Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Därför når inte kvinnor toppositioner

Är du en av dem som alltid tar på dig att föra protokoll på möten? Sluta med det, uppmanar professor Lise Vesterlund, som forskat på varför kvinnor inte når de högsta positionerna på företagen.
Lina Björk Publicerad
Kvinna spejar upp mot trappsteg.
Foto: Colourbox

En märklig paradox har spridit sig på arbetsplatser runt om i världen. Trots att kvinnor presterar bra i grundskolan, kommer in på svåra utbildningar, får fina betyg och börjar jobba, så halkar de efter i lön och når inte de allra högsta positionerna på företagen. Vad beror det på? Det har professor Lise Vesterlund, professor på Pittsburhgs universitet forskat kring. Och en av orsakerna tycks vara att kvinnor i högre grad tar på sig uppgifter som inte leder till befordran. Det kan vara att skriva protokoll på möten, anordna den årliga julfesten eller att sitta med i referensgrupper som slukar en massa tid.

– Jag var intresserad av att veta varför kvinnor tar på sig de här uppgifterna. Är de mer altruistiska, är det arbetsuppgifter som kvinnor föredrar, eller är det helt enkelt diskriminering?

För att testa vem som ofta räcker upp handen och tar sig an en lågprioriterad uppgift startade Lise ett experiment. Hon delade upp ett gäng män och kvinnor i grupper och delade ut pengar beroende på hur ofta de räckte upp handen. Fick man någon annan att göra det fick man två dollar, räckte du själv upp handen fick du 1,25 dollar, medan du fick en dollar om ingen tog sig an jobbet.

Det visade sig att kvinnor i mycket högre grad tog tag i uppgiften än män. Under de tio gånger experimentet upprepades var det till och med 50 procent av männen som inte räckte upp handen en enda gång.

Experimentet upprepades sedan med att en person fick delegera den tråkiga uppgiften till någon i personalen, alltså agera chef. Grupperna var blandade med män och kvinnor, men i majoriteten av fallen valde personen att delegera uppgiften till en kvinna. Kvinnorna accepterade dessutom uppdraget i 75 procent av fallen, medan männen endast gjorde det 50 procent av gångerna.

Så hur ska man komma till rätta med protokollförande kvinnor? Det handlar inte om att ”fixa” kvinnorna utan att bli uppmärksam på problemet.

– De här tråkiga uppgifterna som ingen vill göra måste fortfarande bli gjorda. Det man måste bli medveten om är vem som gör dem gång på gång, kanske till och med räkna på det och delegera ut det till olika personer, säger Lise Vesterlund.

Som individ kan man också tänka på att säga ja till rätt saker, så att du inte säger nej till andra saker som du skulle kunna lägga tiden på.

– Nästa gång ett möte börjar och den obekväma tystnaden lägger sig när chefen frågar: vem skriver protokoll? Hitta lugnet, titta runt och se vad de andra gör. De sitter och pillar med telefonen, låtsas skriva eller packar ihop sina papper. Och vänta ut situationen. Du behöver inte räcka upp handen varje gång.

Fakta

Nationalekonomen Lise Vesterlunds forskning presenterades på ett seminarium anordnat av Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) under torsdagen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Regeringen stoppar lag om lönetransparens

EU:s nya regler för lönetransparens skulle gälla från juli i år. Sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Nu ändrar sig regeringen igen och vill att EU gör om direktivet.
David Österberg Publicerad 26 mars 2026, kl 09:39
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister
Regeringen drar tillbaka lagen om lönetransparens. Regeringen vill att EU ändrar på direktivet och skjuter på införandet. Enligt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) skapar reglerna onödig administrativ börda. Jessica Gow/TT

Män tjänar mer än kvinnor. Det vill EU ändra på genom direktivet om lönetransparens. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen. 

Direktivet skulle bli lag i juli, men sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Anledningen var att arbetsgivarna ansåg att de behövde mer tid på sig för att förbereda sig för de nya reglerna. 

Kräver att EU ändrar direktivet

Nu meddelar regeringen att direktivet måste göras om innan det kan bli lag i Sverige. Det blir därför ingen proposition om lönetransparens. I stället ska regeringen verka för att EU gör om direktivet och skjuter på när det ska vara infört.

– Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet har beslutet fattats efter att regeringen haft dialog med arbetsgivare, fackförbund och civilsamhället. Regeringen anser att direktivet inte ger tillräcklig flexibilitet för nationella lösningar och skapar ”onödig administrativ börda”.

Det är oklart hur EU ställer sig till Sveriges krav.