Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Unionen öppnar stödlinje mot mansplaining

Unionen inleder en kampanj som tar avstamp i härskartekniker på jobbet. I kampanjen ingår bland annat en telefonlinje dit den kan ringa som exempelvis blivit utsatt för så kallad mansplaining.
Anita Täpp Publicerad
Clara Henry, Elaine Eksvärd, Peter Tai Christensen och Seher Yilmaz ovanför Mansplaining-jourens logga.
Bloggaren Clara Henry, retorikexperten Elaine Eksvärd, Unionens jämställdhetsexpert Peter Tai Christensen och Rättviseförmedlingens ordförande Seher Yilmaz är några av de som svarar på frågor om mansplaining för Unionens stödlinje. (Bläddra till nästa bild.) Foto: TT/skärmdump

Enligt en undersökning som Unionen gjorde förra året upplever drygt 20 procent av de kvinnliga privatanställda tjänstemännen att de har blivit utsatta för könsrelaterad diskriminering och trakasserier på jobbet.

Det kan exempelvis handla om så kallad mansplaining (se faktaruta) och andra manliga härskartekniker.

För att få fler att känna igen och motarbeta detta satsar nu Unionen på en kampanj i vilken ett Facebookevent, serietecknade exempel på härskartekniker och en ”mansplainingakut” ingår.

Måndagen den 14 november öppnas ”mansplaningakuten”, en tillfällig telefonlinje för män och kvinnor som vill dela med sig av sina erfarenheter och ställa frågor.

Telefonlinjen kommer bland annat vara bemannad av Unionens jämställdhetsexpert Peter Tai Christensen och en rad engagerade opinionsbildare i ämnet, däribland Elaine Eksvärd, Nina Åkestam, Clara Henry, Manne Forssberg och Seher Yilmaz.

– Vi har valt de svarande utifrån att de har profilerat sig i ämnet. Men de är inte Unionens företrädare utan svarar utifrån sig själva, påpekar Nina Kullberg, varumärkesansvarig på Unionen.

Varför kommer man att ringa till ”mansplainingakuten” ?
– En del kanske vill berätta om något de har varit med om och fråga hur de skulle ha kunnat agera och få lite retoriktips, säger Nina Kullberg.

– Sedan tror jag också att det kommer ringa en del män,  som kommer att undra varför vi skuldbelägger dem när de inte tycker att de själva ägnar sig åt härskarteknik utan att de kanske själva blir utsatta för det. Och det är viktigt att komma ihåg att härskarteknik inte är genusbundet, att både män och kvinnor kan bli utsatta för det. Men det viktiga är att vi öppnar ögonen för det här och får igång en diskussion.

Unionen planerar nu för att dra igång en retorikutbildning för förtroendevalda, eventuellt under våren.

– Vi har inga färdiga lösningar, men ju mer man pratar om det desto bättre blir det. Då är det bra om de förtroendevalda får upp ögonen för problemet så att man kan bemöta  härskarteknik på arbetsplatserna. Många ägnar sig nog åt  ”mansplaining”  utan att tänka på det och om de får självinsikt så kanske de slutar med det, säger Nina Kullberg.

Mansplaining

Ordet mansplaining är bildat av engelska ”man” och ”explaining” och innebär att en man eller kvinna förklarar något för en person på ett överlägset och/eller förminskande sätt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Chef utsatte kvinna för sexuella trakasserier – företaget får betala

En chef i ledningsgruppen utsatte en kvinnlig anställd för sexuella trakasserier under en tjänsteresa. Det slår DO fast och begär att arbetsgivaren betalar 50 000 kronor i diskrimineringsersättning.
Elisabeth Brising, Lina Björk Publicerad 26 maj 2026, kl 06:01
DO-logotyp och texten “Diskrimineringsombudsmannen” upplyst mot en mörk bakgrund.
Diskrimineringsombudsmannen (DO) slår fast att arbetsgivaransvar kan gälla även när händelser sker i arbetsrelaterade sammanhang utanför ordinarie arbetstid. I ärendet betalade bolaget 50 000 kronor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Kvinnan hade arbetat på företaget inom byggbranschen i omkring två år. Under tiden uppger hon i en anmälan till DO att både hon och minst två andra kvinnliga kollegor, utsattes för återkommande olämpligt beteende av sexuell karaktär. 

Inviter till sexuella handlingar med kollegor och deras fruar

Händelserna inträffade framför allt i samband med företagsevent utanför arbetstid, där alkohol ofta förekom. Enligt anmälan handlade det om påträngande inviter och förslag från äldre manliga kollegor om sexuella handlingar med dem och även deras fruar. Detta fortsatte trots upprepade tillsägelser från kvinnan. 

Till slut valde den anställda och en kvinnlig kollega att slå larm till arbetsgivaren för att få stopp på beteendet. Efter det upplevde kvinnan att stämningen blev kylig. Enligt bolaget utredde de händelserna noga omedelbart och erbjöd alla medarbetare extra stöd och information om sexuella trakasserier. 

Fick inte förlängd anställning

En kort tid senare kallades kvinnan till sin chef och fick besked om att hennes provanställning skulle avslutas på grund av arbetsbrist. Men enligt kvinnan var det ett svepskäl och hon hade gott om arbetsuppgifter. 

Flera kollegor ifrågasatte också uppsägningen, och vissa uttryckte oro för en tystnadskultur inom bolaget enligt kvinnan. Hon valde sedan att anmäla händelserna till Diskrimineringsombudsmannen hösten 2025. 

Arbetsgivaren berättar i svar till DO att de utrett anklagelserna noga och medger att kvinnan utsatts för sexuella inviter, olämpliga kommentarer och fysisk beröring av sexuell natur av flera kollegor vid flera tillfällen. Bolaget bestrider dock påståendet att avslutandet av provanställningen inte skulle berott på arbetsbrist.  

DO fokuserar på företagets ledningsansvar 

Nu har DO gett sin syn på saken. Deras utredning visar också att kvinnan utsattes för sexuella trakasserier, bland annat av en man i bolagets ledningsgrupp under en tjänsteresa. Myndigheten konstaterar att även om arbetsgivaren i efterhand vidtog rimliga åtgärder har bolaget ändå ett direkt ansvar när personer i ledande ställning sextrakasserar anställda - oavsett om chefen är en direkt arbetsledare eller ej. 

En person med chefsansvar och som dessutom verkar i ett bolags ledningsgrupp måste likställas med arbetsgivaren när den utsätter en medarbetare för sexuella trakasserier, oavsett vilken faktisk beslutanderätt personen haft över medarbetaren. I annat fall urholkas arbetsgivarens ansvar för sexuella trakasserier, säger Sandra Danowsky, processförare på DO:s rättsenhet, i ett uttalande. 

I april 2026 begärde DO att bolaget skulle betala 50000 kronor i diskrimineringsersättning. I början av maj betalades ersättningen ut till kvinnan. 

Vad är diskriminering?

  • I svensk lag finns sju diskrimineringsgrunder.
  • De är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
  • Diskriminering är, enligt lagens definition, när någon missgynnas eller kränks och det finns ett samband med diskrimineringsgrunderna.
  • Enligt Diskrimineringsombudsmannen är kön den vanligaste formen av diskriminering.
  • Arbetsgivare har enligt lagen ett ansvar för att arbetstagare och arbetssökande inte blir utsatta för diskriminering.