Det finns ett antal amerikanska företag som har valt den platta modellen, bland dem som brukar nämnas finns burktomatföretaget Morning Star och spelföretaget Valve. Även i Sverige finns företag som satsar på chefslöst.
Förespråkarna anser att det blir betydligt bättre när de anställda själva beslutar. I bästa fall går det betydligt snabbare att komma till beslut, byråkratin minskar och effektiviteten ökar. En bonus är att man dessutom blir av med en del kostnader. Chefer har som bekant ofta bra betalt.
Stimulerar till initiativtagande och sätter fokus på nytänkande
William Brochs-Haukedal, professor vid Norges Handelshögskola i Bergen, har skrivit flera böcker om ledarskap. Han anser att många företag kan skippa cheferna och fungera alldeles utmärkt ändå. När ett företags verksamhet bygger på att det sker ständiga förändringar och innovationer kan det vara bra att ta bort så många chefsnivåer som möjligt.
– Det stimulerar till initiativtagande och sätter fokus på nytänkande mer än att tillfredsställa interna auktoriteter, säger William Brochs-Haukedal.
– Det är bra att skilja på ledare och ledning. Knepet är att förstå om ledning bäst utförs med eller utan en ledare. Svaret beror på företaget, marknaden, de anställdas erfarenhet, om organisationen är förberedd på sättet att arbete och liknande.
Handlar det exempelvis om stora förändringar är det mer effektivt med en chef som styr och koordinerar, menar han.
William Brochs-Haukedal tror inte att alla företag kommer att välja chefslöst i framtiden, men att det blir fler och fler. Både bransch och storlek har betydelse, den platta organisationen är vanligast i små och medelstora företag i kunskapsintensiva branscher.
Ansvar decentraliseras - men sällan befogenheter
Men långt ifrån alla forskare håller med. Magnus Sverke, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Stockholms universitet, ger inte mycket för den chefslösa organisationen.
– Blir det bättre för de anställda och företaget? Det snabba svaret är nej.
Magnus Sverke menar att det finns flera anledningar till detta. De anställda behöver stöd i sitt arbete, de måste få regelbunden återkoppling och de behöver någon som hjälper dem att avgöra när ett arbete är färdigt – vilket kan minska arbetsmiljöproblem och förhindra att de går in i väggen. Cheferna har ett ansvar inte bara för att verksamheten är lönsam. Dessutom är det, enligt Magnus Sverke, oftast opraktiskt i större organisationer och inte heller mer demokratiskt i praktiken.
– Även om du decentraliserar ansvar så decentraliserar du sällan befogenheter. Ofta blir det tvärtom, att de centraliseras ännu mer.
På 1980-talet kom SAS-chefen Jan Carlzons bok Riv pyramiderna, som gav upphov till ett stort intresse för platta organisationer. Då var det en ännu större trend än i dag, konstaterar Magnus Sverke.
– Ofta är det väldigt mycket av nyhetens behag i detta. Det är detsamma som under it-boomen. I början brukar folk blomstra och företaget gå bra. Men när företaget expanderar uppstår det ofta hierarkier – just eftersom det finns svårigheter med såväl informations- och beslutsprocesser som med att ha koll på verksamheten om det är för långt till ledningen.
Läs mer:
Så säger lagen
Publika aktiebolag, det vill säga bolag vars aktier går att köpa på den öppna marknaden, måste enligt lag ha en verkställande direktör. Vd:n har det yttersta ansvaret enligt bland annat arbetsmiljölagen, skattelagen och miljöbalken.
