Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Unionen med i regeringens digitaliseringsråd

Martin Linder, Unionens ordförande, har utsetts till ledamot i regeringens nya digitaliseringsråd. Att försöka se till att alla anställda får en bra möjlighet till den omställning som digitaliseringen kommer att kräva står högt på hans agenda.
Anita Täpp Publicerad
Patrik Nygren
Martin Linder tror att alla branscher kommer att påverkas av digitaliseringen. Patrik Nygren

Digitaliseringsrådets uppgift är i huvudsak att se till att regeringens digitaliseringspolitik genomförs .

– Digitaliseringen kommer ju att påverka så många områden, det handlar om arbetsmarknaden, socialförsäkringarna, utbildningssystemet och så vidare, och då kommer vårt arbete till stor del att handla om att ta ett samlat grepp och se till att den politik som regeringen beslutar om blir verklighet, säger Martin Linder, Unionens förbundsordförande.

Varför är det viktigt att facket är med?
– Det är väldigt bra. I och med den digitalisering som vi nu är inne i så händer och kommer mycket att hända som påverkar både arbetslivet och arbetsmarknaden. Och då finns det framför allt två huvudperspektiv som vi har identifierat, som är väldigt viktiga att hantera och som jag kommer att bära med mig i rådet.

Det ena perspektivet, säger Martin Linder, är att digitaliseringen sannolikt kommer att driva på den så kallade automatiseringen, alltså att arbetsuppgifter kan automatiseras, vilket gör att många jobb kommer att försvinna samtidigt som nya tillkommer.

– Vi tror att digitaliseringen kommer att spä på både omfattningen och tempot i den omställning som behövs i och med automatiseringen och då måste vi också få det livslånga lärandet på plats så att alla på arbetsmarknaden får rätt förutsättningar. Det blir alltså mer akut att få till konkreta åtgärder, inte minst vad gäller utbildningssystemet, så att alla yrkesverksamma får en chans att ställa om sin kompetens för ett allt längre arbetsliv.

Det andra perspektivet som han tar med sig till digitaliseringsrådet gäller arbetsvillkoren för dem som jobbar i företag vars verksamhet baseras på en digital lösning.

– En konsekvens av digitaliseringen är att det växer fram helt nya sätt att jobba, utföra arbetsuppgifter och att organisera anställda på företag, som kan bli stora, där en digital lösning, som en digital app, är kärnan i företaget. Till exempel Uber. Det påverkar arbetsmarknaden i väldigt stor omfattning och då är frågan hur vi klarar att reglera så att de som jobbar på de här företagen får ett arbetsliv med schysta villkor, chans till löneutveckling, schyst pension och en ekonomisk trygghet.

Finns några branscher som berörs särskilt mycket av detta just nu?
– Det är nog bra att vi alla har inställningen att den digitala utvecklingen och teknikutvecklingen kan förändra förutsättningarna för jobben och arbetssituationer i de allra flesta branscher, säger Martin Linder.

Digitaliseringsrådet

Digitaliseringsrådet består av tio ledamöter. Förutom Martin Linder, finns också representanter från bland annat forskningsvärlden, myndigheter och näringslivet i rådet. Det leds av digitaliseringsminister Peter Eriksson (mp).

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

Jonglör eller spöke – vem är du på jobbet?

Är du osynlig som ett spöke i den interna chatten och har kameran av på möten? Eller gör du hjärtan till kollegorna medan du jonglerar barn med kamera på? Vi listar fem vanliga personlighetstyper på det hybrida kontoret.
Elisabeth Brising Publicerad 18 december 2024, kl 06:04
En person utklädd till spöke står vid en dator.
Känner du dig som ett osynligt spöke på det hybrida jobbet? Eller kanske som en jonglerande bläckfisk med jour 24/7? Det digitala landskapet har även kristalliserat ut konservativa "det-var-bättre-förr-are", spralliga rookies och flexibla karriärister. Foto: Shutterstock

 Jonglören: ”Skynda, skynda – nu är det bråttom”

Dagen börjar med ett högaffektivt skrik mot vinterkläder. På något sätt kommer barnen i tid till sina institutioner. Hemma hos jonglören plingar jobbmejlen parallellt med förskolans notiser om löss och magsjuka. Jonglören tar ett djupt mindfulness-andetag och försöker jobba ikapp förra veckans vabb. 

Den här gruppen får mest gjort hemma, tycker de själva. En slipper restid, kan spara in på hunddagis och hämta telningarna nästan i tid. Distansmöjlighet och flex är ett krav på den moderna arbetsgivaren. Telefonmöten hålls med avbrott för hostattacker och begäran om ”Mer skärmtid!”. 

Jonglören dyker visserligen in på kontoret ibland, men mest för att dela varmt kaffe och överlevnadstips med andra småbarnsföräldrar. 

Spöket: ”Ingen ser vad jag gör”

Träffas är väl rätt onödigt sedan internet uppfanns, tycker Spöket. Därefter var pandemin det bästa som hänt i arbetslivet. Äntligen blev det okej att jobba hemma utan jobbig interaktion med en komplex jobbfamilj man fick på köpet med lönen. 

Bu! Likt en osalig ande kommer Spöket ibland in på kontoret vid fullmåne, eller gör en blek tumme upp i chatten för att visa att hen lever på andra sidan. 

Men meningslöst småprat, sega möten och prat om privatliv borde förbjudas på arbetstid, tycker Spöket. Hen vill bara få jobba på - i fred. Dessutom är Spöket en osynlig stjärna. Jobbet blir bra gjort, även om inget vet riktigt hur eller av vem. 

Förändringsmotståndaren: ”Allt var bättre förr”

När Förändringsmotståndaren började sin karriär fanns det knappt datorer. Alla hade ett eget rum och var på kontoret jämt – sjuka eller ej. Man skrev ut sina papper i ordentliga högar. Det togs riktig fika, två gånger per dag, och var sak i tur och ordning. 

F-motståndaren sitter ofta (ensam) på ett lugn, en kunskap och en erfarenhet som inte alltid tas till vara på kontoret. 

Nuförtiden är visst alla hemma jämt - utom Förändringsmotståndaren. På kontoret måste man i och för sig gå runt som på högstadiet med sina tillhörigheter i ett litet skåp. Ingen har tid för kaffe och kaka, i stället stressar de runt och undrar varför de är så trötta.  

Rookien: ”Tänk om jag är en bluff?”

Jobba på plats eller hemma? Allt funkar! "Det känns som jag jobbar hårdast här". Tänker rookien. Och det är ofta den yngsta, nyanställda och konsultens lott. Rookien måste bevisa sig och göra grovjobbet som andra skyr. Morgon, sen kväll, helg och natt. Allt är okej så länge rookien känner att hen utvecklas och går framåt och det kommer lite uppmuntran  och beröm. AW – underbart! 

Rookien vill komma in i gänget, synas och klättra. Hen kan verka självsäker men inunder bultar ett känsligt hjärta. Var snäll mot rookien och hen kommer leverera tillbaka. Kritisera inte för hårt - rookiens värsta mardröm är att bli avslöjad som okunnig. 

Karriäristen: ”Gör det bäst själv

Vi måste få folk tillbaka till kontoret efter pandemin, säger Karriäristen (som ofta är chef). Möten (som hen ofta ska leda) funkar trots allt bäst på plats. 

Men samtidigt gillar Karriäristen själv friheten i att vara flexibel de dagar det passar en padeltid, nätverkande lunch eller dotterns konsert.

Karriäristen skulle aldrig få för sig att sjukskriva sig eller vabba. Numer kan ju alla kontorister jobba lite närsomhelst, varsomhelst och det är inget problem, i alla fall inte för Karriäristen själv som gärna tar mötena från Mallorca på julafton. 

Men det vore nog bra om medarbetarna själva var lite mer på plats. 

Rapporten Arbetspusslet

De fem karriärtyperna är hämtade från ISS enkät och rapport  Arbetspusslet som listar fem moderna ”medarbetarpersonas”. De ska enligt rapporten tas med ”en nypa salt”.