Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Stämmer chefen för kyss

En kvinnlig säljare blev sexuellt trakasserad och kysst på munnen av sin chef. Nu kräver hon via Unionen en ersättning på 40 000 kronor för diskriminering.
Niklas Hallstedt Publicerad
Maja Suslin/TT
Maja Suslin/TT

Enligt den kvinnliga säljaren kommenterade chefen hennes utseende och tittade på hennes kropp på ett sätt som hon upplevde som obehagligt. Det skedde under hela hennes anställning, trots att hon tydligt visade att hon inte var intresserad.

I samband med en julfest kysste chefen henne på munnen, vilket fick kvinnan att fundera på att säga upp sig. Hon behövde dock jobbet och valde att stanna kvar. I stället tog hon upp den ovälkomna kyssen med bolagets hr-chef. Hr-chefens svar var att han kände till hur kvinnans chef betedde sig mot de kvinnliga anställda, och att hon borde försöka hålla sig undan honom så gott det gick.

Den här typen av händelser är nog inte helt ovanliga, konstaterar Sofia Wolff, förbundsjurist på Unionen som driver fallet. Däremot är det långt ifrån alltid de hamnar i domstol.

En anledning till att kvinnan valde att gå vidare med saken var att hon kort efter händelsen blev uppsagd på grund av arbetsbrist och att hon upplevde att hennes reaktion på arbetsgivarens agerande spelade in i beslutet att säga upp henne.

Sofia Wolff tror att många inte anmäler sexuella trakasserier av liknande slag. Om man fortfarande är anställd så utsätter man sig inte gärna för obehaget det kan innebära att påtala problemet för arbetsgivaren. Risken för att utsättas för repressalier kan också spela in.

– Den här kvinnan vill göra en markering och visa att det inte är okej att bete sig som hennes chef gjort. Dessutom vill hon säga ifrån för de andras skull, chefen betedde sig ju på det här sättet också mot hennes kvinnliga kollegor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Stopphand
En 60-årig kvinna blev aldrig kallad på intervju. Företaget sökte någon "som är där du var 1994". Nu betalar företaget ersättning för åldersdiskriminering. Colourbox

I november förra året sökte en då 60-årig kvinna jobb som marknadsansvarig på ett stort säkerhetsbolag. Hon ansåg att hon uppfyllde samtliga krav i annonsen men hörde inget från företaget.

Till slut mejlade hon den rekryteringsansvariga och frågade om hennes löneanspråk var skälet till att hon inte kallats till intervju.

Svaret blev att lönen inte var problemet. Företaget sökte någon som befann sig där hon själv hade varit 1994. Då var kvinnan 28 år.

Kvinnan, som är medlem i Akademikerförbundet SSR, vände sig då till facket, som kallade arbetsgivaren till förhandling.

– Genom sitt uttalande har företaget gjort ett antagande om att hon var för gammal för tjänsten. Det är svårt att förstå resonemanget: på vilket sätt skulle hennes kompetens ha försvunnit sedan 1994? Den har hon såklart med sig fortfarande, säger Hanna Mikaelsson, ombudsman på SSR.

Fick 50 000 kronor efter tvisten

SSR öppnade för en förlikning och krävde 70 000 kronor i ersättning till kvinnan. När företaget sade nej gick ärendet vidare till LO-TCO Rättsskydd, som stämde arbetsgivaren för brott mot diskrimineringslagen och krävde 100 000 kronor i diskrimineringsersättning.

Kort före domstolsförhandlingen erbjöd företaget kvinnan 50 000 kronor för att lösa tvisten.

– Den accepterades av vår medlem. Åldersdiskriminering är oacceptabelt och för oss är det viktigt att markera att arbetsgivare ska rekrytera utifrån kompetens och ingenting annat, säger Hanna Mikaelsson.

Uppmanar fler att vända sig till facket

Hanna Mikaelsson tror att mörkertalet för åldersdiskriminering är stort. Hon uppmanar den som misstänker att den har utsatts att kontakta sitt fackförbund eller, om man inte är medlem i facket, Diskrimineringsombudsmannen.  

– Vi måste hjälpas åt för att få en förändring. Det måste kosta att göra fel. Men allra bäst är förstås om arbetsgivare arbetar förebyggande för att inte diskriminera.

De sju diskrimineringsgrunderna

  • Kön
  • Könsöverskridande identitet eller uttryck
  • Etnisk tillhörighet
  • Religion eller annan trosuppfattning
  • Funktionsnedsättning
  • Sexuell läggning
  • Ålder.