Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Fler timmar på jobbet ger inte bättre resultat

Att folk jobbar fler timmar innebär inte högre produktion. En ny studie visar att Tyskland, trots hög BNP, hör till de länder i Europa där man jobbar minst. USA toppar listan över jobbad tid – amerikanerna arbetar i snitt fyra timmar mer per vecka än anställda i Sverige.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
Colourbox

Trots att trenden sedan åttiotalet är att arbetstiden ökar för anställda i Sverige medan den minskar i resten av västvärlden, hamnar Sverige bara på tionde plats av de nitton länder vars arbetstid jämförts av ekonomer från USA, Tyskland och Kanada. I studien, som redovisas i tidningen Arbetsliv, ingår dock även arbetslösa, förtidspensionärer och andra frivilligt eller ofrivilligt lediga i arbetsför ålder.

Enligt studien jobbar amerikanerna i snitt 26,1 timme i veckan vilket är cirka 25 procent mer än européerna. Amerikanerna har både längre arbetsdagar och kortare semester. De går också i pension senare än folk i Europa. Ekonomerna tror att skillnaden inte är kulturellt betingad utan snarare beror på att det finns bättre arbetstidslagar och starkare fackförbund i Europa.

Inom Europa råder det ganska stor skillnad på antalet arbetade timmar. I Schweiz jobbar man i snitt 25,1 timmar per person och vecka.  I grannlandet Tyskland jobbar man bara 20, 2 timmar trots att landet hamnar på fjärde plats när länderna rankas efter högst BNP.

I Sverige är snittarbetstiden 21,9 timmar i veckan och i Italien, som ligger längst ner på arbetstidslistan, jobbar man 18,4 timmar.

I nästa nummer av Kollega kommer en stor artikel om arbetstid. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.