Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Så ger och tar du feedback

Att få veta hur man gör sitt jobb är nödvändigt. Både för individen och företaget, både för medarbetaren och chefen. Läs Kollegas lilla feedback-skola!
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Negativ feedback ska handla om sådant som går att ändra på. Colourbox

Alla vill ha feedback. Sägs det. I verkligheten fasar många för det årliga utvecklingssamtalet med chefen då det ska talas om ens brister och starka sidor.

Men feedback är mer än så. Att få veta vad andra tycker om ens arbetsinsats är nödvändigt för att kunna utvecklas och växa. Man skulle till och med kunna hävda att det handlar om brist på respekt att låta folk jobba i fel riktning utan att säga något.

Feedback är inte något som bara ska tas upp på utvecklingssamtal, utan något betydligt oftare återkommande. Gör jag ett bra jobb? Eller är det bara halvdant? Och vad kan jag göra för att bli bättre? Utan feedback händer ingenting, det är som att jobba i ett vakuum. Om ingen bryr sig om ens arbete är det lätt hänt att man själv inte heller bryr sig. Varför skulle jag?

I slutändan blir arbetsmiljön lidande. En arbetsplats där det inte talas om jobbet som utförs blir en tyst arbetsplats, sannolikt med mycket missnöje under ytan.

Chefens ansvar är extra stort eftersom det ingår i dennes roll att utveckla personalen – något som i sin tur är bra för företaget. I det arbetet är feedback nödvändigt.

Det här vet så klart alla chefer. Därför brottas de också ständigt med problemet: hur ska de kommentera medarbetarnas jobb på bästa sätt? I allmänhet lägger de dock ner betydligt mindre tid på den delen av sitt arbete än de själva tror. Undersökningar har visat att de flesta chefer ägnar mindre än två procent åt att ge medarbetarna feedback.

En anledning till att cheferna är såpass dåliga på detta –  trots att de alltså vet hur viktigt det är – uppges vara att de är rädda för hur medarbetarna ska reagera. Det kanske inte är så konstigt. Det kan vara jobbigt att göra andra människor ledsna och upprörda.

Men konstruktiv feedback är inte detsamma som kritik. Utgångspunkten är nämligen att feedbacken ska vara avsedd att hjälpa, inte stjälpa. En annan utgångspunkt är att den ska handla om sådant som går att ändra på. Andra typer av feedback bör man avhålla sig ifrån.

Som medarbetare har man rätt att kräva feedback från chefen. Och det finns aldrig anledning att bli kall-svettig när det är dags. När du får kritiska synpunkter på ditt jobb bör du ta emot dem med så öppet sinne som möjligt och fundera över om du bör ändra på något.

På samma sätt bör du ta emot beröm utan att rodna. Du är säkert värd det!

Men allt är heller inte chefens ansvar. Även övriga medarbetare bör ge feedback – både till varandra och till chefen. Till varandra eftersom det inte går att räkna med att chefen ständigt ska kunna se alla – i alla fall inte på en större arbetsplats. Till chefen eftersom även denne behöver få veta hur han eller hon sköter sitt arbete. Och ofta glöms bort, när det kommer till feedback.

I realiteten behöver det inte vara så förtvivlat svårt varken att ge eller ta emot synpunkter. Till väldigt stor del handlar det om sunt förnuft och empati.

att ge ris & ros

  • Muntlig feedback är nästan alltid bäst. Det ger möjlighet att föra en dialog.
  • Även feedback via exempelvis mejl kan fungera – men då bara om den är positiv.
  • Det är okej att berömma någons arbete inför en grupp. Är feedbacken negativ ska den däremot alltid ske i enrum.
  • Den ska vara så konkret som möjlig. Det visar också att den som ger feedback verkligen satt sig in i mottagarens arbete.
  • Den ska handla om ett beteende eller en händelse, inte hur en person är.
  • Återkopplingen bör ges i nära anslutning till händelsen eller beteendet.
  • Negativ feedback ska handla om något som går att förändra. Ge bara sådan om det kan leda till någonting bra.
  • Framför alltid feedback som ett ”jag-budskap”. Alltså: ”Jag tycker”, inte ”Vi tycker” eller ”Alla tycker”. På så vis undviker man att göra sig till tolk för andra.
  • Tänk på att för mycket feedback kan leda till låsningar.
  • Alltför negativ feedback kan bli destruktiv.
  • Välj tid och plats med omsorg. Det är viktigt att båda parter känner sig bekväma.
  • Feedback handlar om omtanke. Tänk på att chefens roll är att hitta lösningar och hjälpa dig vidare.

 

ATT TA EMOT RIS & ROS

  • Tänk på att feedbacken ges i ett gott syfte.
  • Ansträng dig för att lyssna och vara öppen.
  • Be gärna om konkreta exempel.
  • Är det positiv feedback, njut av berömmet.
  • Är det negativ feedback – undvik att gå i försvarsställning.


 

DÅLIG FEEDBACK

  •  ... är inte tillräckligt konkret. 
  •  ... ger inte möjlighet till förändring.
  •  ... skiljer inte på beteende och person.
  •  ... är anklagande och försätter mottagaren i försvarsställning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Jobbfest och porr: Anders gör musik om kontoret

Någon blir inkallad till HR efter tveksam sökhistorik. Chefen skrattar för högt när vd:n håller tal på festen. Det sorgsna livet som projektledare. När Anders Strandberg skriver musik är det kontorslivet som står i fokus.
David Österberg Publicerad 24 januari 2025, kl 06:01
Till vänster trubaduren Anders Strandbergmed vitt skägg, svartvit bild. Till höger en bild på ett halvtomt kontor.
När jobbet tar över ens liv kan livet på kontor förvandlas till sånger. Det menar Anders Strandberg som skriver låtar om jobbfester, sökhistorik på jobbdatorn och att bli inkallad till HR. Foto: Privat/Colourbox.
Anders Strandberg
Anders Strandberg. Foto: Privat.

Tv-serier om livet på kontor gör succé. The Office, Severance eller Ring min agent blev alla tittarfavoriter. Att göra musik om tillvaron som tjänsteman är ovanligare – men det är just vad Anders Strandberg har gett sig på. Till vardags jobbar han som it-konsult och på fritiden skriver han låtar som ”Human resources” (om mr. Peterson som blir inkallad till HR efter att ha betett sig otrevligt och kollat på porr), ”The company party” (om hur cheferna vill sitta så nära vd:n som möjligt och skrattar för högt åt hans skämt på jobbfesten) eller ”Productivity reporting” (om att vara övervakad och hetsad att arbeta snabbare).

Blir det roligare att jobba när du kan göra musik av jobbet?

– Det blir det väl. Jag trivs bra med mitt jobb, men det är klart att det är kul att skriva musik om det. Några av låtarna har jag skrivit för att roa mig själv och mina kollegor. Ibland skriver jag en låt och skickar runt till kollegor, för att få ett litet skratt, haha. 

Är det jobbterapi att skriva låtar om jobbet?

– Det handlar nog mest om lust, faktiskt. Jag gör det för att det är kul, helt enkelt. 

Dina låtar är lite vassa. Får du aldrig sura kommentarer från HR?

– Hittills har jag inte hört något från HR. Jag vet inte ens om de har lyssnat. Human Resources handlar om min chef, mr. Peterson. Och han tog låten med gott mod, han tyckte nog att den var rätt kul. Så här långt har det bara varit positiv feedback.

Vad kom först – musiken eller it-konsultandet?

– Jag började spela i band redan som tonåring. När jag var runt 24, 25 började jag skriva egna låtar. Då skrev jag mest på svenska, i svensk vistradition. Det höll jag på med som hobby i ett antal år. När jag blev it-konsult slutade jag mer eller mindre att skriva musik. Jobbet tog över och det blev mycket jobbresor. För några år sedan blev jag sugen på att ta tag i musikintresset. Och det som kom ut var låtar om jobbet, haha. 

Jobbet hade tagit över ditt liv?

– Precis. Så jag totade ihop några låtar och kände att det var riktigt kul och bestämde mig för att göra ett album av det.

Scenskräck och Spotify

Namn: Anders Strandberg

Gör: It-konsult på TD Synnex. Låtar om livet på kontor.

Lyssna: Låtarna finns på albumet ”Notes from a logistics IT-consultant” på Spotify.

Uppträder: För 20 år sedan gjorde jag det. Nu har jag nog för mycket scenskräck.