Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Fortsatt strid kring flexpensionen

Unionen och Sveriges Ingenjörer tvingades avbryta den planerade konflikten i sista stund. Nu hoppas facken att Arbetsdomstolen ska ge dem rätt att strejka för att få igenom hjärtefrågan, flexpensionen.
Niklas Hallstedt Publicerad
Kamp eller inte kamp? Nu ligger frågan om strejk för flexpension för slutgiltigt avgörande hos AD.

I våras var det nära att strejk bröt ut bland annat på SVT och Bilprovningen. Fackens avsikt var att den vägen få in flexpensionen även i avtalen med arbetsgivarorganisationen Almega. Sedan tidigare hade man fått in flexpension i avtalen med övriga motparter inom Svenskt Näringsliv.

Men strejken avblåstes innan den hunnit börja efter att AD konstaterat att flexpensionen hörde hemma i avtalet om tjänstepensionen ITP, alltså inte i de avtal som var föremål för förhandlingar för tillfället. Därmed var det oklart om facken hade rätt att ta till konfliktvapnet.

Det betyder inte att facken har lagt ned kampen. Nu ligger frågan hos AD för ett slutgiltigt avgörande. Skulle AD säga ja till strejk ger det självklart facken en fördel i de kommande förhandlingarna. Skulle AD säga nej kan man förvänta sig en annan strategi. En möjlighet som säkert diskuterats är att säga upp ITP-avtalet, en annan att frigöra flexpensionen från ITP.
 

Flexpensionens två delar

  • Större möjlighet att gå ned på deltid från 60 eller 62 års ålder (beroende på vilket avtalsområde man tillhör).
  • Ytterligare pensionsavsättningar läggs till den vanliga tjänstepensionslösningen.

 

Facit över den gångna avtalsrörelsen

Detta krävde Unionen:

  • Ettårigt avtal
    När ekonomin är svajig vill man inte binda sig för lång tid i ett avtal som senare kan visa sig ge för låga löneökningar. De senaste 20 åren har facket alltid utgått från krav i ettåriga avtal. Även arbetsgivarsidan var inställd på ett ettårigt avtal, så det blev aldrig en stor fråga. 

    Så blev det: Ettårigt.
     
  • 2,8 procents löneökningar
    Inom ramen för löneökningarna krävde man avsättningar till flexpension samt en lägsta garanterad löneökning på mellan 385 och 450 kronor beroende på avtalsområde.
    Arbetsgivarsidan var mycket skeptisk till fackens krav. Helst hade de velat se ett nollavtal, eftersom de bedömde ekonomin som så osäker. Inom industri, bygg, transport och handel veks ytterligare 0,2 procent till flexpensionen. På Almegaområdet nådde Unionen inte fram, 100 000 medlemmar saknar fortfarande flexpension.
    Så blev det: 2,2 procent. Lägsta garanterade löneökning: vanligen mellan 220 och 285 kronor.
     
  • Jämställdhet
    Unionen ville att parterna tillsammans skulle skapa en modell för systematiskt jämställdhetsarbete. Detta för att undvika att kvinnor och män behandlas olika i typiska situationer, som rekrytering eller lönesättning.
    Så blev det: Arbetsgrupper har skapats inom vissa sektorer som ska presentera en gemensam modell.
     
  • Arbetstid
    Unionen krävde att parterna gemensamt arbetar med att införa Arbetsmiljöverkets föreskrift om psykosocial arbetsmiljö samt förbättrade möjligheter till återhämtning.
    Så blev det: Arbetsgrupper tillsatta inom industrin.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Strejken på SVT avblåst - avtal klart

Det blir ingen strejk på SVT. Under onsdagen kom fack och arbetsgivare överens om ett nytt kollektivavtal. Det nya avtalet innehåller kortare arbetstid och övertidsersättning för deltidsanställda.
David Österberg Publicerad 23 april 2025, kl 14:53
Ingen strejk på SVT. PÅ bilden syns SVT:s fasad i Stockholm.
Det blir ingen strejk på Public service. Unionen och Medieföretagen kom överens om ett nytt kollektivavtal under onsdagen. Det innehåller kortare arbetstid och högre löner. Foto: Ola Rennstam.

Unionen hade varslat om strejk på SVT i Stockholm. Strejken skulle ha brutit ut klockan fem på fredag morgon. Men under onsdagen kom fack och arbetsgivare överens – med hjälp av medling.

– Trots stark konfliktberedskap hos våra medlemmar är det alltid bra om vi kan lösa frågor vid förhandlingsbordet. Att vi lyckades gå i mål med förhandlingarna på Public Service är ett bevis på vad vi kan åstadkomma när vi står enade. Utan det engagemang som medlemmar och förtroendevalda har visat hade vi inte kunnat nå detta resultat, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, i ett pressmeddelande.

Högre lön och kortare arbetstid

Högre lön och arbetstidsförkortning har varit de viktigaste kraven för Unionens medlemmar i avtalsrörelsen och det har förbundet nu efter långa förhandlingar lyckats få till.

– Det satt hårt inne men nu har vi kommit överens och är nöjda med att ha avtal på plats, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande.

Det nya avtalet har ett totalt värde på 6,4 procent. Det innehåller också en dags arbetstidsförkortning per år som förläggs av arbetsgivaren och övertidsersättning för deltidsanställda.

Även arbetsgivarsidan är nöjd med det nya avtalet.

– Ur ett arbetsgivarperspektiv har vi också fått till förbättringar i avtalet avseende förläggning av arbetstid samt utökade möjligheter till förläggning av kvälls- och nattjänstgöring, säger Sara Ejdeskog, Medeföretagens förhandlingsledare.

Kollega har varit i kontakt med Unionenklubben på SVT. Klubben avböjer att kommentera.