Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sade upp sig och startade eget – får betala 4 miljoner

När några anställda sade upp sig och startade eget gick det bra för det nya företaget redan från start. För bra visade det sig - till sin hjälp hade de databaser med kontaktuppgifter som tillhörde den tidigare arbetsgivaren. Nu döms de av AD att betala fyra miljoner kronor i skadestånd.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Det nystartade företaget tog hjälp av en före detta arbetsgivare databaser. Colourbox

De anställda jobbade för ett företag som ägnade sig åt marknadsundersökningar åt läkemedelsindustrin.

När de hoppade av och startade eget började den tidigare arbetsgivaren tappa uppdrag. När företaget kontaktade läkare ur sina databaser visade det sig att flera av dem hade fått mejl från det nystartade, konkurrerande, företaget. Läkarna kunde inte förstå detta eftersom de inte hade lämnat ut sina e-postadresser till det nya företaget.

Läs mer: Starta eget? Tänk efter före!

På begäran av den tidigare arbetsgivaren gjorde Kronofogdemyndigheten en så kallad intrångsundersökning på det nystartade företaget för att säkra bevis. Vid undersökningen hittades ett stort antal datafiler med kontaktuppgifter som kom från den tidigare arbetsgivarens databaser.

De anställda har förklarat detta med att de fått uppgifterna anonymt skickade till sig, dels via e-post, dels via ett postat USB-minne.

Men Arbetsdomstolen, som nu avgjort fallet, sätter ingen tilltro till dessa uppgifter. I stället konstaterar man att de anklagade brutit mot upphovsrättslagen och lagen om företagshemligheter. Dessutom har de struntat i lojalitetsplikten i sina anställningsavtal genom att de förberett och startat det nya företaget redan under sin tidigare anställning.

AD beräknar det samlade ekonomiska och ideella skadeståndet till fyra miljoner kronor. Till det kommer rättegångskostnader på miljonbelopp eftersom fallet tidigare behandlats av tingsrätten och hovrätten, innan Högsta Domstolen skickade det vidare till Arbetsdomstolen.

Skadestånd

Ekonomiskt skadestånd är en ersättning för den ekonomiska förlusten.

Ideellt eller allmänt skadestånd är en ersättning för skador som inte kan mätas i pengar. Vid exempelvis en felaktig uppsägning kan det handla om ersättning för kränkningen. När det gäller företagshemligheter är det ideella skadeståndet tänkt att ersätta det intresse näringsidkaren kan ha av att hemligheten inte röjs och andra omständigheter som inte är av rent ekonomiskt intresse.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.