Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

10 skäl att äta kiwi

Håll utkik efter den lilla, ludna hälsobomben i fruktkorgen på jobbet. Förutom att kiwi är god och kalorisnål finns det även andra och ibland otippade anledningar att frossa i frukten.
Publicerad
Uppskurna kiwifrukter.
Foto: Colourbox

Kiwi växer på en slingrande, bladfällande buske som kan bli 8–10 meter hög. Botaniskt sett är den ett bär, men brukar klassas som frukt.

Den härstammar från Kina och kallades tidigare för kinesiskt krusbär. I början av 1900-talet började den odlas på Nya Zeeland. På 1950-talet var skördarna så stora att fruktbolagen ville satsa på USA-export. I samma veva döptes den om till kiwifrukt. Namnet kommer dels från att nyzeeländarna kallas ”kiwis”, dels från att det finns likheter i utseende mellan frukten och kiwifågeln.

I början av 1980 började kiwifrukten säljas i Sverige. I dag har kiwin en självklar plats i fruktkorgen på jobbet, i fruktsalladen eller som dekoration på gräddtårtan.

Det finns en mängd typer och sorter som skiljer sig åt från varandra, bland annat i storlek, form, hårighet, sötma och C-vitamininnehåll.

1. Hjärtstärkande

De små fröna i fruktens mitt består i hög grad av alfa-linolensyra, en omega 3-fettsyra, som skyddar mot hjärt- och kärlsjukdomar.

2. Gott för magen

Frukten är fiberrik, vilket underlättar matsmältningen. Dessutom innehåller grön kiwi enzymet actinidin, som hjälper kroppen att bryta ned proteiner och underlättar matsmältningen.

3. Kan möra kött

Är köttet segt och gästerna i antågande? Gnid in köttet med en mosad grön kiwi. Efter 5–10 minuter är köttet mörare, vilket beror på att enzymet actinidin, som finns i grön kiwi, bryter ned proteinet.

4. Prisvärd

Många gånger är det extrapris på kiwi. Vill du vara mer klimatsmart finns det sydeuropeiskt odlad kiwi under december–april i butikerna. Passa på då, övriga tider på året har den ofta rest runt hela jorden. Dessutom: väldigt lite av frukten går till spillo.

5. Hjälper nattsömnen

Forskning visar att kiwi ger bättre sömnkvalitet. En frukt före läggdags kan göra att vi somnar snabbare, sover längre och fort faller i sömn igen om vi vaknar om natten. Troligtvis beror det på att frukten innehåller höga halter av må bra-hormonet serotonin.

6. Ät skalet

Det innehåller många starka antioxidanter, flavonoider, som skyddar kroppens celler mot de dna-skador som på sikt kan ge cancer. Skrubba skalet ordentligt bara.

7. Skärper synen

I kiwin finns antioxidanten lutein, som kan motverka grå starr och stärker våra näthinnor.

8. Bra för trycket 

Kiwi innehåller mycket kalium, som sänker blodtrycket och är stärkande för musklerna.

9. Vitaminbomb

Jämfört med apelsiner har kiwi betydligt högre halt av immunförsvarsstärkande C-vitamin. En gul kiwi innehåller till och med mer C-vitamin än tre citroner.

10. Får dig att skratta

Kolla Killinggängets Nilecityavsnitt Sudden Novemberkåsan där Robert Gustafsson gör en oförglömlig insats med hjälp av – ja, just det – kiwi.

 

Text: Gertrud Dahlberg

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras
  • Man känner sig tröttare
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt
  • Vi blir mer lättdistraherade
  • Vi känner oss mindre motiverade och få svårare att ta tag i saker
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer 

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.