Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Unionens representant vittne i rättegång mot Saab

Som arbetstagarrepresentant i en bolagsstyrelse är det viktigt att ställa jobbiga frågor. Inte minst om företaget har ekonomiska problem. Man har nämligen samma juridiska ansvar som övriga ledamöter. Nu inleds rättegången om misstänkta ekobrott i Saab Automobile där Unionens tidigare arbetstagarrepresentant är kallat som vittne.
Ola Rennstam Publicerad
BJÖRN LARSSON ROSVALL / TT
Förre styrelseordföranden och storägaren Victor Muller är en av personerna i Saab Automobiles tidigare ledning som anklagas för grovt ekobrott. BJÖRN LARSSON ROSVALL / TT

I dag, tisdag, startar rättegången om misstänkta ekobrott i Saab Automobile. Sju tidigare chefer står åtalade, bland dem finns biltillverkarens tidigare vd Jan Åke Jonsson och företagets siste ägare, holländaren Victor Muller. Båda misstänks för grovt svindleri och grovt försvårande av skattekontroll. Jonsson är även åtalad för grovt osant intygande. Samtliga åtalade nekar till brott.

Rättegången mot de tidigare Saabcheferna hålls i Vänersborgs tingsrätt och kommer att pågå i två månader. 23 vittnen kommer att höras. Ett av dem är Anette Hellgren, som var Unionens bolagsstyrelserepresentant i Saab Automobile under den ekonomiska krisen. Nu får hon stöd av förbundet inför rättegången.

– Det handlar om hur en brottsmålsrättegång fungerar, vad man är skyldig att svara på. Det var länge sedan det skedde och det är ett komplicerat material som vi har hjälpt till att orientera henne i, säger Martin Wästfelt, Unionens chefsjurist.

Den 6 juli 2011, fem månader före konkursen, valde Anette Hellgren och de övriga arbetstagarrepresentanterna att lämna sina styrelseuppdrag. Martin Wästfelt har svårt att bedöma om Anette Hellgren också skulle ha blivit åtalad om hon inte frånträtt styrelsen före konkursen.

– Huvudpunkterna i åtalet skedde innan hon frånträdde styrelsen. Jag vill betona att Anette Hellgren var medveten om sitt ansvar och sin roll som styrelseledamot och gjorde ett extremt bra jobb för medlemmarna som förtroendevald, säger Martin Wästfelt, som i nuläget inte vill kommentera varför Hellgren valde att lämna styrelen.

Att sitta som arbetstagarrepresentant i en bolagsstyrelse är en roll som förpliktigar. Går företaget knackigt bör man vara extra vaksam, enligt Martin Wästfelt.

– Det är ett viktigt och svårt uppdrag. Man måste känna till att man har samma ansvar som övriga ledamöter i styrelsen och verkligen sätta sig in i vad man beslutar om. Ju mer röda siffror desto mer utmanande blir uppgiften och det är därför som vi har omfattande utbildning genom PTK, säger han.

I vilket läge bör man som bolagsrepresentant kontakta Unionen?
– Uppdraget handlar mycket om att ställa jobbiga motfrågor. Får man obegripliga eller otydliga svar är det läge att hojta till. Eller om man behöver hjälp av oss att bedöma om svaren är begripliga.

Anette Hellgren är numera anställd som ombudsman på Unionen Skaraborg/Väst och har tidigare suttit i Unionens förbundsstyrelse.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Hon enar fack i 27 länder

Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Noa Söderberg Publicerad 31 januari 2025, kl 06:00
Kvinna sitter med hörlurar och en laptop
Karin Åberg, vice ordförande i klubben på Ericsson i Kista ser stora fördelar med ett gemensamt europeiskt företagsråd som kan ena fack i flera länder. Foto: Anders G. Warne

Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?

Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.

Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.

På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.

– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.

Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.

Facken har ingen förhandlingsrätt

Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.

Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.

– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”

För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.

Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna

Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.

Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.

– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.

Reglerna gäller i EU och EES

  • Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.