Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Så ger och tar du feedback

Att få veta hur man gör sitt jobb är nödvändigt. Både för individen och företaget, både för medarbetaren och chefen. Läs Kollegas lilla feedback-skola!
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Negativ feedback ska handla om sådant som går att ändra på. Colourbox

Alla vill ha feedback. Sägs det. I verkligheten fasar många för det årliga utvecklingssamtalet med chefen då det ska talas om ens brister och starka sidor.

Men feedback är mer än så. Att få veta vad andra tycker om ens arbetsinsats är nödvändigt för att kunna utvecklas och växa. Man skulle till och med kunna hävda att det handlar om brist på respekt att låta folk jobba i fel riktning utan att säga något.

Feedback är inte något som bara ska tas upp på utvecklingssamtal, utan något betydligt oftare återkommande. Gör jag ett bra jobb? Eller är det bara halvdant? Och vad kan jag göra för att bli bättre? Utan feedback händer ingenting, det är som att jobba i ett vakuum. Om ingen bryr sig om ens arbete är det lätt hänt att man själv inte heller bryr sig. Varför skulle jag?

I slutändan blir arbetsmiljön lidande. En arbetsplats där det inte talas om jobbet som utförs blir en tyst arbetsplats, sannolikt med mycket missnöje under ytan.

Chefens ansvar är extra stort eftersom det ingår i dennes roll att utveckla personalen – något som i sin tur är bra för företaget. I det arbetet är feedback nödvändigt.

Det här vet så klart alla chefer. Därför brottas de också ständigt med problemet: hur ska de kommentera medarbetarnas jobb på bästa sätt? I allmänhet lägger de dock ner betydligt mindre tid på den delen av sitt arbete än de själva tror. Undersökningar har visat att de flesta chefer ägnar mindre än två procent åt att ge medarbetarna feedback.

En anledning till att cheferna är såpass dåliga på detta –  trots att de alltså vet hur viktigt det är – uppges vara att de är rädda för hur medarbetarna ska reagera. Det kanske inte är så konstigt. Det kan vara jobbigt att göra andra människor ledsna och upprörda.

Men konstruktiv feedback är inte detsamma som kritik. Utgångspunkten är nämligen att feedbacken ska vara avsedd att hjälpa, inte stjälpa. En annan utgångspunkt är att den ska handla om sådant som går att ändra på. Andra typer av feedback bör man avhålla sig ifrån.

Som medarbetare har man rätt att kräva feedback från chefen. Och det finns aldrig anledning att bli kall-svettig när det är dags. När du får kritiska synpunkter på ditt jobb bör du ta emot dem med så öppet sinne som möjligt och fundera över om du bör ändra på något.

På samma sätt bör du ta emot beröm utan att rodna. Du är säkert värd det!

Men allt är heller inte chefens ansvar. Även övriga medarbetare bör ge feedback – både till varandra och till chefen. Till varandra eftersom det inte går att räkna med att chefen ständigt ska kunna se alla – i alla fall inte på en större arbetsplats. Till chefen eftersom även denne behöver få veta hur han eller hon sköter sitt arbete. Och ofta glöms bort, när det kommer till feedback.

I realiteten behöver det inte vara så förtvivlat svårt varken att ge eller ta emot synpunkter. Till väldigt stor del handlar det om sunt förnuft och empati.

att ge ris & ros

  • Muntlig feedback är nästan alltid bäst. Det ger möjlighet att föra en dialog.
  • Även feedback via exempelvis mejl kan fungera – men då bara om den är positiv.
  • Det är okej att berömma någons arbete inför en grupp. Är feedbacken negativ ska den däremot alltid ske i enrum.
  • Den ska vara så konkret som möjlig. Det visar också att den som ger feedback verkligen satt sig in i mottagarens arbete.
  • Den ska handla om ett beteende eller en händelse, inte hur en person är.
  • Återkopplingen bör ges i nära anslutning till händelsen eller beteendet.
  • Negativ feedback ska handla om något som går att förändra. Ge bara sådan om det kan leda till någonting bra.
  • Framför alltid feedback som ett ”jag-budskap”. Alltså: ”Jag tycker”, inte ”Vi tycker” eller ”Alla tycker”. På så vis undviker man att göra sig till tolk för andra.
  • Tänk på att för mycket feedback kan leda till låsningar.
  • Alltför negativ feedback kan bli destruktiv.
  • Välj tid och plats med omsorg. Det är viktigt att båda parter känner sig bekväma.
  • Feedback handlar om omtanke. Tänk på att chefens roll är att hitta lösningar och hjälpa dig vidare.

 

ATT TA EMOT RIS & ROS

  • Tänk på att feedbacken ges i ett gott syfte.
  • Ansträng dig för att lyssna och vara öppen.
  • Be gärna om konkreta exempel.
  • Är det positiv feedback, njut av berömmet.
  • Är det negativ feedback – undvik att gå i försvarsställning.


 

DÅLIG FEEDBACK

  •  ... är inte tillräckligt konkret. 
  •  ... ger inte möjlighet till förändring.
  •  ... skiljer inte på beteende och person.
  •  ... är anklagande och försätter mottagaren i försvarsställning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Hon gör Tiktok om kontorsliv

För drygt en månad sedan la ut Tess Modig ut sin första Tiktok-film om ett möte på ”Kontoret”. Det blev succé, och nu kan vi följa det dysfunktionella livet med avdelningschef B-O, sociala medier-Melinda och tränings-Danne.
Sandra Lund Publicerad 7 november 2025, kl 06:03
Tess Modig tittar in i kameran. Hon har långt blont hår och en rosa blus. Bakgrunden är lugn.
Tess Modig har länge jobbat med medier. Nu har hon samlat år av erfarenheter på humorkontot "Kontoret" på Tiktok. Foto: Privat

Hon har länge jobbat med medier, var tidigare anställd på TV4. Så tv-format och sociala medier kan Tess Modig. 

Nu gör hon det i stället som egenföretagare, och håller också fortfarande i pass på SATS där hon tidigare haft fackliga uppdrag för Unionen.

Men det var för cirka en månad sedan som följarskaran ökade markant på Tiktok

Klippet var ett månadsmöte på random kontor med efterföljande aw. Spoiler: ingen lyssnar helt på någon annan.

Karaktärerna på kontoret

Tess Modig spelar själv, med hjälp av noga kurerade filter, alla karaktärer. 

Som avdelningschefen som köpt blommor till fel jubilar och sedan nickar till när hon som faktiskt har fyllt år tar upp sin bortglömda födelsedag, hon som alltid tar anteckningar och smattrar för högt och intensivt, sociala medier-experten som ständigt tuggar tuggummi, tycker AI kan göra allt i stället samtidigt som hon postar bilder på sig själv, träningskillen som helst vill prata personbästa och skaka sin proteinshake. 

Och så vidare. 

Tänk svensk The Office, men rappare.

 

 

Två karaktärer från Tess Modigs konto Kontoret. Till vänster B-O i glasögon, mustasch och rutig kavaj. Till höger Majken som ler ängsligt i en beige fleecetröja.
Avdelningschef B-O och den lite ängsliga Majken. Tess Modigs två favoritkaraktärer på Tiktok-kontot Kontoret. Privat

I kommentarerna vill många se att det blir just en tv-serie, och någon annan skriver ”svenska arbetsplatser, så glad jag lämnat landet”.

Jag har medvetet undvikit vilken bransch de jobbar i. Det kan vara bank eller varför inte Unionen. Däremot vill jag ha med de avdelningar som alla på kontor kan relatera till: HR, ekonomi, marknad.

Vill inte jobba med manus

Hon skriver inte manus, ”det skulle ta för lång tid och bli något annat”, utan tänker ut en idé som till exempel ett måndagsmöte, en firmaresa eller att HR kommer ”ner”. 

Tess Modig tar sedan på karaktärstypiska kläder, vänder på telefonens kamera och kör.

Jag tittar ju själv slaviskt på Tiktok. Och älskar att se kreatörer, inte influerare. Det finns så många unga duktiga kreatörer. När folk blev så engagerade i mina karaktärer, särskilt Majken, märkte jag att jag har något här.

”Politiker är ju på Tiktok”

Så hon fortsätter, så länge känslan av att det är roligt finns kvar.

Tänker du på Kina och Tiktok?

Det är en bred och svår fråga. Jag försöker att inte göra det, för jag vet inte hur jag kan påverka. Ska jag protestera genom att inte använda, när vi faktiskt har kul? Och vi har i stort sett alla våra politiker där. Så länge de är där kan väl jag?