Arbetsgivare måste jobba hårdare mot diskriminering
I dag är arbetet för till exempel HBTQ-inkluderande arbetsplatser frivilligt, men från årsskiftet kommer företag att bli skyldiga att jobba förebyggande för att främja alla anställdas lika rättigheter och möjligheter. Arbetet med aktiva åtgärder inom arbetslivet kommer då att omfatta samtliga diskrimineringsgrunder.
Unionen välkomnar att arbetsgivare framöver måste jobba aktivt ned samtliga sju diskrimineringsgrunder. Colourbox
Fram till årsskiftet är arbetsgivarna skyldiga att jobba för att förbygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. Riksdagen fattade i veckan beslut om att ändra diskrimineringslagen så att företag från och med nästa år även måste jobba förebyggande mot diskriminering och främjande av lika rättigheter också när det gäller diskrimineringsgrunderna könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
En stor framgång, anser Peter Tai Christensen, Unionens expert på likabehandling, jämställdhet och mångfald.
– Vi vet ju att det förekommer diskriminering som har samband med samtliga diskrimineringsgrunder. Att man endast var tvungen att jobba främjande och förebyggande med tre av sju diskrimineringsgrunder känns konstigt eftersom det inte finns någon inbördes hierarki mellan diskrimineringsgrunderna.
Lagändringen innebär också att arbetssättet kommer att bli annorlunda. Arbetsgivarna måste framgent kartlägga vilka risker som finns för diskriminering och repressalier eller andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten.
– Medan fokus tidigare låg på målet med arbetet är fokus i nya lagen själva det systematiska arbetssättet, som tvingar arbetsgivarna att åtgärda de risker och hinder som finns. Vi är positiva till det mesta med ändringarna, utom att vi inte har möjlighet att i kollektivavtal ersätta bestämmelserna om aktiva åtgärder med mer ändamålsenliga och branschanpassade regler, säger Peter Tai Christensen.
Funktionsrätt Sverige: ”Stötande” att så många diskrimineras
Var tredje person med funktionsnedsättning har upplevt diskriminering i arbetslivet, enligt Diskrimineringsombudsmannen. Det rapporten visar är ”stötande i grunden”, säger Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige.
Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige, kritiserar behandlingen av personer med funktionsnedsättning. Att så många upplever diskriminering på arbetsmarknaden är stötande anser han. Foto: Funktionsratt Sverige/Colourbox
En tredjedel av alla 16-65-åringar med en funktionsnedsättning har upplevt diskriminering i arbetslivet, enligt Diskrimineringsombudsmannen senaste rapport.
Nicklas Mårtensson. Foto: Linnea Bengtsson/Funktionsrätt Sverige
Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige, tycker siffrorna kräver nya åtgärder. – Det är anmärkningsvärt högt.Det går för långsamt, säger han.
DO har fördjupat sig i diskriminering som har samband med funktionsnedsättning vid rekrytering. Situationerna gäller allt från rekrytering, till chefens behandling och vem som sägs upp.
– DO:s rapport är stötande i grunden – att man har rekryteringsbehov och inte kan fånga upp alla som har kompetensen.
Otillgängliga tester stoppar arbetssökande
Sysselsättningsgraden bland personer med funktionsnedsättning är 53 procent, medan den bland övriga befolkningen är 80 procent.
Funktionsrätt Sveriges tycker arbetsgivare måste se till att rekryteringssystemen är tillgängliga för alla och att tester inte missgynnar vissa grupper. Men framförallt krävs ett skifte i synen på människor menar Nicklas Mårtensson.
– Arbetsgivare måste våga anställa. Vi måste jobba med attityder. Vi har en lågkonjunktur men ändå skriker många efter arbetskraft. Vad är problemet?
Heltidsnormen hindrar fler från att få jobb
Han kritiserar också heltidsnormen i Sverige, nästan alla jobbannonser är 100 procent.
– Det kan inte vara så att vi alltid måste vara ute efter det. Det måste finnas ett värde även i 50-60 procent. Anställ två på halvtid.
Stöd från Arbetsförmedlingen dröjer för länge
Ett annat problem enligt Funktionsrätt Sverige är att Arbetsförmedlingen tar för lång tid på sig att stötta och utreda vid behov av hjälpmedel. Det gör att man inte hinner söka vissa jobb i tid och skrämmer bort arbetsgivare.
– Om jag anställt någon med en funktionsnedsättning men märker att vissa situationer är kniviga ska jag kunna höra av mig till en arbetsterapeut på Arbetsförmedlingen som kan ge tips. Det är människors tid och liv det handlar om - och ekonomi, säger Nicklas Mårtensson.
Krav på höjt lönebidrag för att anställa fler
Organisationen driver att lönebidraget borde höjas från 20 000 till 28 000 kronor i månaden och indexeras upp med inflationen.
– Det har stått still i sju år och gör att arbetsgivare inte får kostnadstäckning för att anställa. Då säger man också först upp de som är längst från arbetsmarknaden.
Aktivitetsstöd ”väldigt låg ersättning”
Även sjukersättning och aktivitetsersättning är för låga enligt Funktionsrätt Sverige, som samlar en rad olika brukar- och patientorganisationer i Sverige. Får man sjuk- eller aktivitetsersättning på 100 procent har man som mest drygt 13 000 kronor före skatt.
– Det är en väldigt låg ersättning. Sedan kan man söka bostadsbidrag, men då blir man ju beroende av bidrag trots att man inte kan rå för att man fått en funktionsnedsättning som innebär en nedsatt arbetsförmåga.
Flexibelt arbete hjälper – men syns inte i statistiken
Sedan pandemin har möjligheten att arbeta mer flexibelt och hemifrån ökat för många anställda, men det är inget som syns i statistiken över sysselsatta med funktionsnedsättning. Men en öppen dialog med anställda om deras behov och små justeringar i arbetsmiljön leder ofta till att fler kan jobba mer enligt Nicklas Mårtensson.
– Det är bra att kunna kombinera att jobba hemma och på plats, exempelvis om du har migrän 1-2 ggr i veckan eller i månaden. Eller en kronisk magsjukdom, eller psykisk ohälsa som fluktuerar. Eller om du sitter i rullstol och det kommit jättemycket snö.
Jobbsökande väljs bort på grund av sin funktionsnedsättning på olika sätt i olika skeden av rekryteringsprocessen.
Negativa föreställningar om funktionsnedsättningar kan vara en orsak till diskriminering vid rekrytering.
Att vara öppen med att man har en funktionsnedsättning kan medföra att chansen att få ett arbete minskar.
Utrikes födda med en funktionsnedsättning löper ökad risk för diskriminering enligt rapporten. I gruppen svarar nästan hälften, 47 procent, att de upplevt diskriminering någon gång i arbetslivet som har samband med deras funktionsnedsättning.
