärende.

För att betala av skulden till CSN har han tvingats ta ett banklån.