Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
"Bra med hårdare krav vid upphandling"
Den som levererar varor eller tjänster till det offentliga Sverige ska ha bra villkor. Därför vill regeringen ändra lagen om offentlig upphandling. Unionen välkomnar förslaget.
Regeringen har tagit fram ett lagförslag för vad som ska gälla vid offentliga upphandlingar. En del i förslaget innebär att den upphandlande parten – exempelvis en kommun, myndighet eller landsting – ska kunna kräva villkor som liknar dem som finns i kollektivavtal. Syftet är, enligt regeringen, att komma åt problem med lönedumpning och otrygga villkor.
Henrik Ehrenberg är samhällspolitisk chef på Unionen och välkomnar förslaget.
– Tidigare har man ansett att den typen av krav inte är förenliga med bland annat EU-rätt. Förslaget är bra för villkoren på arbetsmarknaden; ett företag ska inte vinna en upphandling genom osund konkurrens i form av dåliga arbetsvillkor, säger han.
Kan ni även tänka er krav på kollektivavtal vid offentliga upphandlingar?
– Det är inte möjligt med gällande EU-regler. Men den diskussionen bör både fackförbund och politiker ta i EU.
Lagförslaget har också fått kritik. Kritikerna anser bland annat att det kan bli svårt för den upphandlande myndigheten att avgöra vilket av Sveriges närmare 700 kollektivavtal som ska gälla.
– Men det är inget skäl att inte försöka. Det här arbetet har precis påbörjats och myndigheter kommer att behöva hitta riktlinjer och få vägledning av domstolspraxis. Det här är en bra början som ger något att förhålla sig till, säger Henrik Ehrenberg.
Motståndarna anser också att förslaget riskerar att missgynna företag utan kollektivavtal.
– Det perspektivet har inte vi som fackförbund. Vårt mål är att alla ska omfattas av kollektivavtal. Om en upphandling leder till ett tryck på sämre arbetsvillkor är det ett problem. Därför tycker vi att det är bra att regeringen nu försöker göra något åt det.
Även allianspartierna är kritiska till lagförslaget. De anser att det finns så många oklarheter och problem att den inte kommer att uppfylla syftet att skapa schyssta arbetsvillkor. Men i sin gemensamma motion till riksdagen öppnar de ändå för en kompromiss och skriver:
”Redan gällande lagstiftning ger vissa möjligheter att ställa sociala krav, men Alliansen utesluter inte ytterligare lagstiftning eller andra åtgärder för att säkra goda arbetsvillkor.”
Och Henrik Ehrenberg tror att det finns goda möjligheter till en kompromiss.
– Jag har svårt att se att partierna inte skulle kunna komma fram till en gemensam lösning efter samtal i utskottet, säger han.
Omröstningen i riksdagen genomförs troligen i slutet av november.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
S: ”Högern spelar dubbelspel om svenska modellen”
Högerpartierna använder den svenska modellen som ett slagträ i EU-debatten, utan att egentligen bry sig. Det säger Socialdemokraternas EU-kandidat Ilan De Basso när Kollega möter honom i Bryssel.
Kollega kunde nyligen berätta att EU-kandidaterna inte är så eniga om den svenska modellen som det framstår i valkampanjen. En genomgång av röstningsbeteendet i Europaparlamentet visar att partier på båda sidor blockgränsen motiverar sina beslut med att de vill skydda den svenska modellen – och sedan röstar helt olika. Exempel på frågor där röstandet har krockat är jämställda löner, rätten att koppla ned och distansarbete.
”Ett slagträ”
Förklaringen är att högerpartierna använder begreppet ”den svenska modellen” som ett slagträ i debatten, utan att egentligen bry sig om frågan. Det påstår Socialdemokraternas EU-kandidat Ilan De Basso när Kollega möter honom i Bryssel.
– Jag vågar påstå att svensk höger spelar dubbelspel om den svenska partsmodellen. Om man på allvar menar att partsmodellen är viktig för Sverige, då måste man uppträda konsekvent.
Partierna i Sveriges regering genomför just nu förändringar av a-kassan och sjukförsäkringen som facken är starkt kritiska till. Enligt De Basso är det ett bevis för att högerpartierna inte menar allvar med att försvara den svenska modellen, utan använder det som ett retoriskt knep i EU.
– Till skillnad från många andra partier, som jag menar använder partsmodellen som någon form av slogan, så är det här på allvar för oss.
”Lögn – det beror på sociala pelaren”
Jessica Polfjärd, andranamn på Moderaternas EU-lista, reagerar starkt på den anklagelsen.
– Jag tycker att det är en lögn. Många gånger skulle jag säga att det är Socialdemokraternas fel att vi står där vi står, säger hon under en intervju utanför EU-parlamentets omröstningssal.
Enligt henne beror konflikterna på att Socialdemokraterna har drivit på för fler arbetsmarknadslagar på EU-nivå, i strid med den svenska modellens princip om att så lite som möjligt ska regleras av politiker. 2017, när Sverige var EU-ordförande, antogs den ”sociala pelaren” på initiativ av dåvarande statsminister Stefan Löfven. Det är ett initiativ för att EU ska ta större ansvar i frågor som utbildning, jämställdhet och arbetsvillkor.
– Man sade att det inte skulle komma lagstiftning ur den sociala pelaren, men det är precis vad det har gjort, säger Jessica Polfjärd.
Höger och vänster
Magnus Blomgren, statsvetare vid Umeå universitet, säger att ”båda parter har lite rätt”. Enligt honom har S undvikit att prata om konsekvenserna av den sociala pelaren.
– Jag måste erkänna själv att jag har varit lite förvånad över att socialdemokratin har drivit det här med sociala pelaren, utan att också ta diskussionen om substansen i den. Det har varit märkligt rakt igenom. På något sätt tror jag att det har handlat om att S har velat motivera varför EU är en jävligt bra idé. Att det inte bara handlar om marknad, utan också det sociala ansvaret.
Enligt Magnus Blomgren är det naturligt att den sociala pelaren – och den allmänt växande idén om ett mer ”socialt Europa” – leder till fler lagförslag om arbetsmarknaden. Och då är det naturligt att traditionella höger-vänster-konflikter kommer upp till ytan. De konflikterna presenteras sedan, av politiker från båda håll, som lagtekniska konflikter om den svenska modellen.
Bråk om lönetransparens och socialt protokoll
EU-politikernas höger-vänster-konflikter lyser igenom tydligt i några särskilda lagförslag. Våren 2023 antogs ett EU-direktiv om så kallad lönetransparens. Det innebär bland annat att arbetsgivare måste presentera lönespann i sina jobbannonser.
Svenskt Näringsliv var starkt kritiskt och hävdade att direktivet skadar den svenska modellen. Även Moderaterna och Jessica Polfjärd kampanjade emot förslaget.
Ilan De Basso (S), däremot, pratar om direktivet som en seger.
– Vi måste vidta åtgärder. Sverige har inte lyckats – parterna har inte lyckats – att sluta lönegapet.
Facken har å sin sida länge drivit frågan om att fästa ett socialt protokoll till EU:s grundfördrag. De säger att det behövs för att skydda den svenska modellen. Moderaterna har röstat emot det.
– Det är ingen som har fel. Det förslaget bygger på att ena parten känner starkare för det. Någonstans vilar den svenska modellen på att det finns en enighet, säger Jessica Polfjärd.
Den svenska modellen
En ordning där fack och arbetsgivare gör upp om nästan alla villkor på arbetsmarknaden, medan staten sällan lägger sig i. Ett exempel är att Sverige inte har några lagar om lägstalön. Det styrs helt av kollektivavtal.
EU-valet
Den 9 juni kan du som är över 18 år och svensk medborgare, alternativt medborgare i ett annat EU-land och folkbokförd i Sverige, rösta i valet till Europaparlamentet. Sverige ska utse 21 av totalt 720 parlamentariker.
Precis som i riksdagsvalet behöver ett parti samla minst 4 procent av rösterna för att kunna få ett mandat. Vid det förra valet blev Socialdemokraterna största parti, följt av Moderaterna och Sverigedemokraterna.
