Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Livsvårdstimme ska minska sjukfrånvaron

Friskvårdspoäng som kan bytas mot ledighet räckte bara en bit. Nu testar kommunikationsbyrån Panang livsvårdspoäng – som kan vara att luncha med en vän.
Publicerad
Colourbox
Gå till psykologen och få ledighetspoäng. Colourbox

För att minska sjukdagarna har kommunikationsbyrån Panang i Falun testat ett system där de anställda kunnat samla friskvårdspoäng. Tanken är att om medarbetarna blir motiverade att röra på sig mer kommer de också att må bättre och vara mindre sjuka. Genom att cykla till jobbet, stå upp och arbeta eller ta en promenad på lunchen har de samlat poäng som kunnat bytas mot ledig tid.

Det har gett resultat, men inte tillräckligt bra. Vd Jonas Grenfeldt började fundera på varför och kom fram till att problembilden ligger i den mentala hälsan, snarare än i den fysiska. Därför byter företaget nu namn på friskvårdstimmen och gör den till en livsvårdstimme.

Vad som är okej att göra under livsvårdstimmen är under diskussion. Företaget har tagit fram en lista med förslag, som psykologbesök, men också musei- och konsertbesök, eller bara att hämta sitt barn tidigare och ta en glass i solen. Det ska vara saker som får en att må bra. Inte vardagsärenden som att gå på Apoteket före rusningstid. Däremot att ta en långlunch med en vän.

De anställda skriver upp vad de har gjort på sin livsvårdstimme i tidrapportsystemet. Efter ett år kommer företaget att utvärdera med en personalundersökning. De kommer också att fortsätta mäta sjukfrånvaron över tid.

– Vi kommer inte att se effekterna av satsningen efter ett år, det här är långsiktiga saker som ska få de anställda att må bra hela arbetslivet. Och för oss som arbetsgivare är det också ett sätt att försöka behålla de anställda, säger Jonas Grenfeldt.

 

Tror du på idén med livsvårdstimme?
 

Jessica Ponselius, HEAD OF PEOPLE LEGAL MANAGEMENT AND GLOBAL MOBILITY PÅ NETENT
– Ja, det känns nytt och fräscht. Det är bra med större flexibilitet. Hos oss har vi bland annat löst det med att ha mindfulness och massage på kontoret flera gånger i veckan. Då blir hälsa och energi en integrerad del av arbetsdagen och alla kan göra de val som passar dem bäst.

Christer Wik, ENHETSCHEF PÅ STUDIEFÖRBUNDET SENSUS
– Ja, det låter som en bra idé eftersom vi alla har olika vägar till att må bättre. Med en mer öppen inställning till friskvård kan man kanske få fler att utnyttja den. Vi är ganska traditionella och införde friskvårdstimme för något år sedan. Subventionerad träning har vi haft sedan många år.

Lena Bjurner, HR- OCH HÅLLBARHETSDIREKTÖR PÅ SCANDIC HOTELS
– Ja. Friskvård och att må bra handlar om mer än att äta nyttig mat och motionera. Så generellt är jag positiv till den här typen av förhållningssätt, det ligger rätt i tiden och verkar vara något som passar dem. Hos oss fokuserar vi på att lyfta de goda exempel vi har i organisationen och dela med oss av dem till varandra.

Per Cornell
brev@kollega.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

8 tips - så jobbar du hjärnsmart vid skärmen

Blir du helt slut av jobbet vid datorn? Hjärnforskaren tipsar om hur du jobbar skärmsmart så att hjärnan håller över tid.
Elisabeth Brising Publicerad 17 mars 2025, kl 06:01
En man med huvudvärk på sin arbetsplats.
Blir du helt seg i kolan och får lätt huvudvärk av arbetet vid datorn. Jobba mer skärmsmart med de här tipsen från en hjärnforskare. Foto: Shutterstock
Sissela Nutley
Sissela Nutley, hjärnforskare. Foto: Lina Eidenberg Adamo

Blir det långa dagar vid skrivbordet? Det är inte alltid lång skärmtid ger bättre resultat. Vår kognition kräver både variation och vila under arbetsdagen. Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, tipsar om hur du jobbar hjärnsmart. 

1. Fokustid på förmiddagen 

Din bästa tid för kognitivt komplicerade jobbuppgifter är på förmiddagen då vi har ett kortisolpåslag som hjälper hjärnans koncentration. 

2. Möten och rutinjobb efter lunch

På eftermiddagen passar det bäst att ha möten, mejlkorgstid och jobba med rutinuppgifter som inte kräver samma starka fokus. Planera för mindre skärmtid på eftermiddagen. 

3. Håll möten 45 minuter eller mindre

Sätt in standardläget för ett möte på 45 minuter eller bara 25 och ta sedan en rörelsepaus innan ni fortsätter. Avsätt inte en timme av bara farten. 

4. Många kortpauser

Var tjugonde minut ska du lyfta blicken minst 20 sekunder från skärmen för ögonens skull. Koncentrationsförmågan är bara på topp i högst 25 minuter i taget för något lite tråkigt. Res dig en gång i halvtimmen, titta ut och gör några tåhävningar. 

5. Gå inte från en skärm till en annan

Ta inte en paus från jobbet genom att kolla i din privata telefon, i alla fall inte jämt. För att det ska vara en bra paus för hjärnan ska aktiviteten vara en motsats till det du gjorde nyss. Som rörelse, vila eller social gemenskap.

6. Undvik boka möten på varandra

Lägg alltid in paus mellan möten. Under pandemin såg hjärnforskare att digitala möten utan paus emellan ökade stressen, vilket syntes i hjärnaktivitet och lägre engagemang. Men med bara tio minuters mindfulness-paus mellan mötena neutraliserades stressen. 

7. Ta kontroll över notiserna - och dig själv

Stäng av program och notiser du inte behöver när du ska koncentrera dig på en uppgift. Planera in när du ska använda vilka program. Våga stänga av och vara otillgänglig periodvis. 

8. Har du problem – snacka med chefen eller facket

Prata om hur det digitala arbetssättet och systemen påverkar arbetet och din hälsa. Fyll på med kunskap om hur arbetsplatsen kan förebygga hjärnstress och sjukskrivningar.