Hoppa till huvudinnehåll
Stress

Så reagerar kroppen vid stress

Stress har blivit en folksjukdom. Men vad händer egentligen i kroppen när du går på högvarv? När blir stressen skadlig? Kollega förklarar hur det hänger ihop.
Publicerad
Illustration: Erik Nylund
Illustration: Erik Nylund

HUVUDVÄRK. När musklerna runt huvudet, i ansiktet, käkarna eller nacken har varit spända länge kan du få spänningsvärk. Vissa forskare tror att spänningshuvudvärken kan bero på att stressen skapar en obalans av kemiska ämnen, bland annat serotonin.

MINNESLUCKOR. Hjärnans celler kan skadas vid långvarig stress. Kontakten mellan storhjärnan och mellanhjärnan blir sämre. Minnet och koncentrationsförmågan blir sämre. Det kan också vara svårare att fatta beslut.

SÖMNKRÅNGEL. Nästan alla som är riktigt stressade får problem med att sova. Kroppen går på högvarv och kan inte koppla av. Och så är du inne i en ond snurr, eftersom sömn är nödvändigt för återhämtning, för att reparera kroppen och förebygga sjukdomar.

HUDPROBLEM. När blodkärlen drar ihop sig försämras hudens blodcirkulation och upptag av syre och näringsämnen. Cellförnyelsen blir också långsammare. Det gör att huden blir torr, känslig, ömtålig och glåmig. Den ökade känsligheten i huden kan förvärra olika typer av utslag, eksem och psoriasis. Stresshormonet kortisol aktiverar också talgproduktionen som gör att porerna täpps till, vilket gör att du lättare får finnar. Torrare hud kan också medföra rynkor.

HJÄRTBESVÄR. Adrenalinpåslaget höjer både puls och blodtryck. Enligt forskarna orsakar psykosocial stress nästan en tredjedel av alla hjärtinfarkter i Sverige. Ju högre stress, desto större risk för hjärtinfarkt.

ÖVERVIKT. Du äter mer och sämre. Kroppen börjar lagra fett som hamnar främst runt midjan.

SEXLIVET. När stresshormonet kortisol stiger avtar sexlusten. Störningar i könshormonerna östrogen och testosteron kan vara en konsekvens av långvarig stress.

MUSKELSMÄRTOR. När vi är stressade spänner vi musklerna. Det resulterar ofta i att vi får ont i exempelvis axlar och nacke.

BLODSOCKRET. När kroppen är under stress frigörs och samverkar ett flertal stresshormoner, som adrenalin, kortison, glukagon och tillväxthormon. Dessa försämrar kroppens känslighet för insulin och får blodsockret att stiga. Något som ger trötthet, sämre uppmärksamhet och i värsta fall diabetes.

IMMUNFÖRSVARET. Långdragen stress påverkar vårt immunförsvar så att vår motståndskraft nedsätts och vi lättare drabbas av infektioner. På lång sikt kan det få mer långtgående konsekvenser för hälsan.

Text: Gertrud Dahlberg

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Stress

Tagga-ner-lista: Så blir du lagom perfekt på jobbet

Perfektionistiska drag riskerar att leda till till prokrastinering, sena leveranser och psykisk ohälsa. Tagga ner på jobbet i nio steg och bli lagom perfekt.
Elisabeth Brising Publicerad 8 oktober 2025, kl 09:30
Kvinna lägger pennor perfekt
Personlighetsdraget perfektionism riskerar att paralysera den som lider av stark oro för misstag. Att sätta igång med uppgifter, prioritera och avsluta blir ofta svårt. Men det finns knep för att tagga ner. Foto: Colourbox

Så blir du mer lagom på jobbet i 9 steg

  1. Förstå att det är lättast att ändra beteende först, inte tankar eller känslor.
     
  2. Använd almanacka – det låter väldigt osexigt. Men för perfektionister finns en risk att allt upplevs som lika viktigt att göra felfritt. En stor risk är uppskjutande och att inte planera eller prioritera bland uppgifter.
     
  3. De flesta jobbar bäst klockan 10-12 på förmiddagen. Gör det jobbigaste du känner dig mest obekväm med då. Sedan gör du lite till - av lättnad.
     
  4. Planera jobbdagen dagen innan. Planera inte tvångsmässigt varje minut, utan tre viktiga saker du ska få gjorda varje dag.
     
  5. Koppla bort Smartphone/sociala medier t.ex. kl 10-12 för fokus.
     
  6. Minska onödigt noggranna kontroller av exempelvis meddelanden.
     
  7. Hantera motgångar: Se dem inte som en brist hos dig, utan snarare något som du vill förändra i situationen. Se fel dynamiskt: Vad hände den här gången? Vad kan jag ändra på och inte?
     
  8. Utveckla en vänligare inre röst. Påminn dig själv om dina inre drivkrafter som hälsa, meningsfullhet och goda nära relationer. Tänk på en person som behandlat dig väl, vad skulle den personen säga?
     
  9. Sök professionell hjälp om du fastnar i stress, oro, nedstämdhet, ilska, prokrastinering, konflikter och tvångsmässiga beteenden som ätstörning, eller hälsohets. 

    Källa: Intervju med Irena Makower, docent i psykologi, leg. psykoterapeut och författare.