Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Kritik mot förslag om sänkta löner

Hur ska människor med låg utbildning komma in på en arbetsmarknad där kompetenskraven höjs? Sänk ingångslönerna, menar Arbetsmarknadsekonomiska rådet i en rapport som kommenterades vid ett seminarium i dag.
Gabriella Westberg Publicerad

Generellt minskar arbetslösheten, även bland ungdomar, enligt färsk statistik från Arbetsförmedlingen. Men de som saknar gymnasiekompetens riskerar även framöver att hamna utanför.

Vid ett seminarium på tisdagen, arrangerat av Arbetsmarknadsekonomiska rådet, AER, vars forskning finansieras av Svenskt Näringsliv, diskuterades de potentiella effekterna av förslaget om särskilda ingångsjobb med ”väsentligt sänkta löner” som offentliggjordes i går.

Det är för att fler människor med låg utbildning ska komma in på arbetsmarknaden som AER föreslår sänkta ingångslöner. Det ska dock inte ses som något substitut, utan ett komplement till andra åtgärder, upprepade rådets ordförande Lars Calmfors. Det är ingen mirakelmedicin, sa han.

Redan i dag finns flera olika former av lönestöd för arbetsgivare som anställer nyanlända, bland annat nystartsjobb och instegsjobb. Men utfallet har inte blivit så stort. Omkring 40 000 omfattas i dag av nystartsjobb och en tiondel så många av instegsjobb. Alliansregeringens satsning på halverade arbetsgivaravgifter för ungdomar var en annan åtgärd som visade sig kosta mer än den smakade.

Att ännu en åtgärd i form av den särskilda ingångslön AER föreslår skulle ha bättre effekt ifrågasattes av flera kommentatorer på tisdagens seminarium.

LO:s chefsekonom Ola Pettersson konstaterade att det är svårt att dra några entydiga slutsatser av den forskning som finns på förhållandet mellan lönespridning och sysselsättningsnivå och att det därför är märkligt är att AER utifrån det kan komma med ett så radikalt förslag som att väsentligt sänka ingångslöner.

- Hur många jobb kan det förväntas leda till, hundra? 10 000 eller 100 000? Ingen vet. Och tror ni seriöst att på att sänkta ingångslöner inte skulle påverka lönerna på andra områden?

Anders Forslund, professor och biträdande chef vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, menade också att det var vanskligt att, som AER, göra jämförelser med studier från andra länder där man har lagstadgade minimilöner – som vi ju inte har i Sverige. Han undrade också hur stora effekter man egentligen förväntar sig av förslaget.

- Det skulle krävas väldigt stora lönesänkningar om det ska bli något resultat, sa han.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

”Synd att kritiken kommer så sent”

Sverige vill skjuta upp EU:s lönetransparensdirektiv. Men kritiken kommer för sent och reglerna lär bli kvar, enligt experten Linnéa Molin.
David Österberg Publicerad 28 april 2026, kl 06:01
EU och euro
Ökad lönetransparens ska minska risken för ojämställda löner. Men Sverige vill inte införa direktivet innan innehållet i det har ändrats. Kritiken kommer dock försent, tror en expert. Colourbox

Just nu förbereder sig tiotusentals europeiska företag för att anpassa sig till EU:s direktiv om lönetransparens. För Sysarb, som hjälper företag att analysera sina lönestrukturer, innebar EU-reglerna att marknaden växte rejält.

Linnéa Molin

– Vi har arbetat med jämställdhet inom lönesättning i 20 år. När lönetransparensdirektivet kom 2023 blev vår marknad mycket större. Med det behövde hela Europa applicera lagstiftning enligt principen lika lön för lika arbete. Nu används vårt verktyg av 700 kunder i 60 länder, säger Linnéa Molin, chief advisory officer.

Sverige vill skjuta upp lönetransparensdirektivet

I mars meddelade den svenska regeringen att införandet av direktivet skjuts på framtiden. Förhoppningen är att EU-kommissionen ska gå med på att ändra på en del av direktivets regler.

– Att Sverige vill omförhandla skapar en osäkerhet. Samtidigt har EU-kommissionen så sent som i december förra året sagt att direktivet inte är förhandlingsbart. När jag pratar med mina kollegor i Europa finns ingen som inte tror att direktivet kommer att bli av eller pausas. Den här bollen är så pass mycket i rullning att den är svår att stoppa.

Håller du med kritikerna som anser att direktivet lade en tung administrativ börda på företagen?

– Delvis. Det finns delar i direktivet som leder till mycket administration utan att leda till mer jämställda löner. Vi har till exempel inte haft publik rapportering av löneskillnader tidigare. Bestämmelserna kring den är administrativt tunga utan att leda till djupare insikter om löneskillnader, säger Linnéa Molin.

Hon anser samtidigt att kritiken borde ha lyfts mycket tidigare.

– EU-länderna har haft tre år på sig att genomföra direktivet. Regeringen borde ha kommit på det här tidigare. Det är synd att kritiken kommer så här sent. Nu finns väldigt begränsade möjligheter att förbättra något.

Ingångslöner i jobbannonser

Linnéa Molin tror att direktivet kan leda till mer jämställda löner, särskilt i länder som inte tidigare haft liknande lagstiftning.

– Jag tror att ökad dialog mellan chef och medarbetare är viktig. Den kan nog leda till insikter hos chefer om hur löner sätts på företaget och till att osakliga löneskillnader upptäcks.

Tror du att lönespann i jobbannonser kan leda till mer jämställda löner?

– Ingångslöner eller ingångslöneintervall säger egentligen inte så mycket, så det är tveksamt vilken effekt det kommer att få.

Kan rätten att begära ut snittlöner på sin arbetsplats få effekt?

– I praktiken kommer man oftast att ha rätt att begära ut snittlöner för likvärdiga roller, vilket betyder att det blir en bred grupp att jämföra sig med. Statistiken kommer ofta att innefatta personer som jobbar med helt olika saker och du kanske inte ens vet vilka som ingår i din jämförelsegrupp. Den informationen blir ganska svårgenomtränglig. Jag tror att det ändå kan ha en positiv effekt, eftersom det kan leda till ökad dialog och medvetenhet hos medarbetare och chefer.

Har ni pausat ert arbete i Sverige efter regeringens besked?

– Nej, vi fortsätter och går på den informationen som vi har just nu. När ny information kommer anpassar vi oss efter den.