Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Sänkt lön räddade jobben

Under fyra månader har tjänstemän på Atlas Copco jobbat en dag mindre i veckan mot ett löneavdrag på tio procent. Allt för att undvika varsel om uppsägningar. Unionenklubben och medlemmarna är nöjda med krisavtalet och hoppas att fler ska ta efter.
Linnea Andersson Publicerad
Atlas Copco:s kontor i Örebro.
Fyra dagars jobb i stället för fem och tio procent lägre lön - det kom fack och arbetsgivare överens om för att rädda jobben på Atlas Copco i Örebro. Foto: Atlas Copco

Efter ett antal omställningsprocesser, den senaste under 2014, satte sig Unionenklubben och Atlas Copco ned och diskuterade vad de kunde göra för att undvika fler neddragningar i framtiden. Resultatet blev avtalet ”Flexibel bemanning” som innebär att fack och arbetsgivare förbinder sig att använda alla verktyg i avtalet innan det ens kan bli tal om uppsägningar.

– Vi ser avtalet som att vi aldrig någonsin ska gå in i ett varsel igen. Det ska mycket, mycket till om vi över huvud taget ska hamna där, säger Pär Aneman, ordförande i Unionenklubben på Atlas Copco Rockdrill i Örebro.  

”Verktygen” i avtalet går, förutom sänkt arbetstid och lön, bland annat ut på att arbetsgivaren ska göra vissa omprioriteringar och skicka hem inhyrda konsulter för att sänka kostnaderna. De anställda får visserligen lägre lön under en period, men förlorar varken sjukpenninggrundande inkomst eller pension.

Många har tyckt att det har varit bekvämt

När facket förhandlat klart med Atlas Copco skickades avtalet i januari 2015 ut på en remissrunda bland Unionenmedlemmarna varav en majoritet röstade för. Sedan dess har man varit beredd på att sänka lönen i utbyte mot en ledig dag i veckan. Under våren 2016 insåg man att avtalet skulle behövas och den 1 juni gick 435 av de 1 600 anställda ner i tid och pengar.  En överenskommelse som har gett resultat.

– Vi har en uppföljning inom några veckor där vi ser den exakta pengen, men det har gett resultat. Vi har en ganska bra besparingspotential och det här har varit med och bidragit.

– Vi har gjort vår del och säkrat upp att ingen har fått gå hem, säger Pär Aneman.

De flesta medlemmar har varit nöjda med upplägget enligt Aneman som tror att många nog tyckte att det kändes lägligt att jobba mindre just under sommarmånaderna. Den 1 oktober är det dock dags att gå upp till 100 procent och 40-timmarsvecka igen. Trots att det även innebär full lön säger Pär Aneman att en del gärna skulle se att avtalet löpte vidare. Själv har han till exempel njutit av mer tid med familjen.

– Vi har haft fredagar lediga och det har gjort att jag har kunnat satsa på familjen på helgerna i stället för att ha en massa praktiska måsten. Många har tyckt att det har varit bekvämt och värderat andra saker framför löneförlusten.

Varför fler arbetsgivare och fack inte tar fram liknande avtal vet Pär Aneman inte. Han vill dock slå ett slag för modellen och hoppas att fler tar efter.

– Jag hoppas att det ger ringar på vattnet. Jag skulle gärna åka runt och presentera fördelarna för hur många som helst. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtal

Avtalsrörelsen 2027: Fortsatt strid om lön och kortare arbetstid

Unionen kräver högre lön och kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Det senare ska dock betalas med en del av löneökningen. Informatören Beatrice Bergvall vill hellre ha mer fritid än högre lön.
– För mig är det värt mycket att ha tid med mina intressen och hobbys, säger hon.
Tre personer om lön och arbetstid
Unionen ska kräva högre löner och kortare arbetstid i nästa års avtalsrörelse. Kollega frågade folk på stan vad de helst vill ha. Elias Ekelöw, Sarah Lindmark och Beatrice Bergvall är överens om att fritiden är viktig. Lina Björk

Artikeln i korthet

  • Nästa år ska Unionen omförhandla nästan 80 kollektivavtal. Bland kraven finns höjda reallöner och kortare arbetstid.
  • I förra avtalsrörelsen fick Unionen igenom en dags arbetstidsförkortning per år, till en kostnad av 0,5 procent i löneutrymme. Nu vill förbundet korta arbetstiden ytterligare.
  • Arbetsgivarna motsätter sig generellt kortare arbetstid och anser samtidigt att utrymmet för löneökningar är begränsat på grund av hård global konkurrens. 

Nästa år ska Unionen omförhandla nästan 80 kollektivavtal. Det är känt vad förbundet ska prioritera i förhandlingarna: föräldravänliga villkor, bättre förutsättningar för förtroendevalda, facklig insyn i lönestrukturen, höjda reallöner och kortare arbetstid.

Beatrice Bergvall är informatör och värd på Kulturhuset i Stockholm. Hon vet vad hon skulle välja om valet stod mellan högre lön och kortare arbetstid.

Beatrice Bergvall

– Just nu är det mer fritid. Jag har gått ner i arbetstid och jobbar 75 procent för att göra det som jag mår bra av. För mig är det värt mycket att ha tid med mina intressen och hobbys. Jag läser mycket artiklar och böcker, jag är engagerad i filosofiska grupper. Det gör mig glad och ger mig mening i livet, säger hon.

För Mattias Westerholm, IT-konsult på Vivicta AB i Kalmar, är det viktigt med en balans mellan högre lön och kortare arbetstid.

Mattias Westerholm

– Jag skulle föredra mer ledighet och inte jobba 40-timmarsveckor för att få mer tid till vänner, familj och andra värden som jag brinner för. Men om frågan var om jag är beredd att sänka min lön under inflationstakten skulle jag säga nej.

Medlemmarna avstod en halv procents löneökning

Exakt hur stort lönepåslag Unionen tänker kräva är inte fastställt, men förbundet har tidigare sagt att det rör sig om ungefär samma löneökningstakt som i år, alltså runt 3 procent.

I förra avtalsrörelsen lyckades Unionen få till en arbetstidsförkortning med en dag per år. I utbyte avstod förbundet 0,5 procents löneökningar. I nästa års förhandlingar vill Unionen sänka arbetstiden ytterligare.

Sarah Lindmark studerar kommunikationsprogrammet på Södertörns högskola, men jobbar också som säljare på Akademibokhandeln och ljudproducent på Södertörns Högskola. Som student värderar hon pengar högre än fritid, men tror att det kommer ändra sig med tiden. 

Sarah Lindmark

– I mitt framtida yrkesliv tror jag att jag skulle värdera min fritid högst. Om man utgår från att heltid är 40 timmar per vecka så är det många timmar man dedikerar till jobbet. För att hålla ett helt arbetsliv tror jag att man ska värdera sin fritid för att orka hålla i längden, säger hon.

Kortare arbetstid minskar utrymmet för löneökningar

Unionens utgångspunkt är att arbetstidsförkortning inte är gratis. Exakt hur mycket den får kosta blir en förhandlingsfråga.

Elias Qalandari, administratör på Norrtulls SK i Stockholm, kan tänka sig att avstå en del pengar för att få mer fritid.

Elias Qalandari

– Det är viktigt att känna att man har möjlighet till ett vanligt liv och att jobbet inte blir hela ens liv. För mig och – om jag ska killgissa lite – för min generation är det viktigare med kortare arbetstid än en hög lön. Men för egen del tycker att jag jobbar lagom mycket, säger han.

Därför säger arbetsgivarna nej till kortare arbetstid

Arbetsgivarna är generellt starka motståndare till sänkt arbetstid. Efter förra avtalsrörelsen höll arbetsgivarorganisationen Almega webbinarier om arbetstiden. Där informerade de sina medlemmar om att de hade möjlighet att dra in redan beslutade arbetstidsförkortningar. 

Arbetsgivarnas motstånd kvarstår. De anser dessutom att utrymmet för att höja lönerna är litet – och pekar på att den globala konkurrensen är hård, inte minst från Kina. Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, tycker inte att det argumentet håller.

– Konkurrenskraften är avgörande för svenska företag, men svenska företag behöver konkurrera med kompetens, produktivitet och hållbara villkor, inte genom lägre löneökningar och längre arbetstid, säger Martin Wästfelt.

”Det finns ingenting som kan ersätta tid” 

Elias Ekelöw, som studerar data och systemvetenskap vid Stockholms universitet, tycker inte att det finns något som kan ersätta tid.

Elias Ekelöw

– Jag är student så jag behöver både mer ledig tid och mer pengar. Men måste jag välja så väljer jag mer fritid för att göra saker som jag tycker om och ger mig mening. Pengar är viktigt men i slutändan finns det ingenting som kan ersätta tid. När jag skaffar familj kanske jag tänker annorlunda, eftersom jag då får fler att försörja, säger han.

Unionens krav inför avtalsrörelsen 2027: Kortare arbetstid och föräldravänliga villkor

Inför nästa års avtalsrörelse har Unionen frågat 21 000 medlemmar vad de anser att förbundet ska prioritera i förhandlingarna. Svaren ger riktningen för avtalsrörelsen 2027. Unionen kräver:

  • Ett löneutrymme som ger reallöneutveckling över tid. Avtalens lägstalöner ska höjas i samma takt.  
  • Att fackliga representanter ska få insyn i lönestrukturen och inflytande över lönesättningen vid nyanställningar och befordringar.  
  • Ytterligare avsättningar till arbetstidsförkortning.  
  • Att fackligt förtroendevalda får bättre förutsättningar att genomföra sina uppdrag.
  • Ökad jämställdhet genom mer föräldravänliga villkor.