Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Feta diskrimineras på jobbet

Många överviktiga upplever att de blir illa behandlade i arbetslivet. I Danmark pågår ett rättsfall där en dagbarnvårdare hävdar att han blev diskriminerad på grund av sin vikt när han blev uppsagd.
Anita Täpp Publicerad
Shutterstock
Shutterstock

Flera undersökningar har visat att överviktiga diskrimineras på arbetsmarknaden – de har mycket sämre chans vid rekrytering, tjänar sämre och avskedas lättare än andra.

Den bilden känner också Jenny Vinglid, ordförande för Riksförbundet Hälsa oberoende av storlek, väl igen genom sina kontakter med överviktiga medlemmar. Ändå vet hon ännu ingen som har gjort en DO-anmälan.

– Vi vill ju gärna att problemet lyfts fram och försöker därför uppmuntra alla som känner sig drabbade att anmäla det, men hittills verkar ingen ha gjort det, säger hon.

Att det numera är möjligt att anmäla en arbetsgivare för diskriminering till följd av fetma beror på det danska rättsfallet.

När dagbarnvårdarens fackförbund drev fallet i danska tingsrätten begärde den att EU-domstolen skulle avgöra om fetmadiskriminering strider mot EU:s likabehandlingsdirektiv. I slutet av 2013 slog domstolen fast att även om fetma inte är ett handikapp i sig så kan den – om den leder till begränsningar i arbetsförmågan – klassas som ett funktionshinder som är skyddat av EU:s direktiv mot diskriminering.

Förra våren meddelade den danska tingsrätten att man inte ansåg att den kommun som sagt upp dagbarnvårdaren hade gjort sig skyldig till diskriminering. Nu driver hans fackförbund fallet vidare till länsrätten.

På Diskrimineringsombudsmannen har man ingen uppgift om ifall någon i Sverige har anmält att den blivit diskriminerad på grund av fetma.

Att många som känner sig illa behandlade i arbetslivet inte anmäler det tror Jenny Vinglid kan bero på att de inte alltid inser att det kan handla om diskriminering.

– Det kan ju vara svårt att ”ta på”. Om du på en anställningsintervju känner att du troligtvis får helt andra frågor om dina motionsvanor än andra, och sedan inte får jobbet. Då är det svårt att veta om arbetsgivarens beslut beror på övervikten eller på något annat, säger hon.

– Många som har ett BMI på 35 eller mer och har haft sjukdomen i många år tycker att de mår bra och tänker inte på att de är överviktiga. Då kanske de inte sätter det i samband med att de blir uppsagda. Eller så kan man tycka att det är skamfullt att ha blivit uppsagd på grund av sin vikt.

DET DANSKA RÄTTSFALLET

Karsten Karltoft hade jobbat som dagbarnvårdare i en dansk kommun i 15 år och hade goda vitsord när han 2010 blev uppsagd på grund av färre barn i kommunen. Han vägde 160 kilo redan när han anställdes. Men vid tre tillfällen före uppsägningen hade Karstens högsta chef uttalat sig bekymrat om hans vikt. Karsten Karltoft och hans fackförbund menar att han blev utvald bland 135 anställda på grund av sin fetma och att det var diskriminering. Fallet väntas komma upp i länsrätten senare i år.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Hon ska göra AI mindre fördomsfull

AI-system är fulla av fördomar och fakta om vita män. Alexandra Wudel har startat ett företag som testar AI-verktyg – och utbildar utvecklare i feministisk AI.
– AI kan bli en drivkraft för hållbarhet och inkludering, säger hon.
David Österberg Publicerad 14 oktober 2025, kl 06:07
Alexandra Wudel
Med sin start-up FemAI skaAlexandra Wudel göra AI-system mindre fördomsfulla. Swetlana Holz

De första krockdockorna utvecklades av män. Dockorna var runt 180 centimeter långa och vägde knappt 80 kilo. En följd av det var att bilar byggdes på ett sätt som skyddade män bättre än kvinnor.

I början av 2020-talet presenterade trafiksäkerhetsforskaren Astrid Linder världens första kvinnliga krockdocka. Den har bröst, bredare höfter, smalare skuldror och är kortare och lättare. Tillsammans med den manliga motsvarigheten kan dockan nu användas för att göra säkrare bilar för både kvinnor och män.

Fördomar byggs in i AI-verktygen

Många AI-system dras med liknande problem som de första dockorna hade. Systemen utvecklas av vita medelklassmän – och tränas på den information som finns tillgänglig i världen. Det innebär att fördomar riskerar att byggas in i AI-verktygen, enligt Alexandra Wudel. Förra året utsågs hon till ”årets AI-person” och är vd för FemAI, en start-up med bas i Berlin. 

– FemAI är ett pilotprojekt för att AI-utvecklare ska kunna testa hur fördomsfria deras AI-verktyg är. Det finns inga helt fördomsfria system, men med vår metod ska man kunna öka medvetenheten om fördomarna, säger hon.

Vad är feministisk AI?

– När vi pratar om feministisk AI fokuserar vi på de mest marginaliserade grupperna. AI är statistisk mönsterigenkänning. Det innebär att vissa människor underskattas eller saknas helt i datamängderna.

AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld

Just medvetenheten om att AI både skapar och återskapar vår värld är central, tycker Alexandra Wudel. Därför ägnar sig hennes företag också åt att utbilda företag och andra om problemen med AI.

– Man kan jämföra med dagens debatt om rasism och sexism. I dag är vi mycket mer medvetna än vi var för tio år sedan. Nu har vi ord som "mansplaining" och "gaslighting". Vi måste skapa samma medvetenhet kring AI-system.

AI-verktygen utvecklas snabbt av företag som vill tjäna pengar. Finns det en risk att teknologin utvecklas för snabbt?

– Jag tror att AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld. Men för att nå dit måste vi samarbeta. Forskning, AI-startups, företag, civilsamhället, politiker – alla måste arbeta tillsammans. Det finns inget annat sätt. Det är som på en julmiddag med familjen: man älskar inte varenda släkting, men man måste få det att fungera.