Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Fortsatt strid kring flexpensionen

Unionen och Sveriges Ingenjörer tvingades avbryta den planerade konflikten i sista stund. Nu hoppas facken att Arbetsdomstolen ska ge dem rätt att strejka för att få igenom hjärtefrågan, flexpensionen.
Niklas Hallstedt Publicerad
Kamp eller inte kamp? Nu ligger frågan om strejk för flexpension för slutgiltigt avgörande hos AD.

I våras var det nära att strejk bröt ut bland annat på SVT och Bilprovningen. Fackens avsikt var att den vägen få in flexpensionen även i avtalen med arbetsgivarorganisationen Almega. Sedan tidigare hade man fått in flexpension i avtalen med övriga motparter inom Svenskt Näringsliv.

Men strejken avblåstes innan den hunnit börja efter att AD konstaterat att flexpensionen hörde hemma i avtalet om tjänstepensionen ITP, alltså inte i de avtal som var föremål för förhandlingar för tillfället. Därmed var det oklart om facken hade rätt att ta till konfliktvapnet.

Det betyder inte att facken har lagt ned kampen. Nu ligger frågan hos AD för ett slutgiltigt avgörande. Skulle AD säga ja till strejk ger det självklart facken en fördel i de kommande förhandlingarna. Skulle AD säga nej kan man förvänta sig en annan strategi. En möjlighet som säkert diskuterats är att säga upp ITP-avtalet, en annan att frigöra flexpensionen från ITP.
 

Flexpensionens två delar

  • Större möjlighet att gå ned på deltid från 60 eller 62 års ålder (beroende på vilket avtalsområde man tillhör).
  • Ytterligare pensionsavsättningar läggs till den vanliga tjänstepensionslösningen.

 

Facit över den gångna avtalsrörelsen

Detta krävde Unionen:

  • Ettårigt avtal
    När ekonomin är svajig vill man inte binda sig för lång tid i ett avtal som senare kan visa sig ge för låga löneökningar. De senaste 20 åren har facket alltid utgått från krav i ettåriga avtal. Även arbetsgivarsidan var inställd på ett ettårigt avtal, så det blev aldrig en stor fråga. 

    Så blev det: Ettårigt.
     
  • 2,8 procents löneökningar
    Inom ramen för löneökningarna krävde man avsättningar till flexpension samt en lägsta garanterad löneökning på mellan 385 och 450 kronor beroende på avtalsområde.
    Arbetsgivarsidan var mycket skeptisk till fackens krav. Helst hade de velat se ett nollavtal, eftersom de bedömde ekonomin som så osäker. Inom industri, bygg, transport och handel veks ytterligare 0,2 procent till flexpensionen. På Almegaområdet nådde Unionen inte fram, 100 000 medlemmar saknar fortfarande flexpension.
    Så blev det: 2,2 procent. Lägsta garanterade löneökning: vanligen mellan 220 och 285 kronor.
     
  • Jämställdhet
    Unionen ville att parterna tillsammans skulle skapa en modell för systematiskt jämställdhetsarbete. Detta för att undvika att kvinnor och män behandlas olika i typiska situationer, som rekrytering eller lönesättning.
    Så blev det: Arbetsgrupper har skapats inom vissa sektorer som ska presentera en gemensam modell.
     
  • Arbetstid
    Unionen krävde att parterna gemensamt arbetar med att införa Arbetsmiljöverkets föreskrift om psykosocial arbetsmiljö samt förbättrade möjligheter till återhämtning.
    Så blev det: Arbetsgrupper tillsatta inom industrin.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

IT-anställda får kortare arbetstid

Nu får även IT-anställda kortare arbetstid. Men löneökningen blir lägre än inom industrin. Dessutom undantas mindre företag från skyldigheten att förhandla med facket.
David Österberg Publicerad 3 april 2025, kl 10:07
Tid och Peter Hellberg
Förhandlingarna har varit tuffa. Men nu har fack och arbetsgivare enats om ett nytt kollektivavtal för IT-anställda. Colourbox/Anders Wiklund/TT

Nu är kollektivavtalet för anställda inom IT klart. Avtalet innebär 5,5 procents löneökningar på två år. Från 1 april i år höjs lönerna med 3 procent och 1 april nästa år höjs lönerna med 2,5 procent. 

Det nya kollektivavtalet innehåller också arbetstidsförkortning med en dag per år och ytterligare avsättning till flexpension (mer pengar till tjänstepensionen och möjlighet att jobba deltid i slutet av arbetslivet). Arbetstidsförkortningen införs nästa år.

Arbetstidsförkortningen är värd 0,5 procent och flexpensionen 0,4 procent. Det totala avtalsvärdet är därmed 6,4 procent – alltså lika mycket som inom industrin.

– Arbetsgivarna har länge pratat om att svårigheter att rekrytera hindrar tillväxten. Med högre löner och bättre förutsättningar för ett arbetsliv i balans gör vi branschen mer attraktiv. Det har varit hårda förhandlingar och för Unionens medlemmars skull är jag oerhört glad över att vi lyckades nå hela vägen fram, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande.

Tillåtet med nattarbete

I det nya avtalet finns också lättnader för mindre företag som saknar klubb vad gäller skyldigheten att MBL-förhandla. Den frågan var aktuell även i förra avtalsrörelsen, men avfärdades då helt av Unionen.

Det blir dessutom möjligt för företag med kollektivavtal att ha nattarbete. Det är i dag förbjudet om företaget inte ägnar sig åt samhällsviktig verksamhet eller har avtalat bort lagen i ett kollektivavtal.

”MBL funkar bäst när det finns klubb”

Martin Wästfelt är Unionens förhandlingschef. Han är nöjd med IT-avtalet och tror att det leder till reallöneökningar de kommande två åren.

– Det är vår bedömning. Och man ska komma ihåg att hela avtalsvärdet är 6,4 procent. Arbetstidsförkortning och pension är i vissa avseenden mer värdefulla än en löneökning, bland annat eftersom alla får del av dem. Att vi lyckades få till arbetstidsförkortning är ett genombrott.

För företag med färre än 50 anställda som saknar klubb införs lättnader vad gäller skyldigheten att förhandla enligt MBL.

– På vissa arbetsplatser tycker medlemmarna att relationen med arbetsgivaren är så bra att det räcker att arbetsgivaren informerar om förändringar på en arbetsplatsträff.

För Unionen innebär avtalsändringen ett tillfälle att besöka arbetsplatser utan förtroendevalda för att informera om ändringen.

– Vill man ha kvar arbetsgivarens förhandlingsskyldighet har man möjlighet att välja ett arbetsplatsombud med förhandlingsmandat eller bilda en klubb. Då gäller de vanliga reglerna. MBL funkar bäst när det finns förtroendevalda på en arbetsplats. Den bygger på att båda parterna ska känna till verksamheten och det kan aldrig en ombudsman göra på samma sätt, säger Martin Wästfelt.

Vissa frågor ska förhandlas med facket

Enligt det nya kollektivavtalet ska de anställda informeras om ändringen vad gäller MBL.

– Vi kommer att åka ut till alla arbetsplatser och berätta för tjänstemännen, på betald arbetstid, om vilka regler som gäller. Överenskommelsen är absolut en eftergift, men kan i bästa fall tydliggöra hur samverkan på en arbetsplats ska gå till och leda till fler förtroendevalda.

Vissa situationer, exempelvis verksamhetsövergångar, personalneddragningar och borttagande av personalförmåner, ska även i fortsättningen MBL-förhandlas. 

IT-avtalet i korthet

  • Arbetstidsförkortning med en kalenderdag per år från och med 2026.
  • Ny samverkansordning i medbestämmandefrågor på företag med mindre än 50 anställda där det saknas klubb.
  • Förenklat regelverk införs för nattarbete.
  • Den som jobbar mer än sin avtalade deltid eller sin deltidsföräldraledighet får övertidsersättning.
  • Avtalsvärdet är 6,4 procent över två år. I det ingår avsättning till flexpension med 0,2 procent under 2025 och 0,2 procent under 2026 samt avsättning till arbetstidsförkortning under perioden om 0,5 procent.
  • Det nya avtalet gäller 1 april 2025 till 31 mars 2027.