Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Klubbens flit gav resultat

På ynka 18 månader som klubbordförande har hon lyckats med saker många förtroendevalda bara kan drömma om. I höstas utnämndes Jennie Sennemark till Årets raket på Unionens kongress.
Johanna Rovira Publicerad
Mikael Wallerstedt
Sedan Jennie Sennemark var med och startade fackklubb har både lönerna och stämningen höjts markant. Mikael Wallerstedt

För två år sedan var stämningen på Medborgarskolan i Mälardalen inte i topp. Kommunikationen mellan arbetsledning och anställda funkade inte så bra och många var frustrerade över att ledningen körde sitt eget race.

– För mig är stämningen på en arbetsplats jätteviktig – det spelar ingen roll vad ledningen gör om personalen känner att ingen lyssnar på dem, säger Jennie Sennemark.

– Beslut fattades som inte var förankrade hos de anställda och vi kände oss undanskuffade. Det pratades mycket och det skadade hela organisationen att man inte tog vara på alla resurser.

Medlemmarna kallade in Unionen och det slutade med att man bildade fackklubb. Det var ett tufft jobb med tanke på att ingen av dem hade en susning om vad det innebar eftersom ingen någonsin hade jobbat på ett företag med fackklubb.

– Vi famlade oss fram och tog mycket hjälp från Unionens Uppsalakontor. Vi tog oss an uppgiften med olika grader av entusiasm, men jag tyckte det var jättekul och lusläste kollektivavtal som kvällslektyr. Mina kollegor tyckte väl att jag överdrev en aning, erkänner Jennie.

Men hennes nit har gett resultat. Sedan Jennie Sennemark blev ordförande har hon och klubben inte bara lyckats få till stånd en förbättring i den fysiska arbetsmiljön – stämningen på jobbet har också blivit bättre.

Dessutom har man relativt nyligen sjösatt en alldeles ny organisation – och klubben fanns med i arbetet med omorganisationen redan från dag ett, eller egentligen ännu tidigare.

– Vi jobbade fram den nya organisationsplanen tillsammans med arbetsgivaren. Det är klart att vi har stångats en del längs vägen, men slutprodukten är något som båda parterna är nöjda med. Det blev många förbättringar som gjorde processen värd att krångla sig igenom, säger Jennie Sennemark.

När den nya organisationen väl var i hamn lyckades klubben även få upp lönerna för de anställda – och det strax efter den gängse lönerevisionen.

– Vi höll isär förhandlingarna för att justeringen inte skulle blandas ihop med revisionen. Genom att läsa på, googla, prata med Unionen och presentera lönestatistik nådde vi fram med vårt budskap som ledde till en ny lönestruktur.

Klubben har genom samverkan drivit igenom flera förbättringar. Men det beror ingalunda på att arbetsgivaren köper allt som Jennie säger med hull och hår – tvärtom ligger det ibland förhandlingar bakom, erkänner Jennie.

– Visst har jag och arbetsgivaren varit oense och visst finns det gånger då det känns hopplöst, men egentligen vill vi åt samma håll. Jag står på mig när jag vet att det är befogat. Även om jag är ung, tjej och blond – alla attribut för någon man kan köra över – så funkar det inte med mig. Jag ger mig inte.

– Arbetsledningen inser också att det är svårt att driva en verksamhet om inte alla är med på tåget. Det är lättare för ledningen att vara lyhörd och det blir ett bättre resultat om man tar vara på alla resurser inom organsationen, säger Jennie Sennemark. //

Jennie Sennemark

ÅLDER: 24 år.

ARBETE: Verksamhetsansvarig på Medborgarskolan i Mälardalen.

BOR: Uppsala, på väg mot Halmstad.

FAMILJ: Sambo.

AKTUELL: Utnämnd till Årets raket på Unionens kongress med motivering-en: ”Inför den stundande omorganisationen har hon stigit fram som en god samverkansrepresentant som med lyhördhet driver medlemmarnas önskemål och ser till hela regionens bästa”.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Unionen om AI-chefer: ”Måste finnas människa i kontroll”

Unionen drar en tydlig gräns mot AI som fattar beslut i stället för mänskliga chefer.
– Du kan aldrig automatisera en chef, säger Victor Bernhardtz, utredare på Unionen och expert på digitala tjänster.
Elisabeth Brising Publicerad 21 maj 2025, kl 06:01
Victor Bernhardtz.
Victor Bernhardtz, utredare på Unionen varnar för en övertro på AI-system för chefer. "Vissa dras med i hajpen och tror mer om tekniken än vad den kan leverera", säger han. Foto: Unionen

AI och algoritmiska system används mer och mer i arbetsledning. Det innebär nya risker i arbetsmiljön visar en svensk forskningsrapport. 

Vad ser facket för risker med AI och algoritmer som chefsstöd?

– Att vi lärt oss att lita på datorer, att det är maskiner som räknar rätt. Men när det kommer till AI-system som beslutsstöd vet vi inte alltid exakt hur de funkar. Det är osannolikt att vi får in all data som behövs för att få ut ett korrekt svar, eller en rimlig rekommendation. 

Vad vill Unionen göra när det gäller datadrivet ledarskap?

Vårt krav är att det alltid måste finnas en människa i kontroll. Du kan automatisera vissa arbetsuppgifter men du kan aldrig automatisera en chef. Du kan aldrig utkräva ansvar ur ett datorsystem och därför kan det heller aldrig vara det som fattar besluten. Det finns system som fattar mikrobeslut men då måste en chef kunna förklara och överpröva dem.

Det här är algoritmisk arbetsledning och AI som chefsstöd

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?
I en rapport från arbetsgivarorganisationen Almega beskrivs hur företag redan använder AI för många administrativa uppgifter.

I en studie på svenska logistikföretag såg forskare att en hög grad av digital arbetsledning via paddor och headset hade samband med ohälsa. Där fanns fler arbetsplatsolyckor, ökad stress och psykisk ohälsa

Tror du det blir lika hård övervakning av tjänstemän framöver som för arbetare i logistikbranschen? 

Tjänstemän har så pass hög specialisering och gör så olika saker att det är svårt för ett system att arbetsleda dem så. Det blir snarare mer digital utvärdering av prestationer. Men de system för utvärdering jag tittat på är problematiska på svensk arbetsmarknad utifrån dataskyddsförordningen, GDPR. Vi vet att chefer ändå installerar programvara i smyg på vissa ställen. 

Vad är problemet med att kontrollera anställdas prestationer med digitala mätningar? 

Om arbetsgivare agerar i hög utsträckning på vad som kan mätas skapar du incitament för personal att bara göra det som mäts, inte det som inte mäts, för det premieras inte. Risken är att man hamnar i en ironisk situation där man inför ett system för ökad effektivitet som minskar produktiviteten. Det kan leda till en låg grad av självständighet, men hög grad av övervakning och kontroll, vilket innebär en sämre arbetsmiljö. 

Hur förberett är facket på att förhandla kring AI och datadriven arbetsledning?

–  Vi har en intellektuell förståelse men det betyder inte att alla i organisationen har kunskapen. Jag tror inte vi kommer komma i mål med det på kort sikt för tekniken uppdateras hela tiden. Men vi ska och kommer göra mer. Det finns en handbok i att förhandla digital integritet och AI. 

Vad kan lokala klubbar göra för att påverka arbetsvillkoren?

– Påkalla MBL-förhandling när nya system införs om inte arbetsgivaren gjort det. Som förtroendevald ska man inte bli rädd för det här. Viss oro är befogad men man ska inte känna att det gör att man inte kan ta tag i det. Precis som i andra frågor finns regelverk. Du behöver inte bli machine-learning-expert.

Vilken kunskap har chefer om hur AI och algoritmer funkar?

Det händer att en fackklubb förklarar att en chef sagt ”det här står i systemet, nu är det så” - att chefen inte längre fattar självständiga beslut utan tittar på en skärm och tar det för sant. Chefer måste förstå att system för algoritmisk arbetsledning inte är maskiner som räknar rätt, utan de gör vad de kan med den data de får och den programmering de har. 

Vad ser Unionen för möjligheter med AI och algoritmer som chefsstöd?

Jag har inte träffat många chefer som säger att de har för lite att göra. Kan du automatisera vissa moment frigör du potentiellt sett tid. Om du får det här att fungera kan du få bättre beslutsunderlag och hantera stora data för exempelvis kompetensutveckling. 

Vad ska man tänka på som chef kring datadrivet beslutsstöd? 

Här kommer jag inte få med allt. Jag kommer ändå få göra en avancerad analys och bedömning innan jag fattar något ledningsbeslut. Ett datorsystem kan bara hantera den data som skickas in och det behöver en massa datapunkter. Du kan mäta interaktioner, eller samtal man ringer, men det säger inget om kvaliteten i mötena eller samtalen. Det finns jättemycket osynligt arbete som alla på ett kontor gör som inte syns i ett system. 

Fördelar med AI/algoritmer som chefsstöd

Kan ge mer konsekvent bedömning av prestationer. 
Kan avlasta chefers administration.
Stora datamängder kan förenkla prognoser och kompetensutveckling. 
Ökad effektivitet, kan ge minskat svinn av tid. 

Risker med AI/algoritmer som chefsstöd

Ökad övervakning och ständig mätning av prestationer skapar fysisk och psykisk stress och ohälsa hos människor.
Mindre rättvis bedömning av prestationer utifrån systemets trubbighet. 
Minskad personlig integritet i arbetslivet. 
Risk att anställda förlorar inflytande och inte kan frångå systemet.
Risk att beslut inte går att ansvarsutkräva av mänskliga beslutsfattare. 
Risk för fel och att chefer och ledning litar alla på förslag och siffror i systemet.
Risk att chefer inte förstår på vilka premisser datan skapats.
Risk för lagbrott mot GDPR, AI-förordningen och Arbetsmiljölagen. 
Miljön påverkas negativt - AI kostar mycket i el och naturresurser

Listan är sammanställd av Kollega. Källor: Forskarrapporten Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef, Unionens AI-expert Victor Bernhardtz och SVT/Forbes. 

Läs mer: Unionen om integritet på jobbet.