Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Storasyskon tjänar mer

Är du äldst i syskonskaran? Grattis! Nu är det belagt att storasyskon har ett försprång. I alla fall när det gäller att göra karriär. Småsyskon har däremot oftare kreativa jobb.
Publicerad 21 november 2016, kl 14:43
Hasse Holmberg/TT
Hasse Holmberg/TT

Din placering i syskonskaran påverkar både personlighet och yrkesval. Storasyskon har i högre utsträckning ledaregenskaper som mer uthållighet, social mognad och känslomässig stabilitet. Är du förstfödd har du dessutom cirka 20 procent högre chans att bli chef än syskon nummer tre.

Det visar en ny rapport från IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) som studerat dels en halv miljon svenska unga män vid mönstringen och dels 1,4 miljon yrkesverksamma män och kvinnor. Studien är unik och den första som kunnat fastställa att det finns skillnader i personlighet som beror på var i syskonordningen vi är födda.

– Syftet var att studera syskonordning och framtida yrkesval. Vi fann att storasyskons bättre sociala förmåga inte beror på biologiska skillnader utan kan förklaras av uppväxtmiljön. Föräldrar tycks engagera sig mer i sina förstfödda jämfört med de yngre syskonen. Det kan vara en viktig förklaring till storasyskons personlighet och yrkesval, säger Björn Öckert, professor, forskare i utbildnings- och arbetsmarknadsekonomi och en av rapportförfattarna.

Småsyskonen lägger mindre tid på att läsa läxor, tittar oftare på tv samt spelar mer dataspel än sina flitigare äldre syskon.

Var i syskonordningen och vilket kön du har påverkar också karriär och yrkesval. Ju fler äldre syskon av samma kön, desto sämre går det för de yngre. Och ju längre ned i syskonskaran du befinner dig desto mindre lyckad tycks din karriär vara. Det är en fallande skala.

Men är det då helt kört om du befinner dig långt ned i en syskonskara?

Nejdå, även om storasyskonen snabbt sprintar uppför karriärstegen och ofta är mer välbetalda har småsyskonen i gengäld ofta nyskapande arbeten och driver egna företag.

– Vi har inte kunnat belägga om det beror på att småsyskonen är mer drivande och entreprenöriella eller om det helt enkelt är för att de inte lyckas på annat sätt. Det kanske är både och. Däremot har vi kunnat konstatera att småsystrar har kreativa jobb i högre utsträckning än sina storasystrar, säger Björn Öckert. 

Gertrud Dahlberg
[email protected]

Ledarskap

7 vägar till hjärnsmart ledarskap

Strukturerade arbetsdagar, pauser och ett psykologiskt tryggt arbetsklimat. Här är sju sätt att skapa en effektiv arbetsplats där medarbetarnas hjärnor trivs.
Publicerad 3 maj 2024, kl 06:04
Hjärnsmart. En kvinna håller upp en skylt med en tecknad hjärna på. Glad.
Med en hjärnsmart arbetsmiljö skapas förutsättningar för större kreativitet och mer välmående medarbetare. Foto: Colourbox.

Värna psykologisk trygghet i gruppen

Vi jobbar som bäst när vi känner oss trygga och sedda, i ett accepterande arbetsklimat. Ett sätt att uppnå det är att mjuka upp hur ni kommunicerar och ställer frågor. Som chef kan du börja veckomötet med en runda där alla får berätta om sina uppgifter i stället för att fråga om det är någon som behöver hjälp. Det visar att du förutsätter att alla ibland behöver ett bollplank.
 

Minska bruset

Ljudbrus och visuellt brus stör vår koncentration. Det kan vara kollegor som pratar om helgen eller någon som rör sig vid skrivbordet mittemot. Skapa arbetszoner anpassade för olika arbetsklimat, där medarbetarna kan välja mellan att jobba ostört eller i miljöer där man kan prata i grupp. Investera i särskilda bås för telefonsamtal och i headset av god kvalitet om avskildhet inte är möjlig på kontoret.
 

Utnyttja solljuset

Hjärnan är oftast som mest fokuserad på morgonen och förmiddagen. Börja dagen med uppgifterna som kräver mest fokus. Spara rutinmöten och mejlkorgen till eftermiddagen. Solljus gör oss produktiva så sitt gärna nära ett fönster och jobba. Uppmuntra medarbetarna att gå ut en sväng under lunchen.
 

Dela upp dagen efter uppgifter

Småjobbar du konstant utan att bli riktigt färdig? Hjälp hjärnan genom att gruppera uppgifter som kräver liknande fokus i olika sjok. Dela upp dagen i två timmar med mejlande och mötesbokning, två timmar fokuserat idéarbete och två timmar administrativt jobb. Eller använd pomodorometoden med fokuserat arbete i 25 minuter följt av 5 minuters paus. Till större projekt: avsätt hela dagar till en sak, ge dig och medarbetarna tid att kläcka de bästa idéerna och hinna tänka färdigt.
 

Skapa stunder utan pling

Mobilen och mejlaviseringar är stora fokustjuvar. Våra hjärnor älskar notiser, de ger oss dopaminkickar som gör det svårt att avstå frestelsen att kolla vad som plingade. Sätt gemensamma och tydliga riktlinjer för när och hur ni ska använda mobiler eller mejl på jobbet. Testa att ha några bestämda timmar där ni kollektivt loggar ut från mejlen och lägger undan telefonen för att lägga allt fokus på de mest koncentrationskrävande uppgifterna. Som chef är det viktigt att vara drivande och stöttande i detta – det kan vara svårt som medarbetare att själv bestämma om och när man ska låta mejlen vara.
 

Var ett föredöme

Det är viktigt att visa att även du som chef kan stressa ned och ta paus. Skapa en trygg social miljö genom att prata med dina kollegor och visa att du är intresserad av att lära känna dem. Boka in föreläsare som visar hur man stressar ned med hjälp av andning eller meditation.
 

Ta hjärnpauser med bra kvalitet

Hjärnan mår inte bra av att vara påslagen åtta timmar i sträck. Det gör oss mindre kreativa och fokuserade och ger sämre sorterings- och prioriteringsförmåga. Då och då behövs en hjärnpaus – utan stimuli för hjärnan. Det kan räcka med att bara sitta och glo i tomma intet en stund för att hjärnan ska få vila, eller att ta med kaffekoppen till ett fönster och titta ut. Flera regelbundna hjärnpauser kan läggas in under dagen. Det kan låta ineffektivt, men det är precis tvärtom!

Källa: Gabriella Ringvall, förändringsledare, arbetsplatsstrateg och föreläsare.

Text: Vera Viksten.