Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Årliga lönekartläggningar återinförs

Från och med nästa år blir arbetsgivare återigen skyldiga att göra årliga lönekartläggningar. Dessutom kommer fler företag än tidigare att behöva dokumentera kartläggningarna. Unionen välkomnar beslutet.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
Lönekartläggning är ett viktigt verktyg för att komma till rätta med lönegapet mellan kvinnor och män. Colourbox

Sedan 2008 då Alliansregeringen ändrade diskrimineringslagen behöver företag inte genomföra lönekartläggningar mer än vart tredje år. En rapport från Unionen förra året visade att arbetsgivare blivit sämre på att genomföra kartläggningar efter lagändringen, en tredjedel av företagen hade inte gjort någon lönekartläggning alls under de senaste tre åren.

Stefan Löfvén lovade under valrörelsen att återinföra årliga lönekartläggningar. På tisdagen sade riksdagen ja till regeringens förslag om ändringar i diskrimineringslagen. Dessutom kommer kravet på skriftlig dokumentation vid lönekartläggningen ändras till att omfatta arbetsgivare med minst tio anställda. I dag går gränsen vid 25 anställda.

Unionen har länge drivit kravet på att återinföra årliga lönekartläggningar efter som det anses vara ett viktigt verktyg för att komma till rätta med ojämställda löner.

– Jag blev superglad när jag hörde om beslutet, jag har väntat länge på det personligen. Sen blir det spännande att se vad nästa steg blir och  frågan är hur mycket krut man kommer att lägga på att lagen efterlevs, säger Theres Sysimetsä, styrelseledamot i Unionen.

– Vi behöver titta på olika sätt att verkställa lagen och här ligger det ett tungt ansvar på alla arbetsmarknadens parter.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Regeringen stoppar lag om lönetransparens

EU:s nya regler för lönetransparens skulle gälla från juli i år. Sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Nu ändrar sig regeringen igen och vill att EU gör om direktivet.
David Österberg Publicerad 26 mars 2026, kl 09:39
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister
Regeringen drar tillbaka lagen om lönetransparens. Regeringen vill att EU ändrar på direktivet och skjuter på införandet. Enligt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) skapar reglerna onödig administrativ börda. Jessica Gow/TT

Män tjänar mer än kvinnor. Det vill EU ändra på genom direktivet om lönetransparens. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen. 

Direktivet skulle bli lag i juli, men sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Anledningen var att arbetsgivarna ansåg att de behövde mer tid på sig för att förbereda sig för de nya reglerna. 

Kräver att EU ändrar direktivet

Nu meddelar regeringen att direktivet måste göras om innan det kan bli lag i Sverige. Det blir därför ingen proposition om lönetransparens. I stället ska regeringen verka för att EU gör om direktivet och skjuter på när det ska vara infört.

– Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet har beslutet fattats efter att regeringen haft dialog med arbetsgivare, fackförbund och civilsamhället. Regeringen anser att direktivet inte ger tillräcklig flexibilitet för nationella lösningar och skapar ”onödig administrativ börda”.

Det är oklart hur EU ställer sig till Sveriges krav.