Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Digitaliseringsrådets uppgift är i huvudsak att se till att regeringens digitaliseringspolitik genomförs .
– Digitaliseringen kommer ju att påverka så många områden, det handlar om arbetsmarknaden, socialförsäkringarna, utbildningssystemet och så vidare, och då kommer vårt arbete till stor del att handla om att ta ett samlat grepp och se till att den politik som regeringen beslutar om blir verklighet, säger Martin Linder, Unionens förbundsordförande.
Varför är det viktigt att facket är med?
– Det är väldigt bra. I och med den digitalisering som vi nu är inne i så händer och kommer mycket att hända som påverkar både arbetslivet och arbetsmarknaden. Och då finns det framför allt två huvudperspektiv som vi har identifierat, som är väldigt viktiga att hantera och som jag kommer att bära med mig i rådet.
Det ena perspektivet, säger Martin Linder, är att digitaliseringen sannolikt kommer att driva på den så kallade automatiseringen, alltså att arbetsuppgifter kan automatiseras, vilket gör att många jobb kommer att försvinna samtidigt som nya tillkommer.
– Vi tror att digitaliseringen kommer att spä på både omfattningen och tempot i den omställning som behövs i och med automatiseringen och då måste vi också få det livslånga lärandet på plats så att alla på arbetsmarknaden får rätt förutsättningar. Det blir alltså mer akut att få till konkreta åtgärder, inte minst vad gäller utbildningssystemet, så att alla yrkesverksamma får en chans att ställa om sin kompetens för ett allt längre arbetsliv.
Det andra perspektivet som han tar med sig till digitaliseringsrådet gäller arbetsvillkoren för dem som jobbar i företag vars verksamhet baseras på en digital lösning.
– En konsekvens av digitaliseringen är att det växer fram helt nya sätt att jobba, utföra arbetsuppgifter och att organisera anställda på företag, som kan bli stora, där en digital lösning, som en digital app, är kärnan i företaget. Till exempel Uber. Det påverkar arbetsmarknaden i väldigt stor omfattning och då är frågan hur vi klarar att reglera så att de som jobbar på de här företagen får ett arbetsliv med schysta villkor, chans till löneutveckling, schyst pension och en ekonomisk trygghet.
Finns några branscher som berörs särskilt mycket av detta just nu?
– Det är nog bra att vi alla har inställningen att den digitala utvecklingen och teknikutvecklingen kan förändra förutsättningarna för jobben och arbetssituationer i de allra flesta branscher, säger Martin Linder.
Digitaliseringsrådet består av tio ledamöter. Förutom Martin Linder, finns också representanter från bland annat forskningsvärlden, myndigheter och näringslivet i rådet. Det leds av digitaliseringsminister Peter Eriksson (mp).
De är listiga, kreativa och ligger hela tiden steget före IT-experterna. Cyberbrottslingarna är dessutom extremt intresserade av just dig, eftersom du som anställd är deras väg in på företaget där de presumtivt kan tjäna storkovan på att stjäla, spionera, blockera och hota med att förstöra.
– Alla stora företag har någon form av grundskydd, som brandväggar och krypteringar. Så brottslingarna letar efter olika sätt att ta sig in och kan hitta dig exempelvis via Linkedin, förklarar Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.
Så kallad spearphishing, riktade attacker via mejl, handlar om att bedragare vill förmå dig att öppna en länk eller att installera något på datorn. Och en hel del lyckas i sitt uppsåt.
–Många är lata och trötta och gör saker av slentrian, det är då det blir farligt, säger Måns Jonasson.
Farligt kan det också bli när vi är för snälla. Nätskurkarna tvekar inte att utnyttja vår hjälpsamhet.
– Generellt är vi hjälpsamma och blir man kontaktad av någon som utger sig för att jobba på en annan avdelning och ber om hjälp, brukar vi ställa upp. Det är tråkig att behöva vara skeptisk hela tiden, men fråga gärna en extra gång i stället för att göra ett dyrt misstag, säger Måns Jonasson.
Men vi är inte bara lata, trötta och alltför snälla, vi är också dessvärre högst oemottagliga för information om hur vi ska hålla cyberbuset borta. Informationskampanjer som brottsförebyggande metod är ineffektiv, konstaterar Karin Svanberg, enhetschef på Brottsförebyggande rådet, BRÅ.
– Vi förändrar dessvärre sällan vårt beteende bara för att någon talar om att vi gör fel eller riskerar något. Jämför med hur vi till exempel förhåller oss till rökning, fet mat och droger, säger hon.
Det finns alltså en förklaring till att världens vanligaste lösenord är 123456, trots att alla vid det här laget vet att knepiga, unika lösenord är A och O när det gäller att hålla hackarna på behörigt avstånd.
Men bedragarna blir alltmer förslagna och tar dessutom hjälp av ny teknik. Tidigare kunde man identifiera bedrägeriförsöken på lockbetenas usla stavning och grammatiska klumpighet, men tack vare AI har lurendrejeriförsöken blivit mer sofistikerade.
Klonade röstsamtal har redan förekommit i cyberbrottsammanhang och säkerhetsexperter förutspår att inom en mycket snar framtid kommer bedragare med hjälp av generativ AI även kunna förfalska videosamtal.
– Det gäller absolut att vara på sin vakt. Teoretiskt finns redan möjligheten att skapa en avatar och den tekniken kommer att bli bättre, även om det i dagsläget är ganska dyrt och komplicerat, säger Måns Jonasson.
Framöver behöver du alltså vara än mer observant och varken tro dina öron eller ögon om chefen eller kollegan ringer upp dig via teams och ber dig utföra någon tjänst som i förlängningen kan leda till att företagets konton töms.
– Det gäller att inta ett skeptiskt förhållningssätt och ha känselspröten ute, säger Måns Jonasson.
– Men det är taskigt att lägga hela ansvaret på de anställda, internetsäkerhet är en utmaning som kräver jobb på flera fronter. IT-systemen måste också bli smartare och enklare att använda så att det blir svårare att göra fel.
Social engineering/social ingenjörskonst: Social manipulation som omfattar flera olika tekniker för att lura åt sig uppgifter.
Spoofing: Bedragaren använder falsk avsändare i mejl, sms eller via telefon.
Phishing - nätfiske: Falska länkar infekterade med virus
Spearphishing: Nätfiske riktade mot specifika personer
Astroturfing/konstgräsrötter :- Fejkade kampanjer eller budskap som ser ut som det kommer från vanligt folk
Ransomewere: utpressningsvirus
DDOS: Hör till de cyberattacker som ökar mest. Attacker mot webbplatser för att överbelasta system med följden att dessa går dåligt eller kraschar helt.
Deepfake/djupfejk: Förfalskade videor, bilder, ljud som genom avancerad AI låter avatarer tala och agera.