Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Generellt minskar arbetslösheten, även bland ungdomar, enligt färsk statistik från Arbetsförmedlingen. Men de som saknar gymnasiekompetens riskerar även framöver att hamna utanför.
Vid ett seminarium på tisdagen, arrangerat av Arbetsmarknadsekonomiska rådet, AER, vars forskning finansieras av Svenskt Näringsliv, diskuterades de potentiella effekterna av förslaget om särskilda ingångsjobb med ”väsentligt sänkta löner” som offentliggjordes i går.
Det är för att fler människor med låg utbildning ska komma in på arbetsmarknaden som AER föreslår sänkta ingångslöner. Det ska dock inte ses som något substitut, utan ett komplement till andra åtgärder, upprepade rådets ordförande Lars Calmfors. Det är ingen mirakelmedicin, sa han.
Redan i dag finns flera olika former av lönestöd för arbetsgivare som anställer nyanlända, bland annat nystartsjobb och instegsjobb. Men utfallet har inte blivit så stort. Omkring 40 000 omfattas i dag av nystartsjobb och en tiondel så många av instegsjobb. Alliansregeringens satsning på halverade arbetsgivaravgifter för ungdomar var en annan åtgärd som visade sig kosta mer än den smakade.
Att ännu en åtgärd i form av den särskilda ingångslön AER föreslår skulle ha bättre effekt ifrågasattes av flera kommentatorer på tisdagens seminarium.
LO:s chefsekonom Ola Pettersson konstaterade att det är svårt att dra några entydiga slutsatser av den forskning som finns på förhållandet mellan lönespridning och sysselsättningsnivå och att det därför är märkligt är att AER utifrån det kan komma med ett så radikalt förslag som att väsentligt sänka ingångslöner.
- Hur många jobb kan det förväntas leda till, hundra? 10 000 eller 100 000? Ingen vet. Och tror ni seriöst att på att sänkta ingångslöner inte skulle påverka lönerna på andra områden?
Anders Forslund, professor och biträdande chef vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, menade också att det var vanskligt att, som AER, göra jämförelser med studier från andra länder där man har lagstadgade minimilöner – som vi ju inte har i Sverige. Han undrade också hur stora effekter man egentligen förväntar sig av förslaget.
- Det skulle krävas väldigt stora lönesänkningar om det ska bli något resultat, sa han.
Att leda ett fackförbund kan ge mycket goda inkomster. Tidningen Arbetsvärlden publicerar i dag en lista på vad ordförandena i fackförbunden tjänar. Tidningen har dels tagit reda på vilken lön facktopparna har från sitt förbund, dels hur mycket de har i extrainkomster, exempelvis från styrelseuppdrag.
Högst lön – om man bortser från extrainkomster – har Andreas Miller, ordförande för Ledarna, som tjänar 160 500 kronor i månaden. Lägst lön har Tull-Kusts ordförande Johan Lindgren, med en månadslön på 20 850 kronor. Peter Hellberg, ordförande för Unionen, tjänar 122 877 kronor.
Om man räknar med facktopparnas extrainkomster blir listan en annan. Då toppar Ulrika Boëthius, ordförande för Finansförbundet. Hon tjänar 116 976 kronor, men har en total månadsinkomst på 470 783 kronor. Anledningen är främst att hon tidigare varit anställd på Handelsbanken och fortfarande tar del av bankens vinstdelningsprogram.
Även Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande, har betydande extrainkomster. Hennes lön är 110 540 kronor. Totalt tjänar hon dock 187 933 kronor. Extrapengarna kommer från styrelseuppdrag och rese- och bostadsförmåner, enligt Arbetsvärlden.
Ordförande, förbund, uppgiven och taxerad inkomst.