Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Myt med kvinnligt ledarskap

Hon är mjuk, bra på relationer, men lite konfliktsökande. Han är tydlig och resultatinriktad. Eller? Är det skillnad på kvinnligt och manligt ledarskap? Nej, menar forskningen.
Petra Rendik Publicerad
Colourbox
Manligt eller kvinnligt ledarskap? Snarare mänskligt. Colourbox

Det finns många föreställningar om vad som är ”manligt” och ”kvinnligt” ledarskap. Vissa påstår att det utövas olika beroende på om du är man eller kvinna, eftersom personliga egenskaper kan kopplas till kön. Andra menar att föreställningarna är fördomsfulla och felaktiga.

Men en dansk undersökning, baserad på svar från drygt 2 000 mellanchefer och 300 vd:ar, slog för några år sedan fast att det inte finns något som kan kallas för “kvinnligt ledarskap”.

Studien visade bland annat att ju högre upp i hierarkin, desto mindre är skillnaden mellan manliga och kvinnliga chefer. Kvinnliga toppchefer är precis lika synliga och tydliga i sitt sätt att leda och fatta beslut som sina manliga chefskollegor.

Klara Regnö, genusforskare och universitetslektor verksam på Göteborgs universitet och Mälardalens högskola, tror på forskarnas resultat och tycker att vi i stället borde prata om mäns och kvinnors olika villkor som chefer i arbetslivet.

– Bara det faktum att det finns något som uppfattas som kvinnligt chefskap är en spegling av manlig ledarskapsnorm. Så kallat ”kvinnligt” ledarskap blir något som avviker från det vi ser som ”vanligt” ledarskap, säger hon.

Även om kvinnliga chefer når samma resultat som manliga uppfattas det ändå inte alltid så. Som kvinna på en mansdominerad arbetsplats blir man mer synlig, vilket påverkar arbetsvillkoren, enligt Klara Regnö.

Läs mer: Blir arbetslivet någonsin jämställt, Amanda Lundeteg?

– Du kan bli den där kvinnliga chefen som måste prestera bra eftersom du har ögonen på dig, men inte alltför bra, så att du utmanar majoriteten.

– Men du får heller inte misslyckas, för då riskerar du att ses som en representant för vad alla kvinnor på chefsposition kan prestera.

Läs mer: 5 vanliga chefsmyter

Finns manligt och kvinnligt ledarskap?

Pia Höök, MÅNGFALDSCHEF, SKANSKA
– Nej. Däremot är det vanligt att kvinnor och män möter olika villkor, såväl i samhället som i arbetslivet. Det påverkar naturligtvis hur de agerar och hur deras agerande tolkas av andra. Självklart är kön inte det enda som spelar roll i termer av vilka villkor vi möter, även ålder, etnicitet och sexuell läggning har betydelse.
 

 

Tommy Tuike Söderström, PRODUKTIONSCHEF, UPONOR
– Det finns skillnader, men de har inget med kön att göra utan handlar om personliga egenskaper. Alla individer är olika. Att hävda att kvinnor är bättre än män eller vice versa på ett specifikt område håller jag inte alls med om. Det är i alla fall inget som jag har upplevt, och jag har haft både kvinnliga och manliga chefer.

 


Katarina Adamson, PR- OCH KOMMUNIKATIONSCHEF, VOLVO CARS
– Min man fick frågan hur det känns att ha en kvinnlig chef. Det fick mig att fundera över hur långt vi egentligen har kommit. Däremot är det stora skillnader mellan auktoritärt och värdebaserat ledarskap. Själv arbetar jag utifrån en värdegrund med respekt och omsorg om mitt team.

SÅ KAN FÖRDOMAR ARBETAS BORT

  • Se förbi individen och syna chefernas arbetsvillkor.
  • Är förväntningarna realistiska?
  • Fundera över vilka allmänna chefsideal ni har på företaget. Vad sänder de för signaler?

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Bränder kostar företag miljarder – varje år

Bränder kostar årligen svenska företag miljardbelopp. Trots det är många bolag dåligt rustade inför en eldsvåda.
– Det råder stor okunskap kring vilka lagar som faktiskt gäller, säger Lars Brodin på Brandskyddsföreningen.
Ola Rennstam Publicerad 26 september 2025, kl 06:00
Att ha dålig koll på brandskyddet kan bli ett dyrbart misstag. Branden på Lisebergs nya vattenvärld Oceana i Göteborg fick en katastrofal utgång. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

I snitt inträffar det 10 bränder om dagen i olika verksamheter i Sverige. År 2024 handlade det totalt om 3 355 eldsvådor. Företagsbränderna det året resulterade i skador för över fyra miljarder kronor.

Lars Brodin, brandingenjör på Brandskyddsföreningen, anser att det förebyggande arbetet på svenska företag måste bli bättre.

– Det råder stor okunskap kring vilka lagar och regler som faktiskt gäller på arbetsplatsen när det kommer till brandsäkerhet, säger han.

Det är relativt ovanligt med personskador i samband med bränder på företag. Oftast börjar det brinna efter arbetstid eller i samband med renovering när lokalerna står tomma. Antalet anlagda bränder mot företag är däremot få och syns främst i statistiken när det gäller skolbyggnader.

Dålig koll på brandriskerna

Det som utmärker verksamheter som eldhärjats är, enligt Lars Brodin, att man inte har haft koll på brandriskerna och inte vidtagit tillräckliga förebyggande åtgärder.

– Verksamheter med många brandrisker har generellt en bra medvetenhet. Det brister oftast på mindre företag, där man inte uppfattar riskerna och därför inte är så noga. Många bedömer sannolikheten för att det ska börja brinna som väldigt låg.

En brand i företagets lokaler rankas högst när ledningsgrupper har tillfrågats om företagets största risker. Det är inte svårt att förstå varför – förutom stora värdena som bokstavligen talat kan gå upp i rök kan det vara förödande om verksamheten måste stänga under en längre period.

– Att inte prioritera brandsäkerheten kan bli ett dyrt misstag. Visst, tekniska lösningar som att installera sprinkler kostar pengar, men att införa bättre rutiner och utbilda personal behöver inte kosta mycket.

Många bränder skulle kunna undvikits

Det är arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret för brandskyddet på arbetsplatsen. De flesta företag följer minimikraven i lagstiftningen, men det är enligt Lars Brodin inte tillräckligt – lagarna lämnar nämligen ett rätt stort utrymme för tolkning.

– Lagkraven ger ett bra brandskydd ur ett personsäkerhetsperspektiv, men inte för egendom. Detta – och vad som krävs för att uppfylla försäkringsbolagens krav – måste man som ledare ha koll på.

Med rätt förebyggande åtgärder och ökad kunskap skulle många av bränderna kunna undvikas, menar han.

– Viktigast är att chefer är goda föredömen på det här området. Det grundläggande är att man som chef har koll på vilka brandrisker man behöver hantera och att brandskyddet anpassas utifrån de risker man har i verksamheten, säger han.

3 KÄNDA FÖRETAGSBRÄNDER

Ikea (1970)

Den 5 september utbröt en brand på taket till det som då var världens största möbelaffär – Ikea vid Kungens kurva. Brandorsaken var ett elfel i en reklamskylt. Skadorna blev betydande men inte katastrofala. Vid brandrean några veckor senare köade 8 000 personer, somliga väntade hela natten. I mars 1971 öppnade varuhuset igen. Försäkringsbolaget Trygg-Hansa betalade ut 23 miljoner kronor i ersättning, den dittills största försäkringsskadan i Sverige.

 

Polarbröd (2020)

Natten till den 23 augusti 2020 totalförstördes Polarbröds fabrik i Älvsbyn. En utredning visade att branden startat i deg och mjöl som följde med transportbanden och spred branden till bageriets olika delar. På några timmar hade värden för miljardbelopp gått upp i rök. Det delvis nybyggda bageriet hade ett bristande brandskydd, anläggningen på 9 000 kvadratmeter var en enda stor brandcell och saknade sprinkler. En ny fabrik kunde öppna i november året därpå.

 

Oceana (2024)

Den 12 februari utbröt en kraftig brand i Lisebergs näst intill färdigbyggda äventyrsbad. En person omkom, sexton personer fördes till sjukhus och det blev stora skador på byggnaden. Haverikommissionens utredning slog fast att branden startade när plaströr under rutschkanan svetsades samman. Rapporten konstaterade brister i arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen – ingen kände till brandriskerna med sammanfogning av plaströr. Återuppbyggnaden av vattenlandet beräknas vara klar under 2026 och kosta närmare 1 miljard kronor.

FOTO: GÖRAN SJÖBERG/TT, JENS ÖKVIST/TT, BJÖRN LARSSON ROSVALL/TT

5 VIKTIGA TIPS

  • Dimensionera brandskyddet utifrån de risker som finns i verksamheten.
  • Föregå med gott exempel som chef – visa att du tar brandskydd på allvar.
  • Upprätta rutiner för utrymning och öva regelbundet. Utbilda all personal i rutinerna.
  • Skaffa egen kompetens på området för att inte bli beroende av dyra konsulter.
  • Ta fram en restvärdelista. Det innebär att företaget identifierar – och prioriterar – de mest värdefulla och oersättliga föremålen i verksamheten. Då vet räddningstjänsten vad man ska försöka rädda och skydda vid en brand.
     

FYRA LAGAR KRING BRANDSÄKERHET

Det finns fyra lagar om brandskydd som du bör känna till som chef: 
arbetsmiljölagen, lagen om skydd mot olyckor, lagen om brandfarliga och explosiva varor samt plan- och bygglagen.