Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sade upp sig och startade eget – får betala 4 miljoner

När några anställda sade upp sig och startade eget gick det bra för det nya företaget redan från start. För bra visade det sig - till sin hjälp hade de databaser med kontaktuppgifter som tillhörde den tidigare arbetsgivaren. Nu döms de av AD att betala fyra miljoner kronor i skadestånd.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Det nystartade företaget tog hjälp av en före detta arbetsgivare databaser. Colourbox

De anställda jobbade för ett företag som ägnade sig åt marknadsundersökningar åt läkemedelsindustrin.

När de hoppade av och startade eget började den tidigare arbetsgivaren tappa uppdrag. När företaget kontaktade läkare ur sina databaser visade det sig att flera av dem hade fått mejl från det nystartade, konkurrerande, företaget. Läkarna kunde inte förstå detta eftersom de inte hade lämnat ut sina e-postadresser till det nya företaget.

Läs mer: Starta eget? Tänk efter före!

På begäran av den tidigare arbetsgivaren gjorde Kronofogdemyndigheten en så kallad intrångsundersökning på det nystartade företaget för att säkra bevis. Vid undersökningen hittades ett stort antal datafiler med kontaktuppgifter som kom från den tidigare arbetsgivarens databaser.

De anställda har förklarat detta med att de fått uppgifterna anonymt skickade till sig, dels via e-post, dels via ett postat USB-minne.

Men Arbetsdomstolen, som nu avgjort fallet, sätter ingen tilltro till dessa uppgifter. I stället konstaterar man att de anklagade brutit mot upphovsrättslagen och lagen om företagshemligheter. Dessutom har de struntat i lojalitetsplikten i sina anställningsavtal genom att de förberett och startat det nya företaget redan under sin tidigare anställning.

AD beräknar det samlade ekonomiska och ideella skadeståndet till fyra miljoner kronor. Till det kommer rättegångskostnader på miljonbelopp eftersom fallet tidigare behandlats av tingsrätten och hovrätten, innan Högsta Domstolen skickade det vidare till Arbetsdomstolen.

Skadestånd

Ekonomiskt skadestånd är en ersättning för den ekonomiska förlusten.

Ideellt eller allmänt skadestånd är en ersättning för skador som inte kan mätas i pengar. Vid exempelvis en felaktig uppsägning kan det handla om ersättning för kränkningen. När det gäller företagshemligheter är det ideella skadeståndet tänkt att ersätta det intresse näringsidkaren kan ha av att hemligheten inte röjs och andra omständigheter som inte är av rent ekonomiskt intresse.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Bulletin får betala halv miljon till Unionen-medlem

En tidigare anställd journalist på nättidningen Bulletin får nu en halv miljon kronor av tidningen. Det efter att Unionen drivit hennes fall till förlikning i domstol.
Sandra Lund Publicerad 14 oktober 2025, kl 15:14
Fru justitia ovanför ingången till Stockholms tingsrätt.
Fru justitia ovanför ingången till vid Stockholms tingsrätt där fallet mellan Bulletin och Unionen avgjordes. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Journalisten anställdes av nättidningen Bulletin 2022. 

I mars 2024 blev hon avskedad. Däremellan är de båda parterna, Bulletin och journalisten och hennes fackförbund, inte överens om hon också blivit uppsagd.

Det här ledde till en omfattande arbetsrättslig tvist som från Unionens del innehållit yrkanden som skadestånd för utebliven lön, semesterersättning och pensionsförmåner samt allmänt skadestånd för överträdande av las lagen om anställningsskydd.

Nu har parterna velat få fallet avslutat i domstol, och Stockholms tingsrätt kommit med dom. 

"Stannar mellan parterna"

Det man är överens om är att Bulletin ska betala 550 000 kronor till journalisten och Unionen-medlemmen. 

Varför man valt den vägen vill inte förbundet gå in på i detalj.

– Bevekelsegrunder för varför en förlikning träffas är något som normalt stannar i relationen med parten och i de diskussioner som har varit med motparten. Så är det även i det här fallet, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjurist på Unionen.

Båda parter får stå för rättegångskostnader.